» Startsida
» Djurförsök
» Hotade djur
» Fossila djur
» Klonade djur
» Djurplågeri
» EU-Djurtransport
» Naturkatastrof
» Kamphundar
» Kamphundslexikon
» Bisarr hundkultur
» Asiatisk matkultur
» Vetenskap
» Regnskogen
» Katter
» Miljön
» Rovdjur
» Reservat
» Jättebläckfiskar
» Läsarnas sida!
» Världen på avigan » Information
» E-post
Nyhetsdygnet » Måndag
» Tisdag
» Onsdag
» Torsdag
» Fredag
» Lördag
» Söndag
Du får gärna kopiera bilder och texter om du skriver Källa:Sundweb Online och länkar till oss!
 Löshundar och vargar en omöjlig kombination!
Jakt med hund i koppel istället för löshundsjakt har blivit vanligare. Särskilt i norra Sverige där vargtätheten är störst. Att antalet rapporter om attacker på löshund som inte har varit försett med en ''pingla'' ökar oron är själv-klart. En annan starkt bidragande orsak till oro och att jägare kopplar sin hund är att hundens roll som familje-medlem förändrats. Hundens status av i dag år inte som den var förr, då den enbart var brukshund. I dag är en hund både sällskap och brukshund, och folk med ansvar
vill ju inte att vargen ska döda en familjemedlem? Utbildade hundar kan med fördel användas som en förebyggande åtgärd mot rovdjurangrep på tamdjur.

Tillhör du dem som tycker att rovdjuren inte har något hos oss att göra?
Bild: WWF En rovdjursdebatt blir nästan alltid en vargdebatt. Få människor blir upprörda över de 420 järvarna eller de cirka 1.500 lodjuren i vårt land. Även de som tycker att de 2.500 björnarna ska försvinna från våra skogar är lätträknade. Men runt de cirka 100 vargarna djuren stormar känslorna och åsikterna. Anser du att vargen är inte utrotningshotad, den är farlig för människor och djur och den förstör jakten för jägarna. Eller anser du att vargen ska vara ett naturligt inslag i våra skogar, att den inte är så farlig som människor tror och att älgen i första hand ska vara ett bytesdjur för andra djur. Oavsett vilken falang man tillhör kan man konstatera att det sällan är ytterligheterna i en fråga som sitter på sanningen. Vargen är inte så farlig som vargmots-tåndarna vill göra gällande, men man ska heller inte bortse ifrån att den är ett rovdjur som dödar för att överleva och attackerar när den känner sig hotad. Problemet med vargfrågan är att det är svårt att komma till ett sakligt resonemang. Har man fått sina får rivna, sin hund dödad eller sett en varg i närheten av huset är man ofta fast i åsikten att det finns för många vargar, att de är livsfarliga och att dom ska bort. Det är självklart att den som blivit personligt drabbad känner sig arg och rädd. Det är också naturligt att denna rädsla sprider sig till dom som inte har blivit drabbade. När vetenskapen och forskningen sedan hävdar att rädslan är obefogad så pratar man för döva öron. Därför att varje gång det händer något där vargen är inblandad så ger det rädslan rätt. Källa:Sundweb Online

 Social konflikt bakom vargbråk
Vargkonflikter handlar inte om själva djuret, utan är en social konflikt. Vargmotståndare är ofta upprörda över förvalt-ningen och - som man ser det - experter i städerna som sätter villkoren, säger den norske sociologen Ketil Skogen, från Norska institutet för naturforskning, på plats på det pågående vargseminariet i Vålådalen. Få människor hatar vargen, tvärtom finns det en beundran för den som en intelligent och skicklig jägare. Man beundrar den gärna - men helst i Ryssland eller Kanada. En majoritet på 61 procent av svenskarna uppskattar vargen. De uttalat varghatarna är så få som åtta procent, enligt en mätning som gjordes 2001. Resterande 31 procent är neutrala - en andel som i och för sig snabbt kan minska om någon varg-relaterad incident skulle inträffa, eller vardagen förändras negativt på grund av vargen. Fokuseringen på att få alla att ogilla varg är fel väg. Folk gillar varg. Man borde lägga mer kraft på att hitta metoder att uppmärksamma och stötta människor med farhågor mot varg.

 Lodjur - ett skyggt skogsdjur
Lodjuret tillhör familjen kattdjur. Pälsen är mer eller mindre fläckig med gulbrun bottenfärg som blir ljusare på vintern. Svansen är kort med svart spets. På öronen sitter svarta örontofsar. Svansspetsen och örontofsarna förstärker öronens och svansens hållning och gör lodjurets kroppsspråk tydligare. Lodjur är skygga, ensamlevande skogsdjur som trivs särskilt bra i bergig och brant terräng. De håller revir, områden som de försvarar mot andra lodjur. Reviret "doftas in" med urinmarkeringar. Ett lodjurs hemområde varierar mellan tre och sju kvadratmil, större i norra Sverige än i Bergslagen, och större för hannar än för honor. Det viktigaste bytesdjuret är rådjur, men lodjuret anpassar sina matvanor efter tillgången. I renskötselområdena äter det mest renar, särskilt under vintern. I områden med lite rådjur är harar och skogshöns (tjäder, ripa, orre) vanliga byten. Ett lodjur som jagar smyger försiktigt fram mot bytet. När avståndet är 20-30 m attackerar det blixtsnabbt. Större byten dödas med ett bett i strupen, mindre med ett bett i nacken. Om anfallet misslyckas ger lodjuret snart upp jakten, och väntar istället på nästa chans. Parningstiden är i mars-april. I maj-juni föder honan en till fyra ungar som hon ensam tar ansvar för. Ungarna följer sin mamma i nästan ett år. Av henne lär de sig bl.a att jaga och döda

 Brunbjörnen - ett allätande skogsdjur
Erfarenhet visar att vår skandinaviska björn är en fridsam allätare. Bär, myror, gräs och örter är sådant som förutom kött står på matsedlen. Faktum är att nära hälften av energiintaget kommer från bär. Men några olyckor har skett de senaste åren där människor har skadats. På våren gräver björnen fram myror, rötter och spirande gräs och örter. Om sommaren äter den gröna växtdelar av olika slag. Eftersommar och höst är blåbär och andra bär den viktigaste födan. Under våren, när snöförhållandena gynnar björnens jakt, händer det att den dödar stora däggdjur som älg och ren. Det sker även under försommaren när älgkalvarna är små. Kadaver (döda djur) står också på menyn. På hösten går björnen i ide, beroende på när vintern kommer. Idet görs i ordning i en utgrävd myrstack, under en stor sten i en bergskreva eller en grävd jordhåla. När det blivit vår, efter fem till sju månader, kommer björnen ut. Björnen äter och dricker ingenting under tiden i idet; den lever på fettreserver som den byggt upp under hösten. Den sover tungt, hjärtat slår saktare än normalt och kroppstemperaturen sjunker några grader. Matsmältningsapparaten fungerar inte och unrinproduktionen har helt upphört. En viktig orsak till att björnen sover bort vintern är bristen på mat, eftersom den mest äter växter. Mitt i smällkalla vintern föds björnungarna i idet. Där inne är det varmt och ombonat, och de små nakna ungarna behöver inte frysa. En nyfödd björnunge väger bara några hekto och är lika liten som en ekorre! Oftast får björnhonan två till tre ungar. De ligger och diar sin mamma, och lämnar inte idet förrän i april/maj. Ungarna lämnar sin mamma efter ett till två år. När de är 3-4 år blir de könsmogna.

 Järven - ert rovdjur med stora fötter
Järven är Europas största mårddjur. Den är kraftigt byggd och har stora tassar. Pälsen är mörkbrun eller brunsvart med ett ljusare band längs sidorna. Järven är cirkumpolär, dvs den finns över hela det norra halvklotet. I Sverige håller den främst till längs fjällkedjan: den rör sig både på kalfjället, i de fjällnära skogarna och på senare år även nere i skogslandet i delar av Hälsningland, Medelpad, Ångermanland och Dalarna. Mitt i smällkalla vintern i februari-mars, föds ungarna. Oftast är de 2 eller 3 och lyan ligger långt inne i en hängdriva. Honan parade sig året innan, någon gång mellan april och augusti, men först vid årskiftet började ungarna utvecklas inne i honans mage. Det beror på att järven har "fördröjd inplantation", dvs ägget fäster inte i livmodersväggen direkt efter befrukt-ningen. Ungarna stannar hos mamman hela våren och sommaren och finns oftast kvar i hennes hemområde fram till senhösten. En vuxen hona rör sig inom ett område som kan vara 350 km² stort. Hon markerar sitt område med doftmarkeringar, dvs urin, spillning och sekret från speciella doftkörtlar. En hane rör sig över större ytor, hans område kan vara mellan 200 och 1 000 km². Hanarna lever åtskilda, men inom en hanes område kan det finnas flera honor.

Du får gärna kopiera bilder och texter om du skriver: Källa: Sundweb Online och länkar till oss!
Sundweb är en icke-kommersiell webbplats - på Internet sedan augusti 1996.
Data och information tillhandahålls enbart som informationsmaterial.
Vi tar inte ansvar för eventuella felaktigheter i denna information.