» Startsida
» Djurförsök
» Hotade djur
» Fossila djur
» Klonade djur
» Djurplågeri
» EU-Djurtransport
» Naturkatastrof
» Kamphundar
» Kamphundslexikon
» Bisarr hundkultur
» Asiatisk matkultur
» Vetenskap
» Regnskogen
» Katter
» Miljön
» Rovdjur
» Reservat
» Jättebläckfiskar
» Läsarnas sida!
» Världen på avigan » Information
» E-post
Nyhetsdygnet » Måndag
» Tisdag
» Onsdag
» Torsdag
» Fredag
» Lördag
» Söndag
All kopering av text och bilder för kommersiella syften är förbjuden.

 Svenskar gillar vetenskap
Svenskar är de inom EU som är mest entusiastiska till vetenskap. 77% av svenskarna anser att vetenskap och teknologi gör våra liv lättare, mer bekväma och mer hälsosamma. Det är Science som rapporterar om den senaste Eurobarometern, där mer än 27.000 europeer fått svara på frågor om bland annat om deras inställning till vetenskap. De som är minst entusiastiska till teknik och vetenskap är tjeckerna. Bara var tredje tjeck är, enligt Eurobarometern, en vetenskapsentusiast.

 Så banar mjältbrandssporer väg för snabb infektion
[12 april 2017] Mjältbrandssporer lurar människans immunförsvar och banar väg för en snabb infektion med hög dödlighet. Det visar nu ett internationellt forskarlag i en studie som publiceras i tidskriften The Journal of Experimental Medicine. Forskarna kan visa att det första som händer när sporerna, den vilande formen av mjältbrandsbakterierna, kommer in i kroppen är att vissa av immunförsvarets vita blodkroppar reagerar på ett protein på sporernas yta. De börjar då att producera ett ämne som attackerar sporerna. Den här första reaktionen hindrar immunförsvaret att bekämpa sjukdomen effektivt när sporerna väl har har vaknat till, blivit aktiva bakterier och infektionen satt fart. Mjältbrandsporerna är i sig inte aktiva, utan kan ligga i vila under lång tid. De väcks till liv och börjar dela sig som aktiva bakterier när de kommer in i ett värddjur, exempelvis människan. Immunförvarets första reaktion är att producera ett ämne som attackerar sporerna. Detta hämmar kroppens fortsatta försvar genom att just det ämnet hindrar de andra ämnen i immunförsvaret som är mest effektiva mot själva bakterieinfektionen. Bakterierna kan då i god ro föröka sig och producera det gift som förstör vävnaderna i den infekterade kroppen. Dödligheten för obehandlad mjältbrand är upp till 97 procent.

 Mäns doft stressar möss mer än kvinnors
[4 april 2017] Möss blir mer stressade och mindre smärtkänsliga när det doftar män i rummet än när det doftar kvinnor, visar forskning. Nu undersöks om även människor styrs av doftskillnaden. Under en längre tid har forskare som experi-menterar med möss sinsemellan reflekterat över att mössen verkar reagera på ett sätt om forskarna befinner sig i experi-mentlokalen och på ett annat sätt om de inte är där. Länge gjordes ingen systematisk undersökning av vad detta skulle kunna bero. Men för några år sedan upptäckte en grupp smärtforskare på McGill-universitetet i Montreal i Kanada att mössen reagerade mindre på smärta om män befann sig i rummet än om kvinnor gjorde det. Det visade sig att mössen blev mer stressade när de kände doften av individer av manligt kön, och stresshöjningen fungerade smärtdämpande.
Det spelade ingen roll om det var människor av manligt kön som befann sig i rummet. Effekten blev densamma när hanar av marsvin, råttor, katter eller hundar var där. Effekten kunde upprepas i ett par andra försök, och resultaten publicerades i den vetenskapliga tidskriften Nature. Det finns bara preliminära resultat ännu som antyder att vi faktiskt kan uppfatta dessa små skillnader.

 Forskare har hittat världens första fluorescerande groda
[22 mars 2017] Forskare har för första gången upptäckt fluorescerande grodor. Lövgrodorna som hittats i Argentina har molekyler som gör att de absorberar ljus och avger därför ett gröngult sken. I dagsljus är den sydamerikanska lövgrodan grön, gul och röd. Men när mörkret faller och man lyser på grodan med ultraviolett ljus så skiftar dess färg till fluoresce-rande grön och gul. Grodan är det första amfibiedjuret forskare har upptäckt som kan lysa i mörker. Forskargruppen som hittat grodan i närheten av Santa Fe i Argentina menar att den använder molekyler för att absorbera ljus på ett sätt som man tidigare bara sett i växter. Molekylerna finns i djurens lymfvävnader, hud och utsöndringen från deras körtlar – och ger den ett grönt fluorescerande sken. Eftersom molekylerna absorberar ljus kan grodorna inte lysa i komplett mörker, till skillnad från de djur som genererar eget ljus genom kemiska reaktioner. Det skriver forskarna som publicerat sin upptäckt i tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences.

  Myror tillverkar sin egen antibiotika
[18 mars 2017] Myror lever tätt sammanpackade i enorma kolonier där smittrisken är stor vid sjukdomsutbrott. Men de har uppfunnit ett motmedel. De tillverkar egen antibiotika genom att blanda myrsyra med kåda. Både myrsyran, som myrorna producerar i sina giftkörtlar, och kådan innehåller ämnen som dödar farliga mikroorganismer, som bakterier och parasit-svampar. De fungerar delvis var och en för sig. Men det är när de båda blandas som de största effekterna uppnås. Enligt forskarna, som presenterar sina rön i Ecology and Evolution, är blandningen en potent brygd som skyddar myrkolonierna mot olika mikrober. Forskarna, som är verksamma vid universiteten i Lausanne och Neuchâtel, studerade arten Formica paralugubris, en skogsmyra som är vanlig i Alperna och tillhör samma släkte som vår egen röda skogsmyra. Under studien noterade man att myrorna släpade hem små bitar av stelnad kåda, så kallad harts, till stacken. Genom en serie experiment kunde man slå fast att hartsen, när den sprejats med myrsyra, var ett effektivt vapen mot en av myrornas dödsfiender, en parasitsvamp som sprids genom sporer. Ytan där svampen kunde leva minskade med 50 procent efter att området behandlats med den egenproducerade antibiotikan. Forskarna misstänker att liknande substanser kan spela en stor roll hos många sociala insekter.

 Därför är korpen ingen hönshjärna
[13 mars 2017] Länge har det varit ett mysterium: hur kan korpen, med sin lilla hjärna på ungefär 15 gram, klara av olika minnes- och planeringsexperiment som inga andra djur klarar, förutom vissa människoapor? Nu har man börjat hitta delar av den förklaringen. ''En korp har ju lika många nervceller i huvudet som en makak, en liten apa på ungefär 15 kilo. Men ändå kan den lösa problem som en makak inte kommer in närheten av. Korpar är på så sätt mer lika schimpanser'', säger Mathias Osvath, docent i kognitiv zoologi vid Lunds universitet. Experiment inom neurobiologin tar oss en bit på vägen i att förstå hur korparna kan ha dessa märkvärdiga förmågor, trots sin ringa storlek: Korpar har väldigt tätt mellan nervcellerna i hjärnan. Trots att schimpansen har fler nervceller totalt sett i de delar av hjärnan där mycket av den komplexa kognitionen äger rum, visar det sig att korpen har fyra gånger så mycket nervceller per gram i sin hjärnbark, eller pallium som det heter hos fåglar. Samtidigt som studier som visar att korpen har en väldigt nervcellstät hjärna, så har det under förra året också kommit två forskningsgenombrott som handlar om vad just korpar och schimpanser rent kognitivt klarar av. I bägge studi-erna visar man hur både schimpanser och korpar har det som på engelska brukar kallas för Theory of Mind; i detta fallet har det handlat om huruvida andra djur, förutom människor, har förmågan att tillskriva andra individer mentala tillstånd. Detta är något som kognitionsforskare har undersökt i flera decennier, men det har varit väldigt svårt att visa.

 WWF: Ny hajart upptäckt i Centralamerika
[2 mars 2017] En ny hajart som fortfarande inte fått något namn, har upptäckts vid barriärrevet utanför landet Belize. Upptäckten är en påminnelse om hur viktigt det är att skydda vattnen kring de centralamerikanska kustnära korallreven. Den nyupptäckta arten tillhör en typ av hammarhajar som kallas ”bonnethead”. De har en mer rundad form på sitt huvud än släktingarna. Eftersom den här arten av haj inte rör sig över långa avstånd, visar det att vattnen utanför Belize där arten hittats är i bra skick. I alla fall än så länge. Så sent som i oktober lyckades WWF genom ”Belize Coalition to Save Our Natural Heritage” påverka Belizes regering att dra in ett tillstånd de tidigare godkänt för seismiska undersökningar. Om undersökningarna tillåts innebär det att man letar efter olja inom en kilometers radie från Belize barriärrev. Revet är ett UNESCO världsarv men upptaget på listan över hotade världsarv på grund av oljeintresset. Nätverket ”Belize Coalition to Save Our Natural Heritage” som WWF ingår i, arbetar för att skydda Belizes barriärrev från hot som kustnära konstruk-tioner, oljeutvinning till havs och att borra efter olja på land. Det krävs starkare lagstiftning för att helt förbjuda den typen av aktiviteter och ta bort detta barriärrev från UNESCOS lista över hotade världsarv.

 Försurningen av Arktis ökar
[2 mars 2017] Global uppvärmning har lett till att försurningen i Norra ishavet har ökat. Det visar en internationell studie som nyligen publicerades i Nature Climate Change. Även världens nordligaste hav är drabbat av försurning. Forskare har tidigare känt till problemet, men har nu data på att det ökar och att ökningen beror ett varmare klimat. Hela ekosystemet påverkas när havet blir surt, men de djur vars skal byggs upp av kalk upplever akuta problem. Ju surare vattnet blir, desto fortare löses skalen upp, och graden av löslighet av kalciumkarbonat, den så kallade mättnadsgraden, visar vattnets ned-brytande effekt. Man ser i forskarnas mätningar att de områden som är undermättade på kalciumkarbonat har ökat. Till exempel så påverkas en typ av vingsnäcka som heter pteropod. Denna bygger upp kalkskal av aragonit som börjar vittra när vattnet blir undermättat. Om undermättnaden blir omfattande kan arten minska kraftigt och då påverkas naturligtvis även marina arter som lever på denna.

 111 rödlistade djurarter hotas av Trumps mur
[2 mars 2017] En av de hetaste politiska frågorna i USA har varit Trumps löfte om att bygga en mur längs gränsen till Mexiko. Nu har den amerikanska myndigheter och organisationer visat att en mur skulle drabba 111 redan hotade djurarter hårt. Gränsen mellan USA och mexiko är 310 mil lång. Gränsområdets natur är unik, och innehåller flera olika landskaps-typer där öken möter skog och berg. Den amerikanska naturvårdsmyndigheten beräknar att 111 djurarter i området kring gränsen är rödlistade i kategorierna nära hotad, sårbar eller starkt hotad. En av arterna som kommer att drabbas hårdast är jaguaren, där det antagligen bara finns ett par individer kvar på den amerikanska sidan. Andra djur som kommer att drab-bas är tjockhornsfår, pumor, vargar och oceloter. Det är framför allt djur som rör sig över stora ytor som skulle drabbas av muren. En av de mest kända amerikanska symbolerna, den vithövdade havsörnen, skulle kunna störas av muren. Även om örnen såklart skulle kunna flyga över muren skulle den förstöra stora delar av örnens häckningsområden. Det är dessutom förbjudet enligt amerikansk lag att förstöra ett havsörnsbo, något som skulle försvåra murbygget. Gränserna blockerar inte bara djurens rörelse, utan förstör också deras naturliga livsmiljöerGränserna blockerar inte bara djurens rörelse, utan förstör också deras naturliga livsmiljöer. Det finns flera historiska exempel på hur djurliv har drabbats av byggprojekt.
I Antelope Valley i Kalifornien svalt tiotusentals Gaffelantiloper ihjäl på 1880-talet då de inte kunde ta sig till sina betes-marker eftersom de inte kunde ta sig över de nylagda järnvägsspåren.Read more - click here

 Storskalig slaktmetod orsak till magsjuka
[2 mars 2017] Alla vet att man ska vara noga vid tillagningen av kyckling. Ändå blir ovanligt många sjuka av campylobacter från svenskt kycklingkött. Campylobacter finns i tarmen på många kycklingar. När kycklingarna slaktas och tas ur finns risken att tarminnehåll med campylobacter spills ut och smittar. Slaktar man 200.000 kycklingar om dagen kan man tänka sig att hygienen inte är den bästa, säger Jessica Lundgren på Hagby Gård, där kycklingar, enligt P4 Västmanland, slaktas i liten skala på Slakterigatan i Västerås. Jessica drar slutsatsen att det är i den storskaliga slakten felet ligger, eftersom före-komsten av campylobacter hos kycklingflockarna minskat. Man hinner inte städa mellan varje slaktflock, utan det rullar på. Kycklingarna på de stora slakterierna tas ur på mekanisk väg av en robotarm. Den här armen som tar ut tarmarna rengörs inte mellan kycklingarna, utan den rengörs på nätterna. Trots att rekordmånga svenskar blivit sjuka av campylobacter och Jordbruksverket och Folkhälsoinstitutet vet att smittkällan är färsk, svensk kyckling, fokuserar Jordbruksverket på konsu-menternas hygien i köket i stället på producenterna, vilket de kritiserats för. Jordbruksverket hemsida

 Personbil hängde på kajkant – hund räddades
[2 mars 2017] En personbil rullade vid 15.30-tiden på tisdagen ner mot vattnet/kajkanten på hamngatan i Vänersborg. Ingen person har kommit till skada. En hund satt kvar i bilen, den klarade sig oskadd, enligt Trollhättepolisen. Ägaren till bilen har glömt att dra i handbromsen. Bilen har rullat ner mot kajkanten och hänger där just nu. Vid 16-tiden var bilen upphissad på fast mark igen. Inga andra materiella skador, än vissa repor på bilen, ska ha uppstått i samband med incidenten som väckte ett visst intresse från flera förbipasserande, rapporterar Bohusläningen .

 Blåfenad tonfisk siktad i Norge
[2 mars 2017] En minst sagt sensationell observation gjordes i går av norska yrkesfiskare i Vesterålen. De såg nämligen ytan brytas av ett stim blåfenade tonfiskar som i sju knops fart hade riktning mot Lofoten. Dessa fiskar förväntas uppehålla sig i betydligt varmare vatten och forskare klassar observationen som unik. Det var besättningen på den norska fiskebåten Skarholmen som fick uppleva det mäktiga mötet någon sjömil från kusten. Stimmets storlek var svår att uppskatta, men ett trettiotal fiskar uppges ha rört sig i ytvattnet. Norska Havforskningsinstituttet förvånas över rapporten och kallar det en unik observation. Vad vi vet så har det aldrig tidigare setts blåfenad tonfisk i norska vatten vintertid. Orsaken till att de nu befin-ner sig utanför Norge inbjuder till spekulation. En teori är att den goda tillgången på pelagisk fisk kan ha fått tonfiskarna att avstå årets lek och helt enkelt stannat kvar i området sedan i höstas. Även möjligheten att det rör sig om ett bestånd som vandrat upp från Mexikanska bukten nämns som tänkbar förklaring. Oavsett orsak kan synen ändras på hur dessa fiskar rör och beter sig. Den blåfenade tonfisken är akut hotad efter hårt fisketryck under lång tid.Källa:Norske Fiskeribladet

 Placera uppblåsbara figurer av plast i skogen
[2 mars 2017] Kammarrätten i Stockholm har avslagit en överklagan från en kvinna som vill få tillstånd till skyddsjakt på älg i Västmanland - trots att skogsskadorna är allvarliga. Skogsägaren ansökte 2014 om skyddsjakt hos länsstyrelsen eftersom älgar i området äter upp tallplantor. Länsstyrelsen föreslog att hon skulle sätta upp uppblåsbara figurer av plast i skogen, vilket kvinnan såg som oseriöst. Hon ansåg också att andra metoder var för dyra. Kammarrätten skriver i domen att betesskadorna är av sådana att kravet på allvarlig skada är uppfyllt. Men rätten håller med förvaltningsrätten och länsstyrelsen om att andra lösningar än skyddsjakt finns, eftersom det jaktlag som innehar jakträtten inte har skjutit alla de älgar som tidigare tilldelats. Dessutom menar man att det funnits möjlighet att få tillstånd till utökad älgjakt under ordinarie säsong, samt att kvinnan haft möjlighet att påverka jaktlaget, skriver Aftonbladet.

 Fortsatt gåsjakt vid Möllers mosse
[2 mars 2017] Länsstyrelsen i Skåne har gett tillstånd att fälla 20 gäss vid Möllers mosse. Jakten gäller både grågäss och vitkindade gäss. Enligt länsstyrelsen ska jakten sprids ut över tid och att det vid varje tillfälle görs ett övervägande om det behövs skjutas fler gäss. Bakgrunden är att fåglarna smutsar ner på gångarna runt vattnet och att de näst intill attackerat gående. När så beslut togs om att öppna upp miljön runt Möllers mosse och locka fler att flanera i området bestämdes också att minska antalet gäss. 2014 var första året som skyddsjakt genomfördes. Redan då konstaterades att den måste pågå under flera år för att nå resultat. Ett krav är också att jakten genomförs i kombination med andra åtgärder. Det kan till exempel vara att det placeras ut fågelskrämmor eller fordon. Förutom skyddsjakt ges fortsatt tillstånd att förstöra fåglarnas ägg. Men vid äggprickning måste minst ett ägg per rede lämnas orört. Skånes ornitologiska förbund har tillstyrkt begäran. Jakten får bedrivas under mars månad och därefter i augusti. Den vitkindade gåsen får dock undanröjas fram till april. Tillståndet gäller även kommunens vattenmagasin vid Sandbäcks industriområde, rapporterar Ystads Allehanda.

 Kvinnlig hästskötare får 50 000 i skadestånd
[2 mars 2017] En kvinnlig hästskötare får 50 000 kronor i skadestånd efter att ha hävt sin egen anställning och stämt arbetsgivaren. Enligt tidningen Kommunalarbetaren är fallet unikt i Sverige. Kvinnan fick en tillsvidareanställning som hästskötare på en gård i södra Sverige. Hon skulle få en lön på 100 kronor i timmen och kollektivavtalets villkor skulle gälla. Kvinnan fick dock inga lönebesked, löneutbetalningarna stämde inte och först efter flera månader fick hon ett skriftligt anställningsbevis. Efter en tid råkade kvinnan ut för en olycka på jobbet och blev sjukskriven. Hon fick då ingen sjuklön och det visade sig att hon inte var försäkrad. Kvinnan kontaktade då en arbetsrättsjurist som lämnade in en stämningsansökan till tingsrätten och hävde anställningen "då arbetsgivaren grovt hade åsidosatt sina förpliktelser enligt anställningsavtalet". Enligt Kommunalarbetaren kan detta vara det enda ärende i Sverige där en anställd hävt sin egen anställning och påfört arbetsgivaren ansvaret. Tack vare anställningsbeviset gick det att bevisa att kvinnan hade rätt till en annan lön än den hon fick. När processen inleddes betalade arbetsgivaren lönefodringarna på 70.000 kronor till hästskötaren. Därefter förlikades parterna om ett skadestånd på 50.000 kronor samt det som återstod av lönen och hästskötarens rättegångskostnader.

 Norsk man skott under rävjakt
[2 mars 2017] I samband med en rävjakt i Balsfjord i Norge, sköts en 26-årig man till döds. En 41-årig man har anhållits misstänkt för dråp. Det var på tisdagskvällen vid 19 tiden som 26-åringen träffades av ett vådaskott när männen var ute och jagade räv. Den 41-årige mannen har i förhör beskrivit förloppet som en olyckshändelse, rapporterar Lofotsposten. “Han är i polisens förvar och har berättat om händelsen i förhör. Utredingen är i ett tidigt stadium, men polisen har en god uppfattning om händelseförloppet” skriver norsk polis i ett pressmeddelande.Mann skutt og drept på revejakt

 Hästägarmisshandel avgörs i domstol
[2 mars 2017] Det fall där en hästägare i höstas misshandlades av en förbipasserande bilist, inför ögonen på sin dotter, ska nu avgöras i domstol. Mor och dotter var ute och körde hästen när en bilist närmade sig, i vad hästägaren upplevde som för hög hastighet. Hon signalerade till bilen att sakta ned, men bilisten missuppfattade gesten som att hon kastade något, och tvärstannade. Hästen blev så skrämd att den reste sig på bakbenen, rapporterar Hallands Posten. Bilisten uppger att han uppfattade kvinnans handrörelse som att hon kastade sten på bilen och tvärstannade för att konfrontera hästägaren. Väl ute ur bilen drog han kvinnan ur vagnen och för utredarna berättade hon hur han slog henne i ansiktet, kastade omkull henne på marken och sedan dunkade hennes huvud i asfalten. Både bilistens fru, hästägarens dotter och en tillskyndande granne har vittnat om att de såg misshandeln, även om förövarens fru sedan valde att ändra sitt vittnesmål till att hon inte såg vad som hände. Under hela misshandeln ingrep bilistens fru inte i misshandeln, men bad enligt vittnesmålet maken att lugna sig. Trots flera vittnen nekar mannen till brott.

 Lodjursinventeringen i Norrbottens län avslutad
[2 mars 2017] Länsstyrelsen i Norrbottens län inventerar årligen lo-, järv och kungsörnsstammen i länet. Även vargobser-vationer dokumenteras. Syftet med inventeringarna är att få ett underlag till länets rovdjursförvaltning och för samebyarnas rovdjursersättning. Igår avslutades lodjursinventeringen som inte skiljer sig så mycket ifrån fjolårets inventering. Enligt länsstyrelsens tidigare inventeringar så ska det finnas mellan 135 till 180 lodjur i länet. Det är ännu för tidigt att uttala sig om hur lodjurs-inventeringen har gått säger Alexander Winiger, rovdjurshandläggare på Länsstyrelsen i Norrbottens fältenhet, men att det inte skiljer sig så mycket ifrån fjolårets inventering då de hittade 28 loföryngringar. Flest lodjur hittar vi i Tornedalen, södra inlandet och längs med fjällkedjan. Inventeringen har pågåtts sedan 1 oktober förra året. Just nu pågår inventeringen för järv som påbörjats redan 1 februari med bland annat insamling av DNA-prover.

 Elefanten sover bara två timmar per dygn
[2 mars 2017] Elefanter kan klara sig på bara två timmar sömn per dygn, och dessutom kan det gå två dagar i rad utan att de sover alls. Det är den kortaste sovtiden man känner till hos något land-däggdjur. De här förvånande resultaten kommer från en studie där forskare följde två honelefanter i en nationalpark i Botswana under en dryg månad. Elefanterna blev utrustad med en aktivitetsmätare i snabeln som kunde avläsa deras sömnvanor, samt ett halsband med teknik för att känna av vilken position de hade när de sov. Tidigare har liknande studier gjorts på elefanter i fångenskap. Forskarna tror att dessa två elefanter är representativa för arten i helhet, men vill i framtiden göra studier på fler individer och även inkludera elefanter av hankön för att komma till botten med elefanternas sovvanor.Mysteries of elephant sleep revealed

 18 lodjur skjutits på första jaktdagen
[2 mars 2017] I går startade lodjursjakten, och 35 lodjur har redan avlivats, vilket är näst intill halva tilldelningen. Enligt Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har 18 djur fällts i Jämtland, fem i Västerbotten, fyra i Gävleborg och fyra i Västra Götaland. I södra Dalarna fick jakten avlysas redan första dagen då fyra av fyra lodjur fällts. Lodjursjakten pågår från den första mars till den 15 april, eller tills det sista lodjuret är fällt. Alla län där lodjursjakt får bedrivas har ett antal lodjur som får skjutas. Flest får skjutas i Jämtland, där är antalet 27. Sammanlagt får 79 lodjur fällas i landet. I norrbotten är tilldelningen fyra djur. Siffrorna är preliminära och kan komma att ändras.

 Katten Ernst hittade hem – efter nio år
[2 mars 2017] Katten Ernst försvann från sitt hem utanför Skellefteå 2008. Efter att länge ha letat efter sin katt gav ägaren upp hoppet om att få återse Ernst. Men nu, nio år senare, hände det osannolika. Ernst och hans ägare återförenades och det hela slutade i en riktig solskenshistoria. Det visade sig att Ernst hade bott hemma hos ett äldre par i en by utanför Skellefteå de senaste åren. Han hade faktiskt bott alldeles i närheten av det hem som han försvann ifrån, men åren hade gått och Ernst ursprungliga ägare hade hunnit flytta från byn. Det var i mitten på februari som Ernst placerades på Djurskyddet i Skellefteå. Enligt rutin kollar Djurskyddet djurens chipmärkning när de tar emot dem för att se om de kan lokalisera någon ägare. Men så var inte fallet denna gång. Det var först en vecka senare, när Ernst placerats hos en fodervärd som kontroll av chipmärkning gjordes. Det efter att fodervärden insisterat på att göra en kontroll av chipmärkning trots allt. Ernst var chipmärkt och registrerad hos Svenska kennelklubben. Tack vare registreringen kunde Ernst ägare spåras och snacka om att det blev en förvånad Skellefteåbo som tog emot samtalet om att hans katt återfunnits efter att ha varit försvunnen i nio år. Nu bor katten Ernst, som hunnit bli 14 år gammal, hemma hos sin ägare igen. Som man brukar säga, slutet gott, allting gott.

 Många lodjur i Stokholm länets norra delar
[2 mars 2017] Trots brist på snö har länsstyrelsen lyckats inventera lodjuren och stammen är koncentrerad till norra delen av länet där det kanske finns 25 till 30 djur. I dagsläget är det norr om Stockholm som har ganska gott om lodjur. Även lo angriper tamboskap och flera fårägare har drabbats. Men trots att djuren orsakar skada är tonläget inte lika högt som runt vargen. Men om vi jämför med angrepp från varg så lodjuren en helt annan status det finns en mycket större acceptans. Trots att djuren är mycket skygga så finns de ibland nära storstaden. De kan vandra igenom tättbebyggda områden och unga djur kan periodvis hålla till nära eller i samhällen.

 Miljöförstöring från plast är ett globalt problem
[2 mars 2017] År 2050 riskerar havet att bestå av mer plast än fisk, visar en beräkning från organisationen Ellen MacArthur Foundation. Nedbruten plast, så kallad mikroplast med små korn som är mindre än fem millimeter i diameter, sprider sig och finns nästan överallt i naturen. Varje år hamnar cirka 6,4 miljoner ton skräp i världshaven, visar beräkningar från Havs- och vattenmyndigheten. Om man ser det globalt tycker jag att vi är väldigt vårdslösa med våra hav. Det finns otroligt mycket marint skräp. Man använder fortfarande haven som soptunna, säger marinekologen Lena Svensson, som har uppdrag för bland annat Biosfärområde Kristianstads Vattenrike. Miljöförstöring från plast är ett globalt problem. En miljon fåglar och 100 000 däggdjur fastnar i eller äter plast och dör varje år, visar beräkningar från Havs- och vattenmyndigheten. Sveriges miljöminister Karolina Skog (MP) ser allvarligt på situationen. Vi har en väldigt allvarlig situation i svenska hav och världen över både med plastskräp och med mikroplast. Detta påverkar livet i havet på ett negativt sätt. Mikroplasterna kan nå oss människor eftersom fiskar som vi äter i sin tur äter mikroplast, säger Karolina Skog i P4 Kristianstad.

 Genteknik gör grisen immun mot fruktad sjukdom
[2 mars 2017] Forskare vid Edinburgh university har med gentekniken Crispr/Cas9 tagit fram grisar som är motstånds-kraftiga mot sjukdomen PRRS. Porcine Reproductive and Respiratory Syndrome, PRRS, är en virussjukdom som kan orsaka både sena aborter, dödfödda kultingar och svåra luftvägsinfektioner hos grisar. FN:s livsmedels- och jordbruks-organisation, FAO, klassar sjukdomen som en av de allvarligaste grissjukdomarna. Ett sjukdomsutbrott i Sverige skulle leda till stora kostnader för industrin. Enligt Jordbruksverket kan det röra sig om flera hundra miljoner kronor per år. I Sverige skedde ett utbrott av PRRS år 2007. Det bekämpades framgångsrikt, men sjukdomen är i dag spridd i stort sett över hela Europa och övriga världen. Studien visar att grisarnas förmåga att stå emot andra sjukdomar inte påverkades. (Källa:Vetenskapsradion)

Du får gärna kopiera bilder och texter om du skriver: Källa: Sundweb Online och länkar till oss!
Sundweb är en icke-kommersiell webbplats - på Internet sedan augusti 1996.
Data och information tillhandahålls enbart som informationsmaterial.
Vi tar inte ansvar för eventuella felaktigheter i denna information.