| Det finns tre olika typer av blandrasen pitbulls: Engelsk Staffordshire Bullterrier, Amerikansk Staffordshire Bullterrier och Amerikansk Pitbullterrier. Den första rasen som togs fram var engelsk Staffordshire Bullterrier. Den är en korsning mellan bulldog och terrier och togs fram för att få en kompakt men ändå rörlig hund. I början användes den till att vakta och försvara boskap mot varg och björn och även till tjur- och hundhetskamper. Men när hundkamperna förbjudits koncentrerade man sig på att få fram en mera social utställningshund. Då kom också den Amerikanska Staffordshire Bullterriern. Dessa två blev godkända som raser 1935 och har sedan dess avlats endast som sällskapshundar. Dom är också godkända av Svenska kennelklubben och är registrerade som raser i Sverige. Staffordshire har blivit bra familjehundar som har ett stabilt humör och tillgivenhet för människor.
Den sista rasen som togs fram var Amerikansk Pitbullterier, den är framtagen först och främst till kamp. Ordet Pit kommer ifrån engelska ordet för grop där en kamp kan pågå. Denna ras kom till Sverige i början på 90-talet, men är inte godkänd och kan inte registreras i Sverige. Men det finns dom som skaffar falska papper och döper om den till Staffordshire Bullterrier då dessa typer är väldigt lika. De hundar som benämnts kamphundar av svenska media, har till nästan 90% varit livsfarliga gatukorsningar.
Andra hundar som man kanske inte tänker på, men ändå tillhör samma kategori som attackraserna, är Bullmastiff, Engelsk bulldog, Bullterrier, Japansk kamphund, Shar-Pei, Boxer men även Belgisk vallhund, för att nämna några raser, som korsas hit och ditt till livsfarliga attackhundar. Hunden är människans bästa vän, heter det som bekant. Det hänger naturligtvis samman med att dessa fyrbenta varelser existerat i människans närhet och tjänst längre än något annat husdjur. På senare tid verkar det dock allt mer som om människan är den så kallad kamphundens värsta ovän.
Det finns många - otroligt många - varianter av typen ''belgarehundar eller belgisk vallhund'' i Europa, där liksom ''kamphundarna,'' är resultatet av en hysterisk och okontrolerad masskorsningar hit och dit. Skillnaden är endast att ''belgarenhundsägarna har lyckas'' med att få tillträde till ''finrummet'' på Svenska Kennelklubben. ''Belgarehundar'' är bevisligen mycket ''angreppslysten''.
 Kortfattad historik | | Det anses att de första ”Pitbull-liknande” hundarna importerades till Nordamerika omkring 1850 från ursprungslandet Storbritanien. Hundarna hade olika arbetsuppgifter som ex. gårdshund, boskapshund, vakthund, sällskapshund samt "kamphund" (det skall tilläggas att endast en mycket liten del av hundarna såg insidan av en så kallad "pit", dvs en grop där kamperna företogs). År 1898 registrerades rasen första gången i UKC, den näst största kennelklubben i USA (en kennelklubb vid sidan av American Kennel Club (AKC)). Så påståendet att en Pitbull är en blandras är således inte heltkorrekt då rasen finns stambokförd sedan 1898. I Sverige klassas dock Pitbullen som blandras, då den ej är godkänd av Svenska Kennelklubben (SKK). Alla fyra i dag förekommande bull-raser härstammar från samma typ av hund. På kopparstick från 15-1600-talet förekommer en typ av hund som ser ut som en korsning mellan vit Boxer och Bullterrier. Den hunden kallas Old English Bullterrier och har inte mer gemensamt med dagens utställningsavlade bulldog än vad medias "kamphundar" har med en riktig APBT. |
| Vad är en Amstaff? | | På 1930-talet gick det en serie på biograferna i USA som hette "Little Rascals". Den handlade om några busungar med en busig hund, "Petey the Pup", en vit "Pitbull" med en (ditmålad) svart ring runt ena ögat. Detta gav upphov till ett så kallad "Lassiesyndrom" i USA. Alla skulle ha en sådan liten hund. AKC fick upp ögonen för rasen och 1936 valde man ut 50 st renrasiga American Pitbull Terriers (kravet ställdes att hundarna skulle vara renrasiga i tre generationer, med UKC-stamtavla för överföring och godkännande i AKC-registret). AKC döpte hunden till Staffordshireterrier för att undvika förväxlingar med den engelska "kusinen" Staffordshirebullterrier. Tilläggas skall att stamböckerna sedan dess har öppnats ett antal gånger för att kunna korsa in nytt blod i Amstaffen, samt att man i USA kan ta en AKC-registrerad Amstaff och registrera den som "Pitbull" i UKC. Det går dock ej att göra det motsatta. Det anses att raserna separerades 1936 i och med registreringen av rasen Amstaff i AKC. Varför är då Amstaffen registrerad och godkänd i Sverige, men inte "Pitbull"? Det har att göra med att SKK arbetar inom ramen för Federation Cynologique Internationale (FCI), och därmed endast får ha samarbete med en (1) nationell kennelklubb inom varje land. FCI godkänner och samarbetar med AKC, men inte UKC, ADBA eller någon av atskilliga mer eller mindre obskyra kennelregisterförare i USA. |
| Var och när började problemen? | | "Pitbullen" var nästan helt bortglömd i USA bland gemene man fram till slutet av 1980-talet då National TV på bästa sändningstid visade när en Animal Control Officer (hundfångare) försökte fånga in en vakthundstränad Amstaff. Inslaget visade bl.a. hur hundfångaren blir mycket illa biten. Då formligen exploderade intresset i USA och alla som befann sig i samhällets utkanter ville ha just en sådan hund. Vissa källor hänvisar därutöver till en artikel som Washington Post publicerade 1976, i samband med tillkomsten av "Animal Welfare Act", där skribenten dragit paralellen "Pitbull-mördarhund". Och den artikeln lär ytterligare ha ökat intresset bland olämpliga ägare. |
| Olämpliga hundägare | Problemet med att olämpliga hundägare skaffar sig hundar som skydd, "vapen" eller statussymbol är ingen nyhet i Sverige. På 1970-talet var det Schäfrar som var populära och mot slutet av 1980-talet var det Rottweiler och Dobermann som främst drabbades, men genom ett bra och berömvärt arbete av respektive rasklubbar så har intresset minska bland olämpliga ägare. Problemen med "Pitbull-hundarna" är att det finns en stor marknad bland osäkra och sökande individer, samt att det finns ett antal uppfödare som formligen prånglar ut hundar till vem som helst. Dessa personer har ett omfattande kontaktnät över hela Sverige och samarbetar med varandra. Några få personer har legat bakom uppfödningen av valparna - som till stor del även hamnat i oseriösa, felaktiga och okunniga ägares händer. Kamphundar - också kallad ''psykopatdoggar'' - har visad sig att vara mest populäre i knarkarmiljön och bland de kriminelle.
Källa: Svenska Kennelklubben och Hundägarnas Riksorganisation.
|
|
