Växtätande djur ökar växthuseffekten

[19/08/08] När växthuseffekten ökar räknar klimatmodellerna med att buskvegetation kommer att bli vanligare än gräs och att det i sin tur kommer dämpa koldioxidökningen i atmosfären eftersom veden i buskar binder kol längre än grässtrån som multnar ned fort. Men forskning på Västgrönland visar att hungriga växtätare också måste tas med i beräkningarna. Betande renar och myskoxar åt upp så mycket av fjällbjörkarna och videt som växte i uppvärmda försöksodlingar, att de kraftigt minskade den kolbindande effekten av buskarna. (National Avademy of Science)

Skator känner igen sin egen spegelbild

[19/08/08] Det är inte bara apor, delfiner och elefanter som kan känna igen sig själva i en spegel som ett tecken på självmedvetande. Tyska forskare har nu visat att också skator klarar av samma trick. Ett gäng skator fick en prick på kroppen som de bara kunde se i spegeln och de började då att försöka skrapa bort den, vilket visade att de förstått att pricken satt på de själva inte en annan fågel. Det här testet klarade dessutom skatorna utan någon neocortex, den del av hjärnan hos däggdjur som innehåller de mest avancerade förmågorna.

Virus kan själva bli sjuka

[07/08/08] Franska forskare har upptäckt att virus också kan bli sjuka av just virus. Den upptäckte pekar mot att virus är att betrakta som en levande organism. Upptäckten gjorde forskarna när de studerade ett jättevirus, acanthamoeba, och såg det själv bar på ett mindre virus som hämmade dess förmåga att växa. Huruvida virus ska klassas som levande organismer eller inte är en omdebatterad fråga i forskarvärlden, men enligt de franska forskarna pekar den här nya upptäckten mot att virus faktiskt är levande eftersom verkar kunna bli sjuka själva. Studien publiceras i tidskriften Nature.

Larver ska ta död på MRSA-bakterien

[06/08/08] Brittiska forskare tror sig ha funnit ett sätt att få bukt med den mot antibiotika resistenta MRSA-bakterien. Den nya antibiotikan seraticin har utvecklats med sekret från buteljgröna fluglarver. Forskargruppen vid Swansea-universitetet i södra Wales hoppas att läkemedlet ska kunna injiceras, sväljas i tablettform eller strykas på som salva. Professor Norman Ratcliffe, som leder forsknings-projektet, säger enligt nyhetsbyrån AFP att det behövs mer arbete för att kunna dra alla fördelar av upptäckten. Det krävs cirka 20 muggar med larver för att utvinna bara en droppe ren seraticin för närvarande, säger Ratcliffe. Nästa steg blir därför att kunna producera den kemiskt i större skala.

Darwin hade inte helt rätt

[18/07/08] Inom evolutionsbiologin heter det ju att endast de bäst lämpade överlever, men nu har amerikanska forskare vid universitetet i Texas visat att evolutionen inte alltid leder till de mest optimala organismerna. Forskarna har tittat på genförändringar hos en lång rad organismer och sett att vissa mutationer sker oftare än andra och med ett snabbt resultat. Men med hjälp av datorsimuleringar har man också kunnat visa att utvecklingen av optimala organismer kräver mutationer i flera samverkande steg och att denna mer komplicerade förändring ofta konkurreras ut av de mutationer som sker lättare och snabbare, wkriver tidskriften PLoS Computational Biology.

Valar och delfiner bryter mot aerodynamikens lagar

[16/07/08] Efter att ha mätt och iakttagit hur valar och delfiner rör sig i vattnet så har forskare kommit fram till att oregelbundna former och knölar på fenor, som hos till exempel knölvalen kan vara bättre än strömlinjeformade former när det handlar om att minska vattenmotståndet. Många havsdjur har en kroppsform som under miljoner år har anpassats för att minska vattenmotståndet när de simmar. Kunskapen om det här presenterades nyligen i samband med Society for experimental biologys årliga möte i Marseille, där forskare nu hoppas kunna använda mer djurlika former för att i framtiden bland annat bygga tystare och energisnålare fläktar och rotorblad för vindkraftverk. (Källa:)

Rester av färgpigment funna i urgamla fossiler

[11/07/08] Snart kan det bli möjligt att säga vad fåglar som levde för miljoner år sedan hade för färger på sina fjädrar. Amerikanska forskare från Yale-universitetet har i fossiler funnit detaljerade mönster av små mikroskopiska avtryck som visat sig vara melanosomer, alltså den del av cellen som innehåller färg-pigmentet melanin. De har mot alla odds bevarats i upp till 100 miljoner år gamla fossiler från Brasilien och Danmark som forskarna undersökt. Om tekniken nu visar sig fungera så kanske man även kan få veta både ögon- och hudfärg på till exempel dinousaurier, skriver forskarna i tidskriften Biology Letters.

Pingviner kameraövervakats som ett alternativ till märkning

[30/06/08] En ny övervakningskamera ska göra det enklare och billigare för forskare att bättre kunna identifiera och studera utrotsninghotade djur. Övervakningssystemet består av en kamera som skickar information till en dator som registrerar informationen. Den fungerar särskilt bra på djur som bär på tecken som är olika från individ till individ, som bland annat zebror, fjärilar och valar och pingviner. Det menar dom brittiska forskarna som valde att studera dom sydafrikanska pingvinerna, som bara på ett århundrade har minskat från en miljon till 170.000. De afrikanska pingvinerna har prickar på bröstet som är olika hos varje individ. Och genom att ställa övervakningskameran i deras egen miljö kunde forskarna se deras naturliga beteende och följa förändringarna i deras population. Varje gång en pingvin går förbi kameran så registrerar kameran prickarna. På så sätt kan man följa varje pingvin. Den nya övervakningskameran kommer att presenteras på Royal Society Summer Science Exhibition. [Källa:Vetenskapsnyheter]

Krokodilägg kan tala

[25/06/08] Fransk forskning från universitetetet Jean Monet visar att krokodilembryon kommunicerar med sin mamma och med sina syskon inifrån ägget innan de kläcks. Orsaken till att de okläckta krokodilerna kommunicerar med varandra och med sin mamma är enligt forskarna att det är viktigt för ungarna att kläckas samtidigt tillsammans med föräldern som kan skydda dem från rovdjur. Det här beteendet har sannolikt en lång historia skriver forskarna i tidskriften Current Biology och det kan vara så att det är ett gemensamt beteende i den uråldriga kräldjursgruppen arkosaurier som innefattar både utdöda dinosaurier och nu levande krokodiler och fåglar.

Grodor med osynliga klor upptäckta

[25/06/08] Flera afrikanska grodarter har osynliga klor. Klor som inte syns eller märks i vanliga fall men som kan fällas ut för försvar i riktigt kritiska situationer, då de trycks ut genom huden på grodans tår. Grodornas klor är en ny upptäckt för världens grodforskare, men det verkar vara känt för de boende i Kamerun som gärna äter grodorna, och som har lärt sig att vara försiktiga när de hanterar dem för att inte bli rispade. [Källa:Tidskriften Biology Letters]

Solen kan styra klimatutvecklingen?

[17/06/08] En del forskare menar att det är solaktiviteten och inte mänskliga utsläpp som styr klimatutvecklingen. Om det stämmer kan det istället bli kallare på jorden den närmaste tiden. Jordens medeltemperatur har inte stigit de senaste tio åren men enligt FN:s klimatexperter är det här bara tillfälligt och uppvärmningen kommer att fortsätta. Nu hävdar en del forskare att det är solaktiviteten och inte mänskliga utsläpp som avgör klimatut-vecklingen och om det stämmer kan det istället fortsätta att bli kallare. [Källa:Vetenskapsnyheter]

Bläckfiskembryon ser ut ur sina egna ägg

[09/06/08] Bläckfiskembryon kan se och lära av sina synintryck redan innan de kläcks ur sina ägg. De kan till och med spana efter byte genom äggets genomskinliga skal, visar en fransk studie. Det här är första gången man visat att djur kunnat lära sig av synintryck från tiden före kläckning eller födsel, rapporterar BBC. När tiden för kläckning börjar närma sig så är bläckfiskarnas ägg genomskinliga och i det här stadiet satte forskarna ett antal ägg i akvarier. Intill några av akvarierna ställde dom andra akvarier med krabbor i, ett av bläckfiskarnas favoritbytesdjur. Så fort äggen kläcktes togs bläckfiskbebisarna ur akvarierna, och när dom senare fick välja mellan krabbor och räkor som bytesdjur så föredrog dom som fått bo intill krabborna att jaga just krabbor, vilket inte var fallet med andra små bläckfiskar.

Amerikanska präriehundar skyr släkten

[29/05/08] Avverkningen av regnskog och andra inskränkningar vi människor gör på djurs boendemiljö gör att flera arter trängs på mindre yta. Det gör att nära besläktade arter kan komma att konkurrera ut varandra i jakt på samma boplatser och föda. Redan på slutet av 1800-talet förutsåg evolutionens fader Charles Darwin att det kan få allvarliga konsekvenser att djur tvingas leva närmare varandra. Olika djurarter som är nära besläktade med varandra har nämligen för lika behov och kommer att konkurrera med varandra på liv och död. Brittiska forskare har nu testat Darwins teori genom att studera ekorrar i en amerikansk nationalpark och visat att ekorrar som inte var närbesläktade kunde bo sida vid sida, medan närbesläktade arter återfanns i samma miljö men bodde på säkert avstånd från varandra (ca 10 km). (Källa:Biological Sciences)

Sengångare inte så trötta

[22/05/08] För första gången har forskare studerat hjärnaktiviten under sömn hos djur som inte lever i fångenskap. Det är forskare från Smithsonian Tropical Research Institute som studerat vilda sengångare. Det visade sig att sengångarna sover mycket mindre i frihet, vilket kan ställa tidigare sömnstudier på ända. Det är sengångarnas långsamma förflyttning som gett dem namnet. Kanske kan man tro att de hänger där upp-och-ner i sina tropiska träd och sover hela tiden, men emellanåt äter de också blad och ungefär en gång i veckan, på grund av deras långsamma ämnesomsättning, tar de sig ner på marken för att uträtta sina behov. När man studerar djurs sömn hoppas man kunna förstå sömnens funktion även hos oss människor, men den här forskningen visar att tidigare sömnforskning, som ju är gjord på djur i fångenskap, inte alltid ger oss rätt slutsatser, säger forskarna.

Utdöd djurart får nytt liv som mus

[20/05/08] För första gången har DNA från ett utdött djur visat sig kunna fungera i en nu levande art. Det är den utdöda tasmanska pungvargen som fått nytt liv i en mus. Den sista tasmanska pungvargen dog på ett zoo i Australien i början av 1930-talet, och hade utrotats i det vilda långt innan dess, kanske redan i början av 1900-talet. Delar från pungvargar har bevarats på flera museer världen över och därför kunde australiensiska och amerikanska forskare få fram DNA från 100 år gamla vävnadsprover som legat bevarade i sprit och sedan plantera in dem i musembryon. I tidskriften Public Library of Science beskriver forskarna hur den återupplivade DNA-sekvensen fungerar i musen på samma sätt som den en gång gjorde i pungvargen, nämligen som en del i uppbyggnaden av brosk. Det här är inte ett steg mot att återskapa en utdöd djurart, utan snarare ett sätt att förstå hur utdöda arter såg ut och hur de levde.

Mikrovågor dödar fripassagerare i ballasttankar

[13/05/08] Lastfartyg sprider växter och djur mellan olika världshav via vatten från ballasttankarna. Nu har Amerikanska forskare tagit fram en lösning som går ut på att koka bort allt levande när ballastvattnet töms i hamn innan fartyget lastas med nya containrar. Det handlar om en sorts högeffektiv mikrovågsugn placerad på tappkranen som blixtsnabbt värmer upp vattnet med upp till 60 grader. Enligt FN sprids 7000 arter via lastfartygens ballastvatten och hotar fungerande ekosystem. Ett exempel är den svartmunnade smörbulten som för 15 år sen dök upp i Östersjön. (Källa:Environment Science and Technology)

Mänskligt färgseende duger inte för fåglar

[13/05/08] Fåglar uppfattar inte färger på samma sätt som människor, fåglarna kan till exempel se ultravioletta färger och fler nyanser än vi visar forskare vid Uppsala universitet. Zooekologen Anders Ödeen tror att en hel del studier om fåglars parningsbeteende som bygger på mänskliga synintryck kan behöva omvärderas. Också belysningsreglerna för höns och andra tamfåglar kan behöva göras om, anser forskarna. (Källa:Uppsala universitet)

Näbbdjur förklarar människans utveckling

[08/05/08] Näbbdjuret är människans allra avlägsnaste släkting bland däggdjuren, och just därför kan den kartläggning av näbbdjurets fullständiga arvsmassa som nu presenteras säga en hel del om den långa utveckling som ledde fram till oss moderna människor. Den uråldriga djurarten, som lever i vattendrag i Australien, påminner vid en hastig anblick om en korsning mellan en bäver och en anka, och det visar sig nu att näbbdjurets gener återspeglar utseendet. Kartläggningen av näbbdjuret visar att det har spår av gener som det har gemensamt med reptiler och fåglar. Förutom att det lägger ägg och har en näbb lik Kalle Ankas så producerar hanarna ett gift i bakbenens sporrar, ett gift som innehåller samma protein som finns i ormgift. Typiska egenskaper som näbbdjuret har gemensamt med andra däggdjur är att det har päls och att det diar sina ungar. Huvuddelen av generna har näbbdjuret gemensamt med människan och det här visar att det i hög grad är andra faktorer än generna som styr utvecklingen. Det handlar om så kallade regulatoriska sekvenser i arvsmassan som sitter utanför generna. (Källa:Tidskriften Nature)

Varmare klimat värre för djur i tropikerna

[06/05/08]En ny studie visar att djuren i tropikerna kan komma att fara än mer illa i ett varmare klimat än djuren som lever runt polerna, även om klimatförändringen spås bli mer extrem på högre breddgrader. Tropiklevande djur löper större risk att dö ut redan om medeltemperaturen ökar bara en grad eller två. De är nämligen anpassade till en temperatur som håller sig relativt konstant under året och kan ha svårare att ställa om sig. Hur djur påverkas av en klimatförändring skulle alltså ha mycket mer att göra med deras anpassningsförmåga än om de bor i ett område där medeltemperaturen förväntas stiga mycket eller inte. Det är slutsatsen i studien från forskare vid universitetet i Washington i USA, som publiceras i amerikanska Proceedings of the National Academy of Sciences.

Fågelungar jollrar sig fram till sången

[05/05/08] Fågelungar jollrar medan de lär sig den riktiga sången. Forskare vid MIT i USA studerade zebrafinkar och konstaterade att småttingar prövar sig fram med ett flöde av ljud, en motsvarighet till baby-joller. Fågel-jollret kommer från en del av hjärnan som när fågeln lärt sig sin sång slutar jobba, upptäckte de också. Då är det en annan del av hjärnan som tar över. Människo-joller kommer från motsvarande del av hjärnan som fågeljollret. Men hos oss slutar den delen inte att jobba när vi lärt oss prata. Vi använder den hela livet för att lära oss nytt och vara kreativa. (Källa:Science)

Groddjur utan lungor upptäckt på Borneo

[11/04/08] Ett lille oansenlig groddjur på Borneo har gjort forskarna andlösa av spänning. Fast vetenskapen har känt till grodan, Barbourula kalimantanensis, sedan 1970 har de först nu upptäckt att den - som den enda groda i världen - saknar lungor. Grodan drar vädret genom sin hud som upptar syran genom det vatten som strömmar hän över den. Avsaknad av lungor är ytterst sällsynt bland amfibier, och kännas endast från en enkelt salamanderart samt från de nästan okända ormpaddor, som är ett underjordisk väsen, som bäst beskrivas som ett mellanting mellan orm och padda. Men fast forskarna jublar över upptäckten är rädda för den sällsynta grodans framtid. Guldgruvdriften på dens leveställen hindrar vattnets genomströmning och ökar temperaturen i vattnet vilket grodan inte tycker om da förutsättning för att dra luften genom huden år rikligen kolt vatten och får grodan inte detta dör den. Forskarna har ingen aning om hur många grodor som finns kvar och de kommer inte at avslöja var de två kända populationer befinner sig av fruktan för att samlare ska förgripa sig på dem, skriver New Scientist.

Genförändrad raps lever kvar i åkrar

[3/4/08] Plantor av genförändrad raps kan hittas på åkrar så länge som tio år efter att de odlades. Det visar en studie gjord vid Lunds universitet, som pbliceras idag i tidskriften Biology Letters nätupplaga. Forskarna undersökte ett fält i skåne där man odlat genförändrad raps på försök för tio år sedan och där man gjort allt som rekommenderas för att inga nya genförändrade plantor skulle gro. Trots det hittades genföändrade plantor tio år senare. Enligt forskarna är det första gången man uptäckt genförändrade plantor som överlevt så länge.

Embryoforskningen har åstadkommit hybrid av människa och ko

[2/4/08] Brittiska Newcastleforskarna har åstadkommit ett embryo som är en hybrid av människa och ko – mitt under bråket i parlamentet om ett lagförslag för embryoforskningen. Newcastleforskarna har injicerat DNA från mänsklig hud i en kos äggcell. Först hade de tömt äggcellen på nästan allt genetiskt material från kon. Embryot var därpå vid liv i tre dagar i ett laboratorium, uppger en talesman för Newcastle University. För närvarande måste forskare söka särskilt tillstånd från en myndighet för mänsklig befruktning och embryovetenskap, om de vill skapa liknande embryon. Hybridembryon måste förstöras inom två veckor. Motsättningarna i parlamentet är starka om ett lagförslag från regeringen som vill tillåta forskning på mänskliga embryon. Den politiska splittringen är så stor att regerande Labour tillåter partiets enskilda parlamentsledamöter att rösta efter sitt eget samvete och mot propositionen. Regeringen motiverar lagförslaget med att forskningen skulle kunna hjälpa miljontals sjuka människor.

Gnagare lär sig att använda verktyg

[27-03-08] För första gången har gnagare visat att de kan lära sig att använda redskap - åtminstone i en laboratoriemiljö. Forskare i Japan använde ett djur som kallas degu, en marsvinsliknande gnagare som bor i Chiles bergsregioner, och kunde träna dem att använda en liten kratta för att nå sin favoritmat, solrosfrön. Djuren kunde till och med använda en mindre kratta för att nå en annan kratta med längre skaft, för att nå frön som var extra långt borta. En gång i tiden troddes människor vara de enda som kunde använda redskap, men sedan länge vet man att det här är något vi delar med allt från apor till fåglar - och nu alltså även gnagare. [Källa:Vetenskapsnytt]

Viktigt att skydda gäddornas lekplatser

[27-03-08] Forskaren Olof Engstedt på Kalmar högskola som vill ta reda på hur trogna vandrande gäddor är speciella åar. Om det visar sig att gäddorna föredrar vissa åar så är viktigt att skydda de enligt Olof Engstedt. Slås en population bort i en å är de borta för alltid. Det går inte att sätta ut ny fisk och hoppas att det blir bra igen. I sin forskning tittar han på gäddornas öronstenar som är en del av balansorganet. De avslöjar nämligen hur gäddan vandrat tidigare i livet. Olof Engstedt tar hjälp från sportfiskare för att få gäddor till sin forskning. Om man fångat en stor gädda från någon av åarna huggar man av huvudet fryser in det och postar det till forskaren. Gäddor från hela landet ska undersökas, bland annat Blekingegäddor från Mörrumsån, Bräkneån, Ronnebyån och Nättrabyån.

Fågeldans gav fågelsång

[25-03-08] Det är inte bara kolibrierna i Kalle Anka på julafton som kan lära sig sjunga nya melodier. Också andra sångfåglar och papegojor, lär sig nya toner. . Nu har forskare visat att hjärnorna hos fåglarna som kan lära sig toner liknar varandra, trots att fågelarterna egentligen inte är så nära släkt med varandra. När dom undersökte fåglarnas hjärnor såg dom att delarna som styr sånginlärningen ligger nära och samarbetar med de delar som styr fåglarnas rörelser. Det här visar enligt forskarna att sångförmågan utvecklats ur kroppsrörelserna och att den förmågan är mycket gammal. Den kan ha funnits redan hos fåglars, reptilers och däggdjurens gemensamma förfäder som levde för 300 miljoner år sedan, tror forskarna som publicerat sin studie i Public Library of Science.

Dold härskarklass i myrstacken

(20/3/08) Myrstacken har trotts vara en värld där alla arbetar tillsammans för samhällets bästa och där varje myrlarv som föds kan bli drottning. Men så är det inte riktigt, enligt en studie i den amerikanska vetenskapsakademins tidskrift. Myrstacken leds istället av en dold häskarklass. Myrstacken har länge hållits upp som en bättre samhällsmodell än vad som går att finna någon annanstans, speciellt bland oss människor. Bland annat har man trott att vilken larv som helst bland myrorna har chans att bli nästa drottning, bara den får rätt mat och omvårdnad. Men brittiska och danska forskare visar istället genom DNA-analys att vissa myror bär på en gen som gör att deras avkomma har större chans att väljas ut som drottningar. Men om för många av samma genetiska ursprung skulle utvecklas till drottningar skulle de andra myrorna i stacken upptäcka detta och vidta åtgärder. Därför har de här utvalda myrorna på något sätt utvecklat förmågan att sprida sina kungliga gener till andra kolonier för att undvika upptäckt. En dold härskarklass gömmer sig alltså bakom stackens jämlika fasad, något forskarna nu ska studera vidare.

Amurleoparder hotas av hjärtfel

[12/3/08] Amurleoparder har fallit offer för tjuvjakt, skogsavverkning och naturförstöring. Och nu har forskarna upptäckt att flera av de 30 sista har fel på hjärtat. För drygt ett år sedan bestämde sig ryska och amerikanska forskare för att göra en grundlig hälsokontroll amurleoparderna, eller Fjärran Östern-leoparderna som de också kallas. Man visste sedan tidigare var de befann sig eftersom man tagit bilder av dem med automatiska värmekänsliga kameror på de platser där de söker föda. Men nu blev det svårare. Leoparderna skulle sövas och läkarundersökas. Nu har forskarna hunnit undersöka tre leoparder, och till och med tagit EKG på dem. Resultaten från de inledande studierna visade att alla de tre undersökta leoparderna, två hannar och en hona, hade ett biljud på hjärtat. Det behöver inte betyda att de har ett allvarligt hjärtfel men det är en varningssignal. (Källa:Vetandets värld)

Små rädda fiskar får mer avkomma

[26/02/08] Regeln att bara få plocka upp stora fiskar, medan de små kastas i igen, påverkar snabbt fiskarnas evolution enligt en australiensisk undersökning. När de största och mest aggressiva fiskarna hela tiden försvinner upp ur vattnet så blir det de långsamväxande försiktiga individerna som förökar sig istället visar försök i tvåkonstgjorda sjöar med regnbågsforell. Och det här kan förklara att det tar så lång tid för överfiskade bestånd att återhämta sig även efter totala fiskestopp, tror forskarna. (Källa:Science)

Kina storsatsar på djuphavsforskning

[23/02/08] Kina ska sjösätta en bemannad u-båt som kan gå ner till 7000 meters djup. Enligt statliga oceanmyndigheten är u-båtsforskning lika viktig för Kina som landets rymdsatsning. Det var 2003 som den första kinesen sköts ut i rymden. Och första månsonden sköts upp förra året.

Råttor blev feta av lightdiet

[12/02/08] Trodde du att light är lätt? Tänk om, för det kan nämligen vara precis tvärt om. En grupp försöksråttor som åt kalorifattig yoghurt blev istället tjockare. Enligt en ny amerikansk undersökning kan tillsatta sötningsmedel i maten leda till fetma. Anledningen är att man riskerar att tappa kontrollen över kaloriintaget. Forskarna lät en grupp råttor äta yoghurt som var sötad med sackarin. Ämnet innehåller inga kalorier. Den andra gruppen åt yoghurt som var sötad med vanligt, kaloririkt, strösocker. När studien var klar visade jämförelsen att råttorna som hade gått på diet började äta mer kalorier än de som ätit strösockret. Resultatet av den amerikanska forskningsgruppens studie presenteras nu i det senaste numret av den ansedda vetenskapstidningen Behavioral Neuroscience.

Forskarna vill dra nytta av vårtecken

[06/02/08] Februari är normalt den kallaste månaden på året, men det märker vi inte så mycket av just nu. I stället kommer rapporter om tidiga vårtecken. Det vill SLU Alnarp dra nytta av i vetenskapligt syfte. Ett nätverk dit man kan rapportera vår- och hösttecken ska startas. Syftet är att få koll på vilka effekter klimatförändringen har på djur och växter. Det behövs helt enkelt landsomfattande observationer av växters och djurs beteenden för att kunna förutse konsekvenserna av den pågående klimatförändringen. Tanken är att en mångfald av nya observationer ska kunna jämföras med historiska data. Därför startas ett nytt svenskt fenologiskt nätverk. Fenologi är läran om "periodiska företeelsers uppträdande inom växt- och djurriket", det vill säga inte bara vårtecknen utan även andra återkommande förändringar, allt från lövsprickning och blomning till lövfällning.

Nytt däggdjur hittat i Tanzania

[02/02/08] Forskare har hittat ett nytt däggdjur i Tanzanias djungler. Det bisarra djuret är döpt till det latinska namnet Rhynochocyon udzungwensis, elefantnäbbmus i folkmun, uppger BBC. Djuret ser ut som en korsning mellan en antilop och en myrslok och är ungefär lika stort som en katt. Det har ett grått ansikte, en lång böjlig nos, en bulkig bärnstensfärgad kropp och står på spindelliknande ben.

Märklig elefantnäbbmus hittad i Tanzania ny art

[01/02/08] Det är inte ofta nuförtiden som forskare upptäcker en helt ny däggdjursart, men det är just vad en internationell grupp nu gjort. Och ett mycket märkligt däggdjur dessutom. Djupt inne i bergsskogarna i södra Tanzania lyckades år 2005 en italiensk forskare fånga en ovanlig elefantnäbbmus på bild. Ett djur stort som en katt, men som mest liknar en blandning av en miniantilop och en myrslok. Sedan tidigare finns det 15 olika dokumenterade arter av elefantnäbbmöss, men ingen så stor eller med en färgtäckning som denna. Ytterligare forskning bekräftade också att det här är en ny art, och hittills har forskarna observerat ett 40-tal olika individer. (Källa:Journal of Zoology)

Kameleonter ändrar färg för att imponera

[29/01/08] Kameleontödlor är kända för att kunna ändra färg efter omgivningen så att de inte upptäcks av rovdjur. Men enligt en artikel i tidskriften Public Library of Science Biology är det behovet av att signalera till andra kameleonter för att locka till sig en partner eller skrämma bort en rival som drivit på utvecklingen av kamoflageförmågan. Det har australiensiska forskare kommit fram till genom riggade ”kameleont-dueller”. Att kamelonter inte bara ändrar färg efter omgivningen, utan även efter sinnesstämning. Den förändras med extrafärger för att imponera eller med mörka, svarta toner när den mår dåligt. (Källa:Vetenskapsradion)

Sjöpungars nervsystem ger kunskap om nervsjukdomar

[24/01/08] Kunskaper om havsdjurens stamceller kan öka möjligheten att behandla nervsjukdomar. Det visar en avhandling som läggs fram på Naturvetenskapliga fakulteten i Göteborg på fredag. Forskaren Carl Dahlberg har studerat sjöpungar och ormstjärnor som har en otrolig förmåga att återskapa förlorad vävnad. Genom att undersöka återväxten av det centrala nervsystemet så har han också studerat vilken roll de enskilda generna spelar. Enligt Carl Dahlberg bidrar forskningen till att bättre förstå hur skadade nerver kan läkas eller till exempel Alzheimers behandlas.

Svårt överleva i det vilda för frigivna djur

[21/01/08] Bara ett av tre djur i fångenskap, som sen släpps ut i det fria, överlever den första tiden. Det visar en brittisk studie från universitetet i Exeter. Efter att ha studerat 45 olika projekt där rovdjur introducerats i det vilda kunde forskarna konstatera att bara ett av tre djur klarade av omställningen. De flesta dödsfallen berodde på mänskliga aktiviteter som jakt och bilolyckor, men även svält och sjukdom var ett stort problem. Förklaringen, tror forskarna, är att de här djuren - där de flesta vuxit upp i fångenskap - är ovana vid att jaga själva, och att de dessutom är alltför orädda för människor. tudien publicerades i tidskriften Biological Conservation.

Kan sorkfeber spridas mellan människor?

[18/01/08] I anslutning till fjolårets epidemi har en forskargrupp vid Umeå universitet för första gången lyckats påvisa sorkfebervirus i mänsklig saliv. Det lyfter fram frågan om smittöverföring också kan ske mellan människor. I Sverige förekommer sorkfeber framförallt i den norra landsdelen. Vanligtvis blir människor infekterade genom att andas in damm som förorenats med virus av sorkars utsöndringar eller via direktkontakt med djuren. Nyligen har man i Sydamerika visat att andesvirus, som är nära besläktat med sorkfeberviruset, i vissa fall kan spridas mellan människor. Umeågruppens rön antyder att en möjlig smittväg för sorkfeber skulle kunna vara mänsklig saliv. Källa:Umeå Universitet

Unikt självmordsträd hittat på Madagaskar

[18/01/08] "En otrolig upptäckt" och "spektakulär" – forskare är lyriska över upptäckten av ett unikt palmträd på Madagaskar. Trädet beskrivs som en självmordsplanta och finns bara på en avlägsen och otillgänglig plats på den afrikanska ön. Både på satellitfoton och på Google Earth syns de enorma palmträden på Madagaskar. Men för forskare har växten tidigare varit okänd och det är först nu som den blivit känd inom vetenskapskretsar. För många har den kommit som en stor överraskning. Enligt Sky News introducerar trädet "en helt ny art" – något som gör den till ett "botaniskt under". Trädet är 20 meter högt och har blad som är fem meter långa. Palmerna har en ovanlig livscykel – ingen vet hur länge de lever men när de väl har blommat så dör de av sig själva. En "självmordsplanta", enligt Sky News. De små blommarna dryper av nektar som lockar insekter till sig. Men efter blomningen har plantan använt upp all näring och kollapsar därför och dör. Vill du själv se det unika trädet kan det snart finnas möjligheter utan att behöva bege sig till Madagaskar. Planer finns på att plantera palmen i botaniska trädgårdar och att sälja frön till privata samlare, skriver Sky News.

Brittiska brännmaneter undersöks

[15/01/08] Brittiska forskare har börjat undersöka varför så många brännmaneter som annars mest förekommer i Medelhavet har dykt upp i vattnen kring Storbritannien och Irland. Maneterna har bland annat orsakat en omfattande fiskdöd. Maneten det handlar om kallas för Mördarmanet, men heter egentligen Skivmanet. Den kan skifta i olika röda eller lila färger och är självlysande, med långa trådar som bränns. I november kom ett stort, stort antal sådana här maneter till havet utanför grevskapet Antrim i Nordirland. En hel laxodling med drygt 100.000 fiskar slogs ut, laxarna dog helt enkelt när maneterna brände dem. Ett annat stort stim sågs utanför den skotska kusten. Detta förvånande många experter eftersom maneterna brukar finnas mest i varmare vatten, som t ex Medelhavet.

Lavskrikor talar klarspråk om rovfåglar

[09/01/08] Lavskrikor kan varna familjemedlemmar för rovfåglar. Och inte bara det: De kan också tala om vad rovfågeln har för sig, visar ny forskning. Det kan finnas mycket information i ett fågelläte. Det konstaterar Uppsalaforskaren Michael Griesser som spelat upp läten för lavskrikor. En lavskrika som larmar om en rovfågel kan signalera ”Höken sitter i ett träd!”. Då flyger kompisarna upp och letar. Eller så kan den varna: ”Höken söker efter byte!” Då flyr de andra lavskrikorna till närmaste skydd och sitter blickstilla i flera minuter för att inte bli upptäckta. Men lavskrikan kan också signalera: ”Höken attackerar!” Då söker fågelkamraterna skydd och letar sen efter rovfågeln. Tidigare har samma forskare konstaterat att lavskrikorna slår larm bara inom familjen. Utsocknes får inga tips om rovfåglar.

Få intakta ekosystem kvar på jorden

[08/01/08] Bara en femtedel, 21 procent, av vår planet har fortfarande kvar en komplett, ursprunglig uppsättning av stora däggdjur. Det visar en analys gjord av en amerikansk forskargrupp. I övriga världen har en eller flera arter utrotats från alla ekosystem, eller utplånats helt och hållet. Detta gäller exempelvis stora delar av USA, Europa, norra Afrika och Asien. Forskarna redovisar sina rön i den vetenskapliga tidskriften Journal of Mammalogy. En femtedel av jorden har fortfarande en komplett uppsättning av stora däggdjur. Det handlar till exempel om Sibirien, Alaska, norra Kanada, Amazonas och Australien. I större delen av USA finns det bara kvar ett fåtal vilda djur som bison, grizzlybjörn och varg. Värst är det i södra och östra Asien där bara en procent av landytan har en komplett fauna. Stora däggdjur har en kraftig påverkan på sin omgivning. Rovdjur äter upp andra djur och växtätare förändrar vegetationen. När dessa arter försvinner får det effekter både upp och ned i ekosystemet.

DNA-profil reder ut skalbaggarnas familjerelationer

[08/01/08] Alla insekter som har ett hårt skal över vingarna tillhör ordningen Coleoptera, skalbaggar. Under den etiketten samsas över 350 000 arter som lever på de mest skilda sätt. Skalbaggarna tillhör jordens mest mångsidiga och artrika djurgrupp, och länge har man funderat på varför det är så. En ny jättestudie av världens skalbaggar har analyserat tre olika gener och ger nya svar på hur och när de utvecklats. Den traditionella bilden är att skalbaggarna fick sin stora variation tack vare blomväxternas tillkomst, för cirka 140 miljoner år sedan. De näringsrika blommorna skulle ha öppnat många nya försörjningsmöjligheter, tror man. Men enligt studien, som har letts från Londons Naturhistoriska Museum, så har den största gruppen av skalbaggar surrat omkring på den här planeten sedan 270 miljoner år. Det var långt innan det fanns några blommor, och det visar att det troligen finns andra förklaringar till de många förgreningarna i familjeträdet.

Rödmyrans nya doftvapen

[07/01/08] Alkonblåvingefjärilen lurar rödmyror att ta hand om deras larver, men enligt en ny studie i tidskriften Science finns det ett sätt för myrorna att slå tillbaka. Det är inte bara gökungar som lurar till sig gratis mat. Det gör också larverna från alkonblåvingefjärilar som lever i södra Sverige. Fjärilslarven ser till att dofta precis som rödmyrelarver och blir på så sätt inburen i stacken av intet ont anande myror. Men danska forskare skriver nu i tidskriften Science att rödmyrorna kan överlista fjärilslarvernas parfymkamoflage genom att ändra doft på sina egna ungar. Åtminstone gäller det rödmyror som bor nära ett stånd av fjärilens favoritföda, blomman Klockgentiana. Men parar sig rödmyrorna med grannar från andra myrstackar, så tappar de genast sitt nya doftvapen.

Sundweb Online är en icke-kommersiell webbplats. På Internet sedan 1996. Skicka tips till Sundweb!