» Startsida
» Djurförsök
» Hotade djur
» Fossila djur
» Klonade djur
» Djurplågeri
» EU-Djurtransport
» Naturkatastrof
» Kamphundar
» Kamphundslexikon
» Bisarr hundkultur
» Asiatisk matkultur
» Vetenskap
» Regnskogen
» Katter
» Miljön
» Rovdjur
» Reservat
» Jättebläckfiskar
» Läsarnas sida!
» Världen på avigan » Information
» E-post
Nyhetsdygnet » Måndag
» Tisdag
» Onsdag
» Torsdag
» Fredag
» Lördag
» Söndag
-- Dagens bild --
All kopering av text och bilder för kommersiella syften är förbjuden.

All kopering av text och bilder för kommersiella syften är förbjuden

 Nu ska 170 sälarna skjutas
[20 april 2017] I dag börjar skyddsjakten på sälar. Naturvårdsverket tillåter att 170 knubbsälar skjuts i Västra Götaland. Naturvårdsverket har bestämt sälar ska få skjutas eftersom de orsakar stora skador på fiskeredskap och fångst. Jakten får endast ske efter knubbsälar som befinner sig inom 200 meter från en plats där fiske bedrivs och där sälar har orsakat skador på fiskeredskap eller tagit fångst från redskapen. I Västra götaland pågår jakten från och med i dag till 31 mars nästa år, med ett uppehåll mellan 21 maj och 15 juli.

 Säljakten kring Åland börjar 15 april
[20 april 2017] 450 gråsälar får skjutas i år. Skyddsjakten på gråsäl börjar den 15 april och avslutas när kvoten uppnås. Om kvoten inte uppnås fortsätter jakten till den 31 januari 2018. För att delta i skyddsjakten krävs ett åländskt jaktkort, jakträtt på området och så måste jaktlagen efterföljas. Alla skjutna sälar ska rapporteras till landskapet. Jakten är inte tillåten inom sälskyddsområdet vid Karlbybådan eller områdena Ytterstberg och Märkets fyrland.

  Dålig säkerhet på många vindkraftverk
[20 april 2017] Många vindkraftverk har sådana säkerhetsbrister att de utgör en risk för dem som arbetar där, menar Arbetsmiljöverket. I mars berättade vi att vindkraftsparken i Blaiken (i Storumans kommun) riskerar att måsta stänga en stor del av sina kraftverk och betala böter om inte säkerheten förbättras. Nu har Arbetsmiljöverket presenterat resultatet av den riksomfattande inspektion man gjort av 23 vindkraftverk från 12 olika tillverkare. De allvarligaste bristerna som vi sett handlar helt enkelt om möjligheten för utrymning i samband med en nödsituation. Det ska finnas evakueringsutrustning så att man kan fira ner sig från maskinhuset. Det måste gå att fästa den här utrustningen i utrymningsluckorna, säger Monica Torgrip, enhetschef på Arbetsmiljöverket yill P4 Västerbotten.

 Svårt att ta strid mot Malmös måsar
[20 april 2017] Måsarna blir allt fler i städerna och hos kommunerna trillar klagomålen in. Men det är svårt att ta till funge-rande åtgärder mot dem. Det är måsarnas häckningstid och det är nu det börjas snacka ordentligt på hustaken, i parkerna, på torget. Naturvårdaren på gatukontoret i Malmö, Ola Enqvist, säger att hustaken är exemplariska för djuren. De är per-fekta, de påminner om de fågelberg där de egentligen häckar. Vi har byggt fågelberg åt dem. Många klagar just nu till kommunen, men det är svårt för dem att vidta åtgärder. Det är nästan alltid klagomål som rör att de bor på fastigheter, och då är det fastighetsägarens ansvar. De enda stället där vi faktiskt jagat fiskmåsar är på fritidsbaden, säger Ola Enqvist och fortsätter: Men jag skulle egentligen vilja ha stopp på det också, för vi skjuter dem, och så kommer det nya. Så det blir inget resultat av det, utan det blir bara ett onödigt dödande tycker jag. Åtgärder som fastighetsägare kan göra är att sätta upp bland annat tygrovfåglar. Men att använda sig av skrämselteknik verkar inte heller funka, enligt Ola Enqvist. Det funkar kanske en vecka. Det är väldigt smarta djur och de märker efter ett tag att visst, det sitter exempelvis en berguv där, men den har suttit still i tre dagar. Då har de vant sig vid dem och struntar i dem. Jag tycker att man ska vänja sig vid dem. Vi bor i en kuststad och de har ett existensberättigande här, de var här först. Jag tycker att man ska se dem som ett vår-tecken, säger Ola Enqvist til P4 Malmöhus.

 Elefantkalven Borås Djurpark har börjat dia
[20 april 2017] Elefantkalven som föddes vid Borås Djurpark under påskhelgen har börjat dia. Det berättar veterinär Therese Hård för P4 Sjuhärad. Elefantkalven som föddes på Borås Djurpark under påskhelgen och som inte kunnat dia sin mamma mår bättre. Kalven har börjat dia och en liten förbättring syns vilket är glädjande. Vi är försiktigt optimistiska säger Therese Hård. Kalven behöver få i sig sin mamma Panzis råmjölk som innehåller viktiga antikroppar som skyddar elefanten resten av livet. Därför mjölkas råmjölken ur och ges med napp, tillsammans med komjölk och viktiga mineraler och socker. Blandningen ska ge elefantkalven energi att fortsätta söka efter spenarna, säger Therese och beskriver i ljudklippet hur tekniken går till.

 Bidrag ska underlätta fiskvandring i Skåne
[20 april 2017] Länsstyrelsen i Skåne har mottagit 2.6 miljoner kronor för att skapa fria vandringsvägar och ökad biologisk mångfald i skånska vattendrag. Bidraget kommer från Havs- och vattenmyndigheten och projektet pågår fram till 2020. Fria passager saknas i många av Skånes vattendrag. I den senaste klassningen framgår att 87 av 179 vattenförekomster i länet begränsas i upp- och nedströmsriktningen av vandringshinder. Flertalet av dessa vandringshinder utgörs av äldre dämmen. I projektet ska Länsstyrelsen, genom en kombination av tillsyn, information och frivilliga insatser, påbörja arbetet med att riva eller miljöanpassa dessa hinder så att fisk och andra djur kan passera. För att lyckas försöker man förankra projektet i alla led och visa bred hänsyn i åtgärdsarbetet. ''Ett nära samarbete sker mellan vattenvård och kulturmiljö på Länsstyrelsen för att tillgodose olika intressen för att få till så bra lösningar som möjligt'', berättar Karin Olsson som är vattenhandläggare på Fiske och restaureringsenheten. Projektet kan delas in i tre delprojekt varav fria vandringsvägar utgör ett av dessa. I de övriga två ska restaurering av funktionella svämplan och miljöanpassade rensningsplaner påbörjas.

 Fårbesättningar i Värmland attackerades under påskhelgen av varg.
[20 april 2017] Tre fårbesättningar i Värmland attackerades under påskhelgen av varg. Angreppen skedde dagtid, och i två av besättningarna sågs vargen som angrep fåren. Under skärtorsdagen sågs en varg i en fårhage vid Bäckhammar söder om Kristinehamn. När fårägaren undersökte hagen och tittade till sina djur hittades en ihjälbiten tacka där vargen också ätit av djuret. Enligt Urban Mossberg, naturbevakare vid länsstyrelsens i Värmland, var det ingen tvekan om att djuret som sågs i hagen och dödade fåret var en varg. Under lördagen och söndagen skedde två attacker i två olika besättningar i Lysvik i Sunne kommun. Öster om byn fick ett lamm under påskaftonen svåra bitskador och avlivades. Dagen efter, på påskdagen, sågs en varg med sändare eller halsband attackera en tacka i en besättning i Strandvik söder om Lysvik. Djuret som angrep tackan i Strandvik hade sändare eller halsband, vilket fick mig att fundera på om det kunde vara en hund, men den samlade bedömningen är att det var en varg. Slem från vargen som dödade tackan har skickats på analys för att fastställa att det var en varg, och vilken individ det handlar om. Den enda kända sändarförsedda vargen i området är den gamla Jangentiken, som har en sändare som inte fungerat på många år, men halsbandet satt kvar när hon fotogra-ferades i januari 2016. Hon bedömdes då vara 14 år gammal. Det är förstås möjligt, men också rätt otroligt om hon fortfarande skulle vara i livet, säger Urban Mossberg.

 Fårdräpare lo i Kalmar län får skjutas
[20 april 2017] Länsstyrelsen i Kalmar län har beslutat om skyddsjakt på ett lodjur sedan upprepade angrepp skett i ett litet begränsat område det senaste året. Jakten ska att bedrivas av jägare utsedda av Länsstyrelsen och beslutet gäller till och med den sista maj. Totalt nio angrepp har skett i Oskarshamn, Högsby och Hultsfreds kommuner och inom litet begränsat område. Totalt har 17 lamm och en tacka dödats. Besiktningspersonal från länsstyrelsen har konstaterat att det rör sig om ett lodjur som attackerat fåren. Länsstyrelsen bedömer att fastställda riktlinjer för skyddsjakt på lodjur är uppfyllda, skriver de på sin hemsida.

 Skyddsjakt på rendräpande varg
[20 april 2017] Ruvhten Sijte sameby ansökte om skyddsjakt på en varg den 3 april, eftersom vargen rivit och och jagat ett flertal renar i samebyns vinterbetesområde. Den 17 april gav länsstyrelsen ett muntligt tillstånd till att bedriva skyddsjakten, vilket verkställdes samma förmiddag när vargen sköts. Ett skriftligt beslut kommer att publiceras senare, skriver länsstyrelsen i Jämtland på sin webbplats.Läs originalartikeln här!

 Tre norska ungvargar med GPS i Sverige
[20 april 2017] Tre ungvargar har lämnat Norge och gått in i Sverige. Det visar de sändare som vargarna bär. Vargarna kommer från Slettåsreviret i Norge, som ligger i ungefärlig höjd med Sälen i Sverige. Vargarna rör sig nu mot kärnan av de skandinaviska vargområdet i Sverige, enligt pressmeddelande från norska Miljödirektoratet. På motsatt sätt går svenska vargar in i Norge. De tre unga vargarna är mer nyfikna och mer orädda än äldre. Det har resulterat i flera rapporter i norsk press de senaste dagarna om kringströvande varg. Norge har sändarmärkt vargar inom den norska vargzonen för att kunna följa dem när de går in i betesområden. Det kan då bli aktuellt fälla vargarna om de går till angrepp mot tamdjuren. Det går att följa vargarna på en hemsida hos Miljödirektoratet. Då har det synts att de tre vargarna gått mot gränsen till Sverige. Men sändarpositionerna från Sverige publiceras inte.

 Nya djurskyddsregler ska öka konkurrenskraften
[20 april 2017] Jordbruksverket har tagit fram förslag på nya djurskyddsregler som ska passa in i regeringens livsmedels-strategi. Tanken är att regeländringarna ska stärka konkurrenskraften för producenterna och samtidigt värna om en god djurhälsa. I de nya regelförslaget vill Jordbruksverket hålla djurskyddet högt samtidigt som man underlättar för en konkur-renskraftig produktion. När det gäller slaktkycklingar föreslår Jordbruksverket nya regler för kraven på dagsljus och sitt-pinnar. Sittpinnar har i vissa fall orsakat skador på hönsen, därför vill verket göra det möjligt att använda upphöjd sittyta i stället för, eller i kombination med sittpinnar. När det gäller grisuppfödning vill Jordbruksverket också göra några ändringar. Enligt förslaget ska det bli möjligt att under särskilda villkor och under överinseende av veterinär att vänja av smågrisar tidigare. Normalt får smågrisarna inte avvänjas förrän de är 28 dagar, men om de särskilda villkoren uppfylls får de sluta med diandet upp till sju dagar tidigare.

 Mushjärnans åldrande påverkas av mänskliga navelsträngar
[20 april 2017] Blodplasma från mänskliga navelsträngar kan bromsa åldrandet i delar av möss hjärnor. Det visar en ny studie som publiceras i Nature. Mer specifikt handlar det om proteinet TIMP2 som finns i blodplasma. När forskarna injicerat just blodplasma från mänskliga navelsträngar i gamla möss, ar de kunnat se hur mössens hippocampus blivit mer aktivt. Hippocampus kan ses som en kopplingsstation mellan olika delar av hjärnan och påverkar bland annat vår minnes-förmåga. Forskarna berättar att studien kan få betydelse för vår förståelse av åldrandet, men att det fortfarande kvarstår en hel del forskning, innan resultaten eventuellt kan appliceras på människor. Gäller detta verkligen för mänsklig vävnad också och handlar det bara om ett protein, i det här fallet TIMP2. Med det sagt så kan den potentiella betydelsen, lång-siktigt, vara att det tas fram en behandling mot åldrande. Om det håller kan man till och med tänka sig att det kan verka mot Alzheimers sjukdom.

 Naturreservat bildas vid Djupasjön i Västergötland
[20 april 2017] Ett naturreservat bildas vid Djupasjön. Det har Länsstyrelsen beslutat. Framför allt är det ett rikkärr som är skyddsvärt. Djupasjön ligger mellan Ekedalen och Hömb, bara ett stenkast från väg 26. Sjön är ett populärt utflyktsmål för bad och rekreation. Medlemmar i Tärnan Tidaholms Sportfiskeklubb får även sportfiska där. Bakom sjön, mot norr, finns ett rikkärr och en sumpskog som kanske inte är lika känd för allmänheten. Det är främst den delen som Länsstyrelsen nu vill skydda. Naturreservatet bildas för att skydda och sköta några rikkärr med flera kalkkrävande arter. Vaxnycklar, flugblom-ster och käppkrokmossa är några av de sällsynta växter som finns i området. Naturreservatet innehåller även en del skog med höga naturvärden. Rikkärren och sumpskogen vid Djupasjön ingår sedan tidigare i Natura 2000, EU:s ekologiska nät-verk av värdefull natur. Det nya naturreservatet är 18,3 hektar stort. Reservatsbildningen innebär att man ökar skyddet och får bättre möjligheter att sköta området. Naturreservatet ligger på mark som ägs av Björn Lundqvist, som även tog initiativ till reservatsbildningen för några år sedan. Länsstyrelsen i Västra Götaland, meddelar i ett pressmeddelande att man i sam-råd med markägaren planerar att anlägga en besöksparkering samt några spänger för att fler ska kunna ta del av blomster-prakten. Djupasjön kommer att bli ett fint besöksmål för alla botaniskt intresserade. Men ta gärna på dig gummistövlar. Även om vi kommer att lägga en eller annan spång så är detta inte ett område lämpligt för lågskor, tipsar Länsstyrelsen.

 Dna-teknik kan identifierar farliga djur
[20 april 2017] Kriminaltekniker tar hjälp av dna-analyser för att identifiera djur som attackerat människor. Analyserna som kriminalteknikerna i USA börjat använda är samma som används vid brottsutredningar mot människor, skriver tidningen Kriminalteknik. I ett fall där hundar bet en hemlös kvinna så allvarligt att hon dog, kunde veterinärforensiker avskriva sju hundar som polisen beslagtagit, efter att dna-analyser frikänt dem. I ett annat fall blev en tältare attackerad av en björn i en nationalpark. Tre björnar som fanns i närheten dna-analyserades. Även de var oskyldiga. Innan man började med den här sortens analyser hade troligen alla tre björnarna avlivats, enligt tidskriften.

 Kattmördare sätter skräck i husdjursägare – hundratals katter halshuggna
[20 april 2017] Kattägare i Chatham, London, har uppmanats att vara på sin vakt efter att en halshuggen katt hittats i sin ägares trädgård, skriver Kent Online. Samma dag hittades två dödade rävungar, och en hade liknande skador. Det här är inte första gången ett brutalt kattmord utförs i området. Djurräddningsorganisationen Animals Lost and Found säger att de sett andra katter som torterats på samma sätt och misstänker att det är den ökände kattmördaren M25, vars identitet är okänd, som ligger bakom. ''Hon hade blivit halshuggen och hennes svans var avskuren. Som i alla de här hemska fallen var där inget blod, vilket tyder på att det här inte utfördes av ett djur utan av en människa'', säger Natasha McPhee, från Animals Lost and Found. Jag tror att det är samma person, känd som M25-mördaren, som gör det här. Vi känner kvinnan som äger katten och hon är fortfarande i chock, säger hon. Organisationen SNARL, som jobbar för djur ska må bra, har tillsammans med polisen undersökt över hundratals liknande fall. Vi har haft ungefär 220 kroppar, mest katter, men också ett fåtal rävar. Det började i södra Londonområdet, men har nu spridit sig till Kent och till Manchester, skriver Kent Online.

 Skrållan försvann – kom hem efter 8 år
[20 april 2017] Efter åtta år fick Södertäljefamiljen tillbaka sin förlorade familjemedlem Skrållan. När familjen Vesterstens katt Skrållan löpte första gången försvann hon ut ur dörrarna i huset i Södertälje. Trots familjens försök att hitta henne kom aldrig tillbaka igen, det skriver Aftonbladet. Långt senare fick Södertälje katthem in en spräcklig katthona och satte då in annons i tidningen. Då läste matte det här på väg hem från jobbet, såg en bild och tänkte direkt att det här måste vara Skrållan'', säger Astrid Åkesson på katthemmet till Aftonbladet. För att säkerställa att katten verkligen var Skrållan tog ägaren Katarina Vestersten bilder och jämförde, och sedan fick Skrållan komma hem igen. Under tiden hade två nya katter flyttat in, och det har inte varit helt smärtfritt enligt Katarina Vestersten. ''Det har varit ganska fräsigt hittills. Det är ju en fråga om hierarki, vem som bestämmer. Just nu verkar det vara Skrållan'', säger hon till tidningen.

 Misstanke om att miljögifter minskar vacciners verkan
[20 april 2017] Efter de omfattande utsläppen av de långlivade fluorhaltiga miljögifterna PFAS i dricksvattnet i Ronneby kommun, ska forskarna nu granska effekterna av barnvaccinationer i området. Just påverkan på immunsystemet är något man har velat titta på när det gäller de här långlivade olika miljögifterna. Det må vara bromerade, klorerade eller i det här fallet fluorerade, och som man tidigare har studerat i djurförsök, säger Kristina Jakobsson, professor i miljömedicin vid Göteborgs universitet. Bakgrunden till studien är resultaten av ett par tidigare undersökningar som visar att PFAS kan ge en försämring av kroppens svar på vaccinationer. Och nu vill forskarna undersöka om de som har högre nivåer av PFAS i blodet samtidigt har fått sämre skydd av sina vaccinationer. Till sin hjälp har forskarna den biobank med tusentals blodprov som man byggt upp efter att PFAS-utsläppen från flygflottiljen F17 blev kända. Den första grupp som undersöktes var 11-åringar i Ronneby och när resultaten visade att barnen som druckit vattnet från Brantafors vattenverk hade betydligt högre värden i blodet än de som bodde i andra delar av Ronneby kommun, blev det nödvändigt att fortsätta forskningen. Nu tar man hjälp av journaler hos barnavårdscentralerna och skolhälsovården och mäter också nivåerna av antikroppar i blodet hos de vaccinerade. Skulle undersökningen visa att barn får ett sämre vaccinationsskydd efter att ha utsatts för de här miljögifterna så kan det bli ett argument för strängare regler för hur mycket PFAS som dricksvatten får innehålla.

 Flytt av fisk och fiskeredskap kan sprida virussmitta
[20 april 2017] Dålig respekt för att det inte är tillåtet att flytta fisk och fiskeredskap mellan sjöar och vattendrag, kan komma att sprida det IPN-virus som nyligen hittades på en lax i Klarälven. Smittan, infektiös pankreasnekros, IPN, kan finnas på alla fiskar men det är främst unga laxfiskar som insjuknar. Risken finns att man för över virusset. till andra sjöar och vatten-drag. Det kan smittas genom redskap, vatten, fisk en båt och även fåglar kan föra med sig viruset, säger Jonas Andersson på Länsstyrelsen i Värmland. Enligt honom ska fiskeredskap eller en båt som flyttas mellan vattendrag desinficeras. Att torka går också, men då är det torktider uppemot tolv veckor. Fall av IPN är anmälningspliktiga och medför restriktioner enligt Jordbruksverkets beslut. Just nu gäller epizootilagstiftningen, med stöd av den kan Jordbruksverket ingripa med hårda bekämpningsåtgärder. Epizootilagstiftningen beskriver vilka allvarliga smittsamma sjukdomar som det är viktigt att skydda landet från av främst samhällsekonomiska skäl. Anläggningen som viruset upptäcktes på blev spärrförklarad direkt av Jordbruksverket.

Du får gärna kopiera bilder och texter om du skriver: Källa: Sundweb Online och länkar till oss!
Sundweb är en icke-kommersiell webbplats - på Internet sedan augusti 1996.
Data och information tillhandahålls enbart som informationsmaterial.
Vi tar inte ansvar för eventuella felaktigheter i denna information.