| |  |
Slängd mat skadar miljön | [27/08/08] Varje år slänger den svenska konsumenten 27 procent av den som köps i livsmedelsbutikerna. Omräknat handlar det om cirka 100 kilo per person - och det bidrar till ökat utsläpp av koldioxid. Totalt slängs det runt 900.000 ton fullt ätlig mat i Sverige och det innebär en tillväxt av omkring 1,9 miljoner ton klodioxiekvivalenter, visar en undersökning gjord av Konsumentföreningen Stockholm och Institutet för livsmedel och bioteknik, SIK. Det är inte rimligt att vi producerar mat, förädlar och transporterat maten för att sedan slänga den. Det är bra att vi nu har lyckats få fram en siffra på hur omfattande den onödiga miljöpåfrestningen är, säger Konsumentföreningen i ett pressmeddelande. Helig flod på Nya Zeeland ska renas | | [23/08/08] Den Ny Zeeländska regeringen skrev ett miljardsavtal med Moariska Waikato stammen om att rengöra landets mest förorenade flod. Floden är Nya Zeelands längsta och rinner genom Aotearoa ön, och det är Maori stammen Waikato-Tanui som ska rengöra floden med samma namn. I rengöringsavtalet får Maorierna 300 miljoner Ny Zeeländska dollar vilket motsvarar ca 1.3 miljarder svenska kronor. Namnet Waikato betyder rinnande vatten och anses av Maorierna vara en helig flod som även bebos av Taniwha, ett ont vattenväsen. (AP) |
Syreläget i havet bättre - och sämre | | [22/08/08] Forskningsfartygen Muikku och Aranda har återvänt från sina uppföljningsresor i norra Östersjön, Finska viken och Skärgårdshavet.
Bara tre ställen i Skärgårdshavet har syrelösa områden medan de andra har gott om bottendjur och mångsidiga samhällen på havsbottnen. Syreläget i den yttre skärgården är bättre medan det står sämre till i Finska Vikens öppna havsområden och i den västra delen. Den amerikanska kammaneten förekommer fortfarande, men i mindre mängder. Mest finns det kammaneter i djupen i Ålands hav och i Bottenhavets södra del, men också där minskar förekomsterna. Det kan beror på fortplantningssvårigheter men också på att den inte klarar av förhållandena i Östersjön, konstaterar Finlands Miljöcentral och Havsforskningsinstitutet. |
Ambitiös dansk miljöplan | | [22/08/08] Danskar ska få en bättre natur, deras kor och grisar ska må bättre och bönderna ska minska sina kväveutsläpp, allt om man får tro den ambitiösa miljöplan som den danska regeringen arbetar med. Miljöminister Troels Lund Poulsen kallar planen ”historisk” eftersom den också förutser ett fortsatt modernt lantbruk med goda exportmöjligheter, skriver Politiken. |
Ekologisk mjölk körs till Skåne från Norrland | | [09/08/08] Det är brist på ekologisk mjölk och Skånemejerier tvingas köpa ekomjölk från Norrland som sedan fraktas med lastbil till Skåne. Det är storkonsumenter som kommuner, storhushåll och restauranger i Skåne som kommer få ekologisk mellanmjölk som ska fraktas med lastbil från Gävle. Det handlar om 30.000 liter mjölk i veckan. Den långa fraktvägen rimmar illa med den ekologiska grundtanken. |
Päronpest i Balsgårdprojekt | | [07/08/08] Den fruktade päronpesten drabbar både äpplen och päron. På Sveriges lantbruksfilial Balsgård inleds nu ett projekt som ska undersöka hur svenska äpplesorter klarar sjukdomen, enligt radio Kristianstad. Päronpesten har orsakat stora problem för fruktodlare i USA och Europa men har bara upptäckts ett fåtal gånger under de senaste åren i Sverige. Med stigande temperaturer ökar risken för att de sjukdomsalstrande bakterierna ska få fäste även hos oss.
Päronpesten orsakas av bakterien Erwinia amylovora som angriper vedartade växter inom familjen rosväxter som omfattar både päron och äpplen. Unga växande skott och blommor är särskilt mottagliga för smitta. Det första angreppet i Sverige upptäcktes 1986, sjukdomen dök sedan upp igen 1989 på ett flertal ställen längs Skånes kust. (Källa:Jordbruksverket) |
Vad är biobränslen? Är alla biobränslen bra? | [06/08/08] Biobränslen är en form av bioenergi som används som bränsle som kan produceras av en lång rad växtmaterial (biomassa) som socker, vete, vegetabilisk olja, trä och halm. De biobränslen som finns på marknaden idag är ofta tillverkade av konventionella jordbruksprodukter och kallas ofta ”agrobränsle. Om detta och mycket annat kan man läsa på BirdLife Internationals nya hemsida om biobränslen.
What are biofuels? Are all forms of biofuels good?
|
Vidrig lukt måste bort | | [06/08/08] Nu måste biomalfabriken Konvex i Karlsskoga sätta in ett biofilter för att få bort den vidriga lukten som kommer från fabriken. Detta enligt ett beslut från miljödomstolen. |
Svenska nötkreatur för ett uthålligt samhälle | [05/08/08]
Miljöfrågan berör oss alla. Därför krävs det att vi tar ett gemensamt och långsiktigt ansvar i alla sektorer av samhället och sätter in klimatfrågorna i ett större perspektiv som också inkluderar ekonomisk och social uthållighet, skriver Gotlands Tidningar i ett debattartikel. De svenska betesmarkerna har en unik artrikedom av växter, insekter, fåglar och däggdjur. En stor del av den hotade biologiska mångfalden återfinns i naturbetesmarkerna - värden som skulle gå förlorade om markerna inte betades. Direktlänk till Gotlands Tidningar |
Klimateffekten orsak till islossning i Arktis | | [31/07/08] Stora stycken is omfattande 20 kvadratkilometer lossnade från den kanadensiska delen av Arktis i förra veckan. Klimateffekten är tydlig i regionen, menar kanadensiska forskare. Isen bröt sig loss från ismassan vid Ward Hunt Island utanför Ellesmere Island i nordligaste Kanada. Det var den största islossningen i regionen sedan 2005. Sydliga vindar uppges vara den direkta orsaken. Forskarna har upptäckt ytterligare djupa sprickor i huvudblocket vid Ward Hunt Island. Temperaturen i stora delar av Arktis har de senaste årtiondena stigit i högre takt än i resten av världen. |
Klimatförändringar rubbar viltet | | [24/07/08] Naturvårdsverket har skapat ett nytt ramprogram för sin viltforskning, där de prioriterar forskning om hur viltet påverkas av samhälls- och klimat förändringarna. Naturvårdsverket tänker titta in i framtiden för att se vad det är som kan påverka viltet och då tänker verket på klimatförändringarna som kommer, om förändringarna i samhället, hur jägarprofilen eventuellt ändras och hur det i sin tur kommer att påverka både viltet och jakten samt vem som har bestämmanderätten över jakten. |
Plastpåsar förbjuds i Los Angeles | | [23/07/08] Från och med den 1 juli 2010 kommer butikskunder i Los Angeles inte längre kunna bära hem sina varor i plastpåsar. Det meddelade stadens fullmäktige i tisdags. Butikerna kommer endast att få tillhandahålla påsar av papper eller andra miljövänligare material och det till en kostnad av 25 cent. I dag hamnar uppskattningsvis 2,3 miljarder icke-nedbrytningsbara plastpåsar årligen på stadens soptippar. Flera av världens länder har stiftat lagar mot plastpåsar. Exempelvis förbjöd Kina den 1 juni i år användandet av tunna plastpåsar, som fram tills dess förbrukat tre miljarder påsar om dagen. |
Golfklubb får inte vattna med åvatten | | [22/07/08] Sjöbo golfklubb får inte bevattna golfbanan med vatten från Björkaån, enligt ett beslut i Miljödomstolen vid Växjö tingsrätt.
Domstolen avslår därmed golfklubbens överklagande av länsstyrelsens förbud mot vattenuttag. Klubben anför att uttaget skett med stor aktsamhet och att vattennivån inte påverkats onormalt. Miljödomstolen noterar att golfklubben saknar tillstånd för vattenverksamheten och att ån är utpekad som särskilt värdefullt vattendrag. Den låga vattenföring som uppmättes den 15 juni medför risk för skador på vattendragets biologi. |
Marakallen blir natura 2000-område | | [18/07/08] Regeringen har på torsdagen beslutat föreslå Marakallen i Luleå skärgård till EU:s nätverk av värdefulla naturområden, Natura 2000. Ytterligare åtta olika områden i landet ingår i förslaget. Marakallen är ett område som sedan tidigare har föreslagit som pilotprojekt för vindkraft. Men att vindkraften bara kan tillåts i områdena om den inte skadar de arter, sandbankar och rev som skyddet i Natura 2000 avser. |
Klimatreformer i Australien | | [17/07/08] Australiens regering presenterade på onsdagen planer på att införa ett av världens mest omfattande system för handel med utsläppsrätter från och med den 1 juli 2010. Inget annat land i världen släpper ut mer växthusgaser per capita än Australien. Exempelvis är utsläppen fem gånger högre än för den genomsnittlige kinesen. Regeringens plan är att tvinga omkring 1.000 företag att köpa utsläppsrättigheter för delar av sina emissioner av växthusgaser. Projektet förväntas få priserna i landet att stiga än mer. |
Polarstation överges — isen smälter | | [09/07/08] En grupp ryska polarforskare tvingas lämna sin forskningsstation nära Svalbard eftersom isflaket som stationen står på smälter bort. Stationen placerades på ett stort isflak i september förra året och ursprungligen var det tänkt att forskarna skulle stanna i ett år. Men på nio månader har isflaket smält från 15 kvadratkilometer till 0,12 kvadratkilometer och nu måste forskarna åka hem i förtid. De totalt 20 forskarna kommer att hämtas med isbrytare och föras till Murmansk, uppger norska NRK. |
Kryssningsfartygen dumpar lorten i Östersjön | [09/07/08] Enligt siffror från WWF släpper kryssningsfartyg varje år ut 460 ton kväve och 150 ton fosfor i Östersjön. Ämnena bidrar till övergödning som är det största miljöhotet mot det sargade Östersjön. Varje år seglar hundratals internationella kryssningsfartyg in i Östersjön där bland annat passagerarna ombord producerar tusentals ton avloppsvatten som dumpas i havet. Något förbud mot dumpningen finns inte. WWF har dock försökt uppmana rederierna till att självmant agera. Men rederierna hänvisar till deras paraplyorganistaion CLIA i Florida som har avfärdat påtryckningarna. Jämfört med jordbrukets utsläpp är kryssningsfartygens utsläpp små, men Östersjön är så känslig att det får stora konsekvenser för ekosystemet. |
Åtal mot lantbrukare ogillas | | [01/07/08] De två lantbrukare som åtalats för otillåten miljöverksamhet när de för två somrar sedan bevattnade sina åkrar med vatten från Vramsån trots bevattningsförbud, friades på måndagen från misstankar. Men i ett tredje fall dömdes en lantbrukare till 60 dagsböter. Enligt åklagare Lars Magnusson ska miljöbalkens bestämmelser om omvänd bevisbörda gälla, det vill säga att lantbrukarna ska visa att det inte fanns någon risk för skada. Men Kristianstad tingsrätt lade istället bevisbördan på åklagaren enligt en grundläggande straffrättslig rättsprincip. Eftersom bevisning inte höll så ogillas åtalen. |
SMHI viktig kugge för Östersjön | | [01/07/08] SMHI föreslås bli en av fyra kärnmyndigheter för det svenska havsmiljöarbetet. Viktiga uppgifter om Östersjön ska samlas in och göras tillgänglig för forskare så att havsmiljön kan förbättras. Östersjön är illa ute, säger SMHI till Sveriges Radio. Det gäller att få igång ett informationsflöde med länderna kring Östersjön och då krävs säkra data om återhämtningsarbetet ska bli effektivt. Kvävenedfall från atmosfären och fosforsutsläpp som rinner ut i havet är exempel på uppgifter som SMHI ska ta fram. |
Avslöjade gift i vattnet - fick sparken | | [16/06/08] Två VA-tekniker i Örkelljunga kommun har fått sparken efter att ha avslöjat att dricksvattnet innehållit ett cancerogent växtgift. Giftet påvisades i otillåtna halter under fem års tid men allmänheten fick inte veta något förrän de två VA-teknikerna gick till massmedia. Nu är de båda två uppsagda.
Kommunen förnekar att det har med giftlarmet att göra. Själva säger de två VA-teknikerna att sambandet är helt uppenbart. Ärendet ska nu granskas av justitieombudsmannen JO. |
Salta havsvindar orsakar marknära ozon | | [05/06/08] Salta vindar från havet kan ställa till problem - inte minst i tätbefolkade kustområden där den salta havsluften blandas med båtavgaser och andra föroreningar. Då bildas mer marknära ozon, eller så kallad ozonsmog. Det är kloridjonerna i havsluften som tillsammans med föroreningarna ökar bildningen av ozon, som kan ge andningsproblem och ökad dödlighet hos människor, enligt en studie som publicerats i Nature Geoscience. |
USA blockerar G8:s klimatmå | | [02/06/08] lUSA sätter käppar i hjulen när G8-länderna om en månad ska enas om målet att halvera sina utsläpp av växthusgaser fram till 2050. Nya uppgifter visar att Washington vill att klimatet tas upp i ett annat forum. Nu kommer uppgifter om att USA inte vill att det ska beslutas om några delmål inom G8, gruppen av världens åtta ledande ekonomier. I stället vill de att överenskommelser om klimatet ska göras inom den grupp av 17 länder som ansvarar för 80 procent av världens utsläpp, något som skulle sätta stopp för G8-ländernas klimatmål. Flera av de länder som släpper ut mest koldioxid, till exempel Kina, ingår inte i G8. Den nya gruppen av stora utsläppsländer möttes för första gången förra året. De kommer också att ha en sammankomst samtidigt som G8-mötet i Japan. Uppgifterna om USA:s hållning kommer från ett dokument nyhetsbyrån Reuters tagit del av. |
Havsnivån i Danmark stiger allt snabbare | | [28/05/08] Den som vill köpa hus nära kusten i Danmark bör hålla koll på havsnivåerna. Utanför den jylländska sydkusten stiger havet allt snabbare, visar en ny rapport från Kystdirektoratet. Utslaget över åren 1972-2007 steg medelvattennivån i Vadehavet, som sträcker sig från Esbjerg ner till Holland, med fyra millimeter om året. Men takten ökar. Bara under perioden 1993-2003 steg vattnet med fem millimeter om året. Enligt kustteknisk chef för Kystdirektoratet, ligger den globala uppvärmningen bakom ökningen. Varmare vatten tar större plats och därmed stiger havsnivån. Tendensen är tydlig och att man därför bör överväga om man ska bygga på lågt liggande mark nära vattnet.(Källa:Berlingske Tidende) |
OLW byter palmolja mot solrosolja | | [26/05/08] Chipsproducenten OLW kommer hädanefter att fritera sina chips i solrosolja istället för palmolja. Palmoljan är en av miljöskäl skarpt kritiserad ingrediens. Men OLW säger sig byta olja främst av hänsyn till konsumenterna vars chips blir nyttigare om de friteras i solrosolja istället.
|
Både vilda och tama djur offer för nedskräpningen | | [25/05/08] Lantbrukarnas riksförbund och Håll Sverige rent slår larm: Skräpsyndare orsakar lidande och död för tusentals vilda och tama djur varje år. Glas och metall som slängs i naturen orsakar stora skador och lidande för tusentals kor varje år. På veterinärklinikerna opereras dessutom hundar och katter som skurit sönder fötter på glas och metallkapsyler, skriver Håll Sverige rent och LRF. Även andra djur, både vilda och tama, drabbas när vi människor slänger skräp. Harar, rådjur, älgar, fåglar, hästar, får och hundar hör till de mest utsatta. Nedskräpning är ett av de vanligaste miljöbrotten i landet, men bara ett femtiotal åtalas årligen. Det märkligt att en fråga där alla är överens om problemet ska vara så svår att lösa? |
Kapad avloppsledning blir ett fall för rätten | | [20/05/08] Sölvesborgs Energi och Vatten misstänks för miljöbrott. Företaget har låtit orent avloppsvatten rinna ut i mark och vatten, skriver Blekinge Läns Tidning. Åklagaren har valt att stämma en chef och en arbetsledare, misstänkta för miljöbrottet. Genom deras agerande har orent avloppsvatten släppts ut. Utsläppet kan medföra föroreningar som är skadliga för människors hälsa, djur och växter. Avloppsvattnet fick rinna fritt i cirka 14 dagar. Det var först efter klagomål från miljökontoret som avloppsledningen lagades provisoriskt. Förutom att de anställda åtalas för miljöbrottet riskerar företaget att drabbas av en företagsbot på 150.000 kronor för att inte ha gjort vad som av dem för att förebygga brottsligheten. |
Sverige når inte Östersjömål | | [20/05/08] Sverige kommer inte klara av att nå målen för minskade utsläpp i Östersjön, enligt en rapport från Naturvårdsverket som SVTs Aktuellt tagit del av. Östersjöländernas miljöministrar enades i höstas om en långtgående plan för att undvika övergödning. Sverige klarar bara av att nå 49 procent av målet för kväve fram till 2016. För fosfor är siffran så låg som 30 procent, enligt Naturvårdsverket. |
90 sopbränder i Neapel på en natt | [20/05/08] Brandkårerna i Neapel fick rycka ut och släcka 90 bränder i sophögar på gatorna natten till måndagen. De miljöfarliga och illaluktande sopbergen på gatorna tänds på av stadsbor som med tilltagande sommarvärme surnat till över den icke-fungerande sophämtningen, som nu tycks vara i extra allvarlig kris. Nu lovar renhållningsföretaget l'Asia att dra i gång extra hämtningsrundor, samt att skeppa iväg 100.000 ton avfall till Tyskland. Och l'Asia hävdar att det i all fall blivit bättre under veckan — i lördags låg 5.000 ton hushållssopor på gatorna, nu "bara" 3.500 ton. Därtill kommer tiotusentals ton avskräde längs vägarna ute i landskapet. Det är från dessa härsknande högar som miljögift sipprat ned och förgifter jorden, skriver tidningen La Repubblica. |
Komunen dumpas sopor i Gunnarstorp | [17/05/08] Området runt den gamla gruvan i skånska Gunnarstorp utgörs av skog, björnbärssnår, vildvuxna gräsplättar och sankmark. Mitt i allt det här ligger området som kommunen sedan början av 1990-talet nyttjar för soppor som inte hör hemma där. Mellan träden ligger delar av hushållsapparater och miljöfarliga bilbatterier. Intill en av gångstigarna har någon tippat rivnings-massor. När tippen anlades var avsikten att den skulle bli temporär och efter 15-20 år omvandlas till ett rekreationsområde för Gunnarstorps-borna. Tiden för det borde vara inne snart, men på miljökontoret verkar löftet bortglömt. Även privatpersoner dumpar sopor olagligt. Nyligen var det en hund som skadade sig på ett armeringsjärn, enligt Gunnarstorps byaförening. |
PCB kan ha läckt ut i Vegeå | [13/05/08] I ett bergrum på Söderåsen, där det tidigare fanns en transformatoranläggning, har rester av det cancerframkallande ämnet PCB påträffats. Bergrummet ligger strax intill Brantastig i Bjuvs kommun. Prover har tagits som visar att det finns rester av PCB inne i bergrummet. De prover som tagits utanför anläggningen visar inga förhöjda värden. På onsdagen tar miljöämnden beslut om den åtgärdsplan som tagits fram. I planen poängteras att förekomsten av PCB i området ska kartläggas grundligt och om förorenat dagvatten från bergrummet kan ha läckt ut. Provtagningar ska också ske regelbundet i både jord och grundvatten. Dessutom ska prover tas på bottnen i diket som har en förbindelse med Vegeå. En del av bergrummet används idag av Telia Sonera. (Källa:Helsingborgs Dagblad) |
Oklart hur gifter påverkar våra sjöar | | [12/05/08] Nya kemikalier med okända effekter sprids i hög takt i svenska vatten. Det framkommer i en ny kartläggning av hur mycket vi egentligen vet om miljögifters effekt på djur i vattenmiljöer. Rapporten har sammanställts på regeringens och Naturvårdsverkets uppdrag för att identifiera miljögifter som det saknas kunskap om. Nya ämnen som diskuteras i rapporten är nanopartiklar, små partiklar som tar sig in i djur och växter utan att man riktigt vet vad de får för effekt där. De här ämnena spås en kraftig ökning, vilket skulle kunna innebära problem. Dock är kunskapen om vilka problem det kan bli mycket bristfällig. Ett annat problem som nämns i rapporten är perflourerade ämnen. De är inte helt nya, men visar inte på den nedgång som man hade kunnat förvänta sig. Istället ökar de i naturen på ett alarmerande sätt. Perfluorerade föreningar finns bland annat i rengöringsmedel och brandsläckningsskum. De är stabila och kan finnas kvar oförändrade i naturen under mycket lång tid. |
Svenskar struntar i klimathot | | [09/05/08] Var tredje svensk är inte särskilt oroad över klimathotet. Det framgår av en rapport från Naturvårdsverket som Dagens Nyheter har tagit del av. 850 personer har fått svara på frågor om hur de ser på klimathotet. Majoriteten av de tillfrågade är dock oroade över att själva påverkas av klimatför-ändringarna och ganska många engagerar sig för att förbättra situationen. |
Greenpeace kritiserar Gotlands Energi | | [29/04/08] Miljöorganisationen Greenpeace hävdar att Gotlands Energi, Geab, är bland Sveriges minst miljövänliga elbolag. Greenpeace har rangordnat mer än hundra av landets elbolag utifrån hur stor andel av deras el som kommer från förnyelsebara källor och hur mycket som kommer från kärnkraft och fossila källor.
Enligt Greeenpeace kommer 23 procent av Geabs el från förnyelsebara källor, men 31 procent från kärnkraft och 46 procent är fossilt. Det gör att Geab är bland de tio sämsta elbolagen ur miljöperspektiv, visar Greenpeace lista. |
Havskräfta fem gånger värre klimatbov än kossor | | [16/04/08] rålad havskräfta är det livsmedel som under framställningen släpper ut mest koldioxid. Hela fem gånger mera än nötkött.
Institutet för livsmedel och bioteknik har räknat fram att produktionen av ett kilo havskräfta motsvarar utsläpp av 107 kilo koldioxid, skriver Göteborgs-Posten.
För ett kilo nötkött är motsvarande siffra 21 kilo koldioxid. Den höga siffran för havskräfta beror på att det behövs många djur till ett kilo och det tar lång tid för de dieseldrivna trålarna att få i hop fångsten. |
Kina orsaker störst utsläpp av koldioxid | | [16/04/08] Kina har redan passerat USA som det land i världen som släpper ut mest koldioxid. Enligt forskare vid University of California var de kinesiska utsläppen större än USA:s redan 2006. Tidigare prognoser har talat om att Kina skulle passera USA först 2020. Rapporten publiceras i maj i Journal of Environmental Economics and Management. Forskarna förutspår en årlig ökning av koldioxidutsläppen på 11 procent från 2004 till 2010. Hittills har siffran beräknats till 2,5-5 procent. |
Fodret till våra husdjur blir allt mer miljövänligt | [10/4/08] I jakten på god ekonomi och bättre produktivitet har även miljön fått hjälp. På Lantmännen försöker man hela tiden hitta nya sammansättningar av foder som är billigare och som ger bättre effektivitet. Det leder alltså ofta till ytterligare miljövinster. Ett tydligt exempel på hur utvecklingen av foder kan leda till bättre miljö är Guldfågels teststall i Kastlösa på Öland. Där finns 20.000 små kycklingar som får testa nya fodersorter. Just nu är det ett foder där man tillsatt ett enzym som gör att man inte behöver tillsätta fosfor i fodret. Och det ger en ren miljövinst. |
Kattegatt blir långsamt varmare | | [10/4/08] Kattegatt blir långsamt varmare. Mätningar av vattentemperaturen visar att den stiger med en tiondels grad per år, skriver Hallands Nyheter. Sedan 1993 görs regelbundna kontroller av kustvattnet utanför Halland. På åtta platser mäts temperatur, salt- och syrehalter samt mängden näringsämnen. Temperaturvärdena hämtas från de tio metrarna närmast ytan och på samtliga stationer har kurvorna förskjutits uppåt, enligt en sammanställning av mätresultaten som SMHI har gjort. Med hjälp av mätningarna kontrolleras även övergödningen i Kattegatt – en övergödning som lett till att vattnet där har blivit syrefattigare. Övergödningen leder nämligen till en överproduktion av alger. När de dör och bryts ned på havets botten förbrukas syre. Syrebristen kan sedan vålla skador på djurlivet. |
Skogsägare tar ingen hänsyn till miljön | | [7/4/08] Skogsägarna, framför allt de mindre, tar för dålig hänsyn till miljön när de avverkar skog. Nästan var tredje avverkning i privatägda skogar uppfyller inte lagkraven, visar Skogsstyrelsens årliga inventering. När en skogsägare genomför en så kallad föryngringsavverkning kräver skogsvårdslagen att hänsyn tas till natur- och kulturminnesvården. Till exempel ska värdefulla biotoper skyddas och skog i skyddszoner ska lämnas mot bland annat vattendrag, sjöar och åkermark. Men enligt Skogsstyrelsen lever många skogsägare inte upp till lagens krav. |
WWF: Kraftbolag får betalt för utsläpp | | [7/4/08] Kraftbolag i fem stora EU-länder får betalt för sina utsläpp. En studie av Världsnaturfonden WWF och analysföretaget Point Carbon visar att bolagen gör stora vinster till följd av EU:s handel med utsläppsrätter. Företagen tilldelas gratis utsläppsrätter, vilket innebär att kraftbolagens kolkraftverk kan fortsätta gå på vinst. Enligt studien kan kraft-industrin i de fem länderna tillsammans tjäna 71 miljarder euro på utsläppsrätterna fram till år 2012. Koleldande kraftverk i Europa släpper ut en femtedel av EU:s samlade utsläpp av växthusgaser. Enligt WWF innebär gratis utsläppsrätter och en avsaknad av internationell konkurrens att kostnaderna överförs på kunderna. EU-kommissionen föreslog tidigare i år ett nytt utsläppshandelssystem från och med år 2013, där utsläppsrätterna auktioneras ut. Då skulle kraftproducenter och raffinaderier vara tvungna att köpa de rätter de behöver. Förhandlingar pågår ännu om förslaget. För industrin fortsätter ändå tilldelningen av utsläppsrätter att vara gratis. Taket för de samlade utsläppen kommer däremot att minskas med tio procent per år, uppger SVT. |
Al Gore satsar 300 miljoner på miljön | | [2/4/08] Med 300 miljoner dollar över tre år ska amerikanerna mobiliseras för klimatvård. Nobelpristagaren Al Gore lanserar nu en bred kampanj via tv-reklam och på webben. I en reklamfilm jämförs klimatkampen med landstigningen i Normandie under andra världskriget. I andra med medborgarrättsrörelsen och månlandningen. Vi väntade inte på att någon annan skulle ta dessa historiska steg, är budskapet. ''Vi kan lösa klimatkrisen. Tekniken finns, men våra valda ledare har ännu inte den politiska viljan att handla med det mod som krävs. När politikerna hör amerikanerna ropa högt och tydligt på förändring kommer de att lyssna'', säger Gore i ett uttalande. [Källa:Reuters] |
EU-nej till bromerat flamskyddsmedel | | [1/4/08] En seger för miljön, säger förespråkarna sedan EU:s domstol sagt att det bromerade flamskyddsmedlet Deca-BDE ska förbjudas i elektronisk utrustning. EU-kommissionen skrev 2005 in ett undantag för Deca-BDE i EU:s lagstiftning som innebar att medlet kunde fortsätta användas i sådant som tv-apparater och annan elektronisk utrustning. Parlamentet samt Danmark, med stöd av Sverige, Finland, Portugal och icke EU-landet Norge, hävdade att undantaget var olagligt och stämde därför kommissionen i EU:s domstol i Luxemburg. Enligt domstolen var det fel att undanta medlet från förbudet att använda det i elektronik. Undantaget ska därför bort från och med 1 juli i år. Medlet är långlivat och förs vidare till människor och djur. Det antas ha inverkan på nervsystemet. [Källa:EU-Direkt] |
Hopp om tråkigt miljömöte i Bangkok | | [31/3/08] FFN:s klimatchef Yvo de Boer hoppas på ett tråkigt möte när världens klimatförhandlare samlas i Bangkok i veckan. Han vill slippa politiska konflikter och få fullt fokus på planeringen av vad som måste göras. Tanken är att ett avtal som ska ersätta Kyotoprotokollet sedan ska sys ihop i Köpenhamn i december 2009.
Veckans femdagarsmöte i Bangkok följs härnäst av ett möte i Bonn i Tyskland i juni. Enligt Sveriges chefsförhandlare Anders Turesson blir dock årets viktigaste möte det som ska hållas i polska Poznan i december. |
Förbjudna bekämpningsmedel ska bort | | [25-03-08] Zoobutiker, mataffärer och bensinstationer ska i vår och sommar inspekteras av kemikalieinspektionen i jakt på förbjudna bekämpningsmedel. Inspektionerna genomförs i samarbete med 127 kommuner. Även färghandlares och stormarknaders sortiment ska gås igenom, liksom leveranserna från tillverkare och importörer. Vid inspektioner hos tillverkare och importörer för fyra år sedan polisanmäldes över hälften av ca 30 leverantörer av farliga bekämpningsmedel. En tredjedel av företagen fick också betala en miljösanktionsavgift. |
Klimatpolitiken har liten effekt | | [24-03-08] Har klimatpolitiken någon effekt? Enligt en stor EU-studie är det svårt att utvärdera om det är de politiska initiativen eller helt andra faktorer som har lett till minskade utsläpp. Enligt forskare bakom studien är det få klimatpolitiska åtgärder som leder till att utsläppen av växthusgaser minskar. Det råd forskarna kan ge är att det krävs ett paket av åtgärder än enstaka regleringa. |
Glaciärer krymper skrämmande fort | (17/3/08) Världens glaciärer smälter i allt snabbare takt, visar en färsk rapport av FN:s miljöprogram UNEP. nder år 2005 krympte glaciärerna i genomsnitt med en och en halv meter. Det är mer än dubbelt så mycket som året innan då glaciärerna i snitt tunnades ut med en halv meter. Till exempel i Norge krympte glaciären Breidalblikkbrea med över tre meter för ett par år sedan, vilket är mer än två och en halv meter mer än året innan. På drygt 20 år har världens glaciärer krympt med mer än tio meter, och enligt UNEP är användningen av fossila bränslen den viktigaste orsaken. Utvecklingen hotar miljontals människor som behöver glaciärernas smältvatten Rapporten redovisar uppgifter från ett trettiotal glaciärer i nio bergsområden världen över. (Källa:UNEP) |
Östersjöns ohälsa syns i Finska viken | | [12/3/08]Östersjöns dåliga tillstånd syns speciellt i den östra delen av Finska viken, meddelar Geologiska forskningscentralen GTK och forskningsinstitutet VSEGEI i St. Petersburg. Forskningen visar att havsbottnens periodvisa syrebrist började redan för ca 50 år sedan. Under de senaste åren har tungmetallhalterna sjunkit något, men särskilt kadmiumhalten är fortfarande hög.
Projektet visar också att de sedimentfält som förekommer på den ryska sidan ofta fortsätter över till den finländska sidan och att tillståndet i Finska vikens östra delar därför är speciellt dåligt. (Källa:VSEGEI) |
Miljögrupper välkomnar oro för biobränslen | [7/3/08]Miljögrupper som BirdLife International, Friends of the Earth och Transport and Environment välkomnar brittiska transportministern Ruth Kellys tillkännagivande att Strobritannien kommer att starta en omfattande översyn av produktionen av biobränsle. De gröna grupperna hoppas att andra EU-medlemmar kommer att delta och att det 10 procentiga biobränslemål som föreslagits i Renewables Directive ska omprövas. Grupperna upprepar också sitt kraftiga stöd för det generella målet på 20 procent förnyelsebar energi och påpekar att det målet vore lättare att uppnå utan ett specifikt biobränslemål.
Environmental groups welcome UK government concern over biofuels |
USA avbryter stöd till kolkraftverk | | [5/3/08] USA:s federala myndigheter kommer att stoppa stödet för att bygga kolkraftverk på landsbygden. Tidigare har man stött byggandet av nya kolkraftverk med lån till låga räntor, men enligt en hög tjänsteman vid jordbruksministeriet kommer man inte att göra det i år, och troligen inte heller nästa år. Orsaken till förändringen antas bero på den ökade oron för global uppvärmning. |
Förbjudna båtgifter i svenska hamnar | | [4/3/08] Trots att miljögiftet TBT, tributyltenn, har förbjudits i båtbottenfärger fortsätter ämnet att spridas i svenska vatten. Värst är problemen i småbåtshamnar. Tributyltenn används i färger för att hålla båtskrov fria från organismer, som annars växer fast. Ämnet är mycket giftigt och kan förändra hormonbalansen hos havsdjur så att de blir sterila och försämra deras immunförsvar.
Forskarna vill nu skärpa åtgärderna för att få bort användningen av TBT.
|
Naturvårdsverket säger nej till fiskodlingar | | [4/3/08] Naturvårdsverktet säger nej till den planerade fiskodlingen i Ullånger i sitt yttrande till miljö-domstolen. Den planerade fiskodlingen har länge varit omdebatterad och länsstyrelsen hade gett sitt godkännande till två av de fyra odlingarna vid Mjältösundet och vid Ödberget.
Naturvårdsverket anser att samtliga fyra odlingar strider mot strandskyddsbestämmelserna. Det är Ålands fiskförädling som velat starta kassodling av regnbåge på fyra ställen i Ullångersfjärden, ärendet ska nu efter naturvårdsverkets yttrande tas upp i miljödomstolen.
|
Botniabanan till EG-domstolen? | | [27/02/08] Banverket klyver naturområde. Parallellen mellan Botniabanan, skandalen med Hallandsåsen och exploateringen av Natura 2000 vid Mellanljusnan är tydlig. Ska frågan behöva gå till EG-domstolen och dra Sverige i smutsen, undrar Carita Järvinen, president i Protect Natura 2000, tillsammans med ornitologerna Per Hansson och Lars Lindell i en debattartikel i Svenska Dagbladet. |
USA i klimatutspel | | [26/02/08] USA är redo att acceptera bindande internationella åtaganden för att minska växthusgaser – om reglerna också omfattar Kina, uppger AFP.
Sådana bindande åtaganden, som USA hittills vägrat gå med på, skulle kunna tillkännages så tidigt som vid G8-ländernas nästa toppmöte i Japan i sommar, säger en av president GeorgeW Bushs rådgivare. Uttalandet gjordes i Paris under förberedelserna till ett klimatmöte i april. |
Blåsiga kommuner säger nej till vindkraft | | [19/02/08] Danmarks blåsigaste kommuner säger nej till jättevindmöllor, visar en rundringning som Politiken har gjort. Om Danmark ska klara miljömålet på en fördubbling av vindkraften till 2025 krävs det att de blåsigaste kommunerna ställer upp som värdar för 90 procent av de nya stora vindkraftverken.
24 av de 28 kommuner som Politiken frågat säger nej till jättevindmöllor i kommunen. Det handlar om vindkraftverk på upp till 150 meters höjd och i genomsnitt skulle var och en av de blåsigaste kommunerna behöva ha 35 stycken. De blåsigaste delarna av Danmark finns i Nord- och Vestjylland. Socialdemokraterne anser att det kan bli aktuellt med tvångsåtgärder. Venstre och Dansk Folkeparti vill dock inte tvinga kommunerna att ta emot vindkraftverk. (Källa:NFÖ) |
Två sopkontinenter på drift dödar haven | | [07/02/08] Två sopberg som tillsammans är dubbelt så stora som den amerikanska kontinenten flyter omkring i Stilla havet. Enligt amerikanska forskare växer det med alarmerande hastighet. Varje år dödar soporna över en miljon sjöfåglar. Den bitvis tio meter tjocka sörjan hålls samman av undervattens-strömmar, skriver tidningen The Independent och hänvisar till en amerikansk forskningsrapport. Bergen växer snabbt och de amerikanska forskarna uppskattar att det rör sig om 100 miljoner ton sopor. Massan ligger precis under vattenytan och syns därför inte på satellitbilder. Det är djurlivet som tar mest skada av plastsoporna. Sköldpaddor drabbas genom att de fastnar i plastringar eller äter upp plastpåsar som de misstar för maneter. Enligt en rapport från FN dör varje år över en miljon sjöfåglar och 100?000 däggdjur av skador de ådragit sig efter att ha utsatts för nedskräpningen. Också korallrev och stränder på avlägsna öar är precis överfulla av sopor, skriver tidningen. |
Regn tack vare luftföroreningar | | [06/02/08] Forskarna tror att vattendropparna fäster sig vid smutspartiklarna. Tillsammans med de vanliga regndropparna lyfter smutsdropparna till väders och fryser till is. Då ökar mängden droppar som kan bli till regn.
Sedan skall det bara till särskilda väderförhållanden för att regnmängden skall öka. Effekten märks speciellt under sommarmånaderna då det stormar mycket i sydöstra USA, det område som forskarna studerat. Och de variationer i regnmängd som forskarna mätte upp var stora över veckan. På tisdagen som var den regnrikaste dagen i veckan kunde det på eftermiddagarna regna nästan dubbelt så mycket som på lördagar när det regnade minst. Forskningen som gjorts vid den amerikanska rymdstyrelsen NASA publicerades i det senaste numret av tidskriften Journal of Geophysical Research. Genom att lära sig mer om hur luftföroreningarna påverkar nederbörden hoppas forskarna att kunna göra mer exakta väderleksrapporter.
|
Farliga kemikalier hårdgranskas | | [04/02/08] Det finns tiotusentals kemikalier som ingår i de varor som importeras till Sverige. Men hur de påverkar hälsan eller miljön vet vi mycket lite om. Idag drar därför ett projekt igång där forskare från Umeå, Stockholm och Göteborg ska detaljstudera en handfull ämnen för att ta reda på hur de läcker från produkter ut i miljön. Idag är det mer slump som avgör att gifter i importerade produkter upptäcks, som blyfärg i leksaker eller nonylfenol i handdukar. Gifter från skorstenar och avloppsrör är lätta att mäta och göra något åt, men alla de tiotusentals ämnen som finns i saker vi använder i våra hem dagligen och som läcker ut i miljön, vet man väldigt lite om. |
Förödande förlust av mangrove | [01/02/08] Sedan 1980 har 20 procent av de totala arealerna av mangrove förstörts, men förlusten minskar. Förlusterna av mangrove har stor inverkan på miljön i i många länder och det måste uppmärksammas att det behövs bättre skydd och handlingsprogram för världens mangroveskogar. Enligt FAO:s rapport om mangrove, “The world’s mangroves 1980–2005” har sammanlagt 3,6 miljoner hektar mangrove förstörts sedan 1980, eller omkring 20 procent av den totala arealen. Mangrove är salttåliga och ständigt gröna skogar som växer längs kuster och laguner i tropiska och subtropiska länder. Mangrove skyddar kustområden mot erosion, cykloner och från vind. Mangrove är viktigt för ekosystemet genom att de förser oss med ved, mat, foder, medicin och honung. De är även hem för många djur som krokodiler, ormar, tigrar, hjortar, uttrar, delfiner och fåglar.(Källa:Newsdesk) |
| |
| |