» Startsida
» Djurförsök
» Hotade djur
» Fossila djur
» Klonade djur
» Djurplågeri
» EU-Djurtransport
» Naturkatastrof
» Kamphundar
» Kamphundslexikon
» Bisarr hundkultur
» Asiatisk matkultur
» Vetenskap
» Regnskogen
» Katter
» Miljön
» Rovdjur
» Reservat
» Jättebläckfiskar
» Läsarnas sida!
» Världen på avigan » Information
» E-post
Nyhetsdygnet » Måndag
» Tisdag
» Onsdag
» Torsdag
» Fredag
» Lördag
» Söndag
All kopering av text och bilder för kommersiella syften är förbjuden.!
Dinosauriernas hud var "otroligt stark"
Ett tjockt lager hud och antingen - fjäll eller fjädrar – så såg dinosauriern psittacosaurus, eller papegojödlan ut. Ett unikt fossil som hittats i Kina ger ny kunskap om dinosaurierna. Forskare har länge debatterat hur dinosauriernas och deras hud egentligen såg ut. Men nu har en unik dinosaurie-fossil som hittats i Kina gett ett svar på frågan. Psittacosaurus, eller papegojödlan, var stor som en gasell och hade en tjock, fjällig hud med mer än 25 lager av kollagen – ett ämne som också hittas hos dagens hajar, reptiler och delfiner. Experter tror att huden hjälpte papegojödlan, som var en växtätare, att skydda sig mot rovdjur. Just den fossil som nu undersökts tros vara lämningen av en dinosaurie som ett rovdjur dödade och slet sönder för hundra miljoner år sedan enligt BBC.

 Världens äldsta forsilla påskkyckling upptäckt
[16 april 2017] I Tanzania har en grupp arkeologer hittat vad som tros vara det hittills äldsta fyndet av en släkting till dinosaurierna, och därför också till ett djur som finns kvar idag – fåglarna. Det är otroligt när man tänker på hur långt tillbaka i tiden fåglarnas anatomi sträcker sig. Det här är en viktig pusselbit för att förstå evolutionen för fåglar, som är ett av de märkvärdigaste djuren som finns idag. Dinosaurierna tros ha utvecklats någon gång för ungefär 235 miljoner år sedan, under det som kallas för den sena triasperioden. Den här krokodil-liknande djuret däremot, som inte lär ha varit mycket större än en medelstor hund, ser ut att vara 10–15 miljoner år äldre. Den levde troligen nära ekvatorn på den stora konti-nenten Pangea. ''Hur, och varför, och när dinosaurierna blev dinosaurier vet vi fortfarande ganska lite om. Här har man lyckats identifiera ett djur som man lite slarvigt brukar kalla ”den saknade länken”. Det ser ut att vara en tidig föregångare till dinosaurier, och även senare till fåglar'', säger Benjamin Kear, Kurator på Evolutionsmuseet i Uppsala, och specialist på dinosauriernas historia. Vid den här tidpunkten skedde en splittring mellan de djuren som långt senare skulle bli krokodiler, och de djur som gav upphov till dinosaurier. Dessa djur skiljde sig bland annat åt i vrist-benet. Medan dinosauriernas vristleder mer kan liknas vid gångjärn, är krokodilernas mer lik en lekare, där en del är fast.

 Cimex pilosella är en av de fossila arter forskarna hittade
[4 april 2017] Är du orolig för vägglöss? Du har kanske inte varit ensam genom historien. Liknande parasiter har delat hem med djur och människor i tusentals år. Vid utgrävningar av grottorna Paisley Caves i Oregon har fossil av släktingar till vägglusen hittats som är upp till 11 000 år gamla. Det är de äldst bevarade kvarlevorna hittills. Det visar en amerikansk studie publicerad i Journal of Medical Entomology. Just de här parasiterna levde på fladdermöss, men forskarna ska nu undersöka om det finns någon koppling till de människor som levde i samma grottor.

 Världens största dinosauriespår har hittats
[2 april 2017] De gigantiska dinosauriespåren uppmättes till hela 1,7 meter, ungefär lika långa som en människa. Fyndet gjordes på sandstenar i nordvästra Australien, där hittades också spår från ett tjugotal andra dinosauriearter. För omkring 130 miljoner år sedan gick de här dinosaurierna tillsammans runt i ett fuktigt skogsområde omringat av grunt vatten. Några av dem lämnade fotspår så långa som 1,7 meter i området som idag kallas Kimberly och ligger i nord-västra Australien. Men paleontologerna fann även den första fotspårssamlingen med så många olika arter. Man fann spår efter minst 21 olika typer av dinosaurier som tillsammans levt under samma tid i området. Tidigare har man aldrig hittat så många arter på samma plats, någonstans i världen. Paleontologerna kallar området för ”Australiens Jurassic Park” i studien som publi-cerats i Journal of Vertebrate Paleontology. Den dödliga meteoriten slog ner. Efter det har kontinenter flyttats och havsnivån förändrats. Dinosauriernas tid är över men spåren finns bevarade. De största fotspåren som hittades kommer från långhalsade dinosaurier av arten sauropod. De flesta människor skulle få plats i så stora fotspår, och det tyder på att dinosaurierna var omkring 5,3 och 5,5 meter upp till höften, vilket är enormt. Sauropodernas halsar kunde vara upp till ett tiotal meter. Om man lägger på halsens längd kan man alltså tänka sig att dinosaurierna som trampade upp de här spåren måste ha varit gigantiska.Video: USA Today

 Tyrannosaurus rex var en ömsint älskare
[2 april 2017] Tyrannosaurus rex var inte bara ett av de mest skräckinjagande rovdjuren som existerat – utan också en ömsint älskare. Ny amerikansk forskning visar att dinosaurerna hade mycket känsliga nosar som de smekte mot varandra i en form av förhistoriskt förspel. Den fruktade dinosauren levde för mer än 65 miljoner år sedan men fortsätter att fascinera än i dag och forskare arbetar ständigt för att ta fram allt mer information om deras leverne. De senaste fynden kommer från amerikanska forskare på Carthage College i Wisconsin som funnit att Tyrannosaurus rex hade känsliga nosar fulla med nervöppningar. Nosarna tror forskarna var så känsliga att de jämförs med en ”tredje hand”, skriver The Guardian. Inför parning tros dinosaurerna ha gnuggat nosarna mot varandra som en form av förspel. Fynden, som presenteras i den vetenskapliga tidskriften Scientific Reports, härstammar från att hittat en ny typ av tyrannosaurus som kallas Daspletosaurus horneri i Montana. D horneri levde före T rex och var en tredjedel så stor som sin efterföljare. Välbevarade fossiler och skelett av D horneri har undersökts av forskarna där man kunnat hitta viktig information om Tyrannosaurusernas evolution och anatomi. Forskarna fann att dinosaurerna hade hård hud som skyddade ansiktet likt en rustning men med hundratals små hyperkänsliga nervöppningar längs med ansiktets yta.

 Tusentals dinosauriefotspår funna i ”Australiens Jurassic Park”
[28 mars 2017] Närmare Jurassic Park än så här kommer vi kanske inte. Paleontologer i Australien har hittat tusentals dinosauriespår från 21 olika arter. Vissa arter, som sauropoden, var riktiga giganter. Forskarteam från två australiensiska universitet trotsade hajar, krokodiler och tidvatten när de jobbade med att få fram de tusentals dinosauriefotspår som stelnat i sandsten i Dampier Peninsula i västra Australien. De entusiastisk paleontologerna gör också den något mindre filmiska liknelsen att fyndplatsen är en kritaperiodens motsvarighet till Serengeti, en djurrik nationalpark i Tanzania. Enligt paleontologerna har teamet hittat tusentals fotspår från sammanlagt 21 olika arter, både växtätande dinosaurier och köttätare. Giganten sauropod, en långhalsad växtätare, kan antas ha varit en härskare över det som senare skulle bli Australien. Jättedinosaurien lämnade efter sig spår så stora som 1,7 meter.

 Dinosauriernas släktträd skakas om
[23 mars 2017] Alla dinosaurieälskare där ute vet ju att det i över 130 år har funnits en bild om vilka dinosaurier som levde när, och hur de var släkt. Nu visar ny forskning hur detta släktskap kan behöva ritas om. Traditionellt har man delat in dino-saurierna i tre olika grupper. I en grupp ingår stora köttätande Tyrannosaurus, och de dinosaurier som var en urtidsversion av dagens fåglar. I en andra grupp ingår växtätare som till exempel Stegosaurus, och i en tredje grupp kolossala växtätare som till exempel Brontosaurus. Men här uppstår ett litet bekymmer, eftersom man tidigare vet att det finns en fjärde typ av dinosaurie: Herrerasauriderna vars plats i trädet har varit svårare att avgöra. Den är äldre än alla andra som hittills hittats, men hur den relaterar till de andra dinosaurietyperna är inte helt klart. Nu presenteras ett förslag av en grupp forskare i tid-skriften Nature, som genom avancerade datamodeller har visat hur den fjärde varianten placeras in i en gren för sig, som en nära släkting till Sauropoderna, dit Brontosaurusen hör. I modellerna matar man in flera hundra olika egenskaper från alla typer av dinosaurier och ger dem ett värde. Ett extra ben i pannan kanske får värde 1, medan inget ben får värde 0, och så vidare. Därefter tar en dator fram olika tänkbara scenarion om hur släktskapet ser ut, och även om resultaten är befästa med många antagande, har man här kommit fram till att det kan finnas anledning att rita om dinosauriernas släktskap med varandra. Samtidigt placeras dinosaurier av Tyrannosaurus-typen närmare den växtätande Stegosaurus. Det är på ett sätt naturligt eftersom dessa båda grenar dinosaurier har en typ av utväxter på kroppen som kan liknas vid fjädrar. Men det är en hypotes, och andra forskare kan komma att tolka deras modeller på ett annorlunda sätt.
 Utdöd havsödla födde levande ungar
[2017-02-15] En havslevande reptil som levde före dinosauriernas storhetstid födde förmodligen levande ungar, precis som en del ormar och ödlor gör idag. Den havslevande reptilen hade lång hals och kallas för Dinocep-halosaurus. Den levde för runt 245 miljoner år sedan. I ett fossil i Kina har paleontologer nu upptäckt att ett av de här djuren hade en minikopia av samma art inuti. Det lilla exemplaret var placerat på ett sätt som gör att forskarna utesluter att det istället skulle ha blivit uppätet. Forskarna menar därför att fossilet visar att Dinocephalosaurus födde levande ungar. Det speciella med det här fyndet är att den här havsödlan är föregångare till en grupp med djur som inte föder levande ungar idag. Där ingår fåglar och krokodiler.

 Dinosaurieutställning i Málaga
[2017-02-03] Mellan den 4 och den 26 februari finns Europas största dinosaurieutställning i Málaga med över 20 olika dinosaurier i naturlig storlek att beskåda. Utställningen har visats i många länder innan den kommer till Málaga. 14 av dinosaurierna är rörliga via pneumatik och el. Det finns också interaktiva områden där barn kan pröva att vara paleon-tologer och upptäcka dinosaurieben. Besökarna kan också njuta av den fantastiska dokumentären ”Planeta Dinosaurio" som visar upptäckten av nya dinosaurier. Expo Jurásico har tre stora och varierade avdelningar med levande animationer, fasta situationer och fossiler. Expo Jurásico en Málaga

 Gigantisk utter-fossil upptäckt i Kina
[2017-01-24] Vad sägs om en utter lika stor som en leopard eller varg? Nya fossilfynd visar att en sådan art levde i sydvästra Kina för drygt 6 miljoner år sedan. Fyndet, som beskrivs i The Journal of Systematic Paleontology, består av ett komplett kranium, en underkäke, ett antal tänder plus bitar av det övriga skelettet. Detta har gjort det möjligt att göra en fullständig rekonstruktion av djuret. Käkarna var mycket kraftiga med rundade tänder, typiska för uttrar som lever av musslor, krabbor och andra skalförsedda blötdjur. Sedimenten vid fyndplatsen antyder att arten, som döpts till Siamogale melilutra, levde vid en grund sjö med omgivande våtmarker. Vikten på djuret i levande livet uppskattas till cirka 50 kilo, eller ungefär lika mycket som en puma, leopard eller varg. Detta är dubbelt så mycket som vikten hos jätteuttern och havsuttern, de två största nutida utterarterna. Vår egen svenska utter är betydligt mindre med en vikt på cirka 10 kilo. Forskarna vet inte varför Siamogale blev så stor, eller exakt vilken ekologi djuret hade. Tanken är att fortsatta studier av fossilen ska ge ledtrådar som kan besvara frågorna. Se videon på YouTube

 Mjuka fossil avslöjar uråldrig djurgrupp
[2017-01-16 09:00] Nu vet forskare var en svårbestämd grupp djur som levde för ungefär 540 miljoner år sedan kommer ifrån. Det har man gjort genom att analysera mjuka detaljer av fossil, visar en studie i tidskriften Nature. Djuren kallas hyolither och har snäckformade skal, vilket har fått forskarna att tro att de tillhör blötdjur som sniglar och snäckor. Men efter att forskare analyserat mer än 1 500 fossil som hittats i Kanada och USA har man i vissa bevarade mjuka delar kunnat urskilja små tentakler. På det sättet kan man nu fastställa att djuren tillhör gruppen Lofoforater, där till exempel mossdjur och armfotingar ingår. Normalt bevaras mjuka detaljer inte som fossil. Enligt forskarna i studien visar den här upptäckten vikten av att leta efter, och analysera, de mjuka delarna för att bättre förstå utvecklingen av det tidiga djurlivet.

 Fossila tropiska djur hittat i Grönlands berg
[21/12-16] På Grönland finns tropiska fossil av både de första fyrbenta fiskar som klev upp på land, och av reptiler som senare återvände till vattnet. Nordöstra Grönlands nationalpark är världens största. Här finns levande isbjörnar och myskoxar. Men också många utdöda djur i berggrunden. Under Devontiden för 380 miljoner år sedan klev de första fiskarna upp ur vattnet som fyrbenta djur i en tropisk miljö. De har lämnat fossil efter sig i den grönländska berggrunden. Men här finns också fossil efter reptiler som 150 miljoner år senare, under den geologiska perioden Perm, återvände till havet. Vad är det som driver djur att lämna sin miljö och söka sig nya jaktmarker? Det frågar sig fossilletarna på Grönland. Under en månad har de, med isbjörnsbössan på axeln, letat fossil på 800 meters höjd och burit hem 30-kilosbördor till tältlägret. Nu efter två månader har lådorna kommit hem till Uppsala för analys.

 Forskare har hittat dinosauriesvans med fjädrar
[13/12-16] För första gången har forskare hittat en intakt dinosauriesvans med fjädrar. Fyndet är 99 miljoner år gammalt – och inkapslat i bärnsten. Ett tydligare bevis på att vissa dinosaurier hade fjädrar kan knappast hittas. Den välbevarade svansen är helt inkapslad i bärnsten. Fyndet kommer från en gruva i Kachin, i Burma och har undersökts av forskare vid China University of Geosciences, under ledning av Lida Xing, skriver National Geographic. Forskarna har däremot inte gjort fyndet själva, utan hittat bärnstensbiten på en marknad i Myitkyina i Kachinstaten. Inuti finns en 3,5 centimeter lång svans täckt i små fjädrar. En vetenskaplig rapport om fyndet har publicerats i Current Biology. Där beskrivs fjädrarna som kastanjebruna med vit undersida. En analys av fyndet har visat att biten har 8 svanskotor, men forskarna tror att den fullständiga svansen kan ha haft fler än 25 kotor.

 Lerig drake ger nya ledtrådar
[14/11-16] Ett välbevarat fossil av en helt ny dinosaurieart har hittats i Kina. Djuret, som hade fjädrar precis som dagens fåglar, tros ha dött för 66–72 miljoner år sedan, det vill säga precis innan den asteroid som dödade alla större djur slog ner på jorden. Djuret tillhör en grupp befjädrade dinosaurier som kallas för oviraptorosaurier, det vill säga äggrövande dinosaurier, som karakteriseras av att de uteslutande gick på bakbenen, hade korta svansar och runda skallar med långa, tandlösa näbbar, ungefär som dagens papegojor. Forskarna tror att just denna grupp hade något av en blomstringstid under perioden före den stora smällen för 66 miljoner år sedan, en tid då många nya arter bildades. Det aktuella fossilet hittades i södra Kina på en byggarbetsplats. Enligt forskarna är det ovanligt välbevarat, inte minst med tanke på att det var nära att bokstavligen gå upp i rök på grund av en dynamitsalva i samband med byggnadsarbetet. Djuret blev antagligen begravt av lera. I dödsögonblicket låg den på marken med utsträckt hals, högburet huvud och utspridda lemmar. Forskarna, verksamma i Kina och Skottland, har döpt den nya arten till Tongtianlong limosus, vilket ungefär kan översättas med "den leriga draken på väg till himlen". Studien presenteras i Scientific Reports. Enligt forskarna ger fossilet ovärderliga ledtrådar till hur evolutionen av dessa befjädrade dinosaurier såg ut under den aktuella tidsperioden.


 Fossil fisk hade mjölktänder
[18/10-16] En fisk som levde för 424 miljoner år sedan tappade tänderna på samma sätt som vi tappar våra mjölktänder. Det visar forskare vid Uppsala universitet och den europeiska anläggningen för synkrotronforskning i Frankrike i en studie som publiceras i den ledande vetenskapstidskriften Nature. Den fossila fisken Andreolepis från Gotland är därmed det tidigaste kända exemplet på ett djur som tappat tänder efter att den gamla tandroten lösts upp och fått dem ersatta av nya. Forskarna har med hjälp av högenergetiskt synkrotronljus undersökt fiskens knappt centimeterlånga käkben. Med den tekniken går det att blottgöra mikroskopiskt små tredimensionella detaljer inuti det fossila benet, utan att skada det. Aldrig tidigare har tandbildningen hos ett tidigt fossil studerats i sådan detalj. Mängden biologisk information som vi får från dessa undersökningar är häpnadsväckande. Vi kan följa processen med tillväxt och resoprption ända ner till cellnivå, nästan som hos ett levande djur, säger professor Per Ahlberg vid institutionen för organismbiologi, Uppsala universitet, som är en av projektledarna. Av kartläggningen, som tagit doktoranden Donglei Chen flera år att genomföra, framgår att det efter varje tandömsning uppstod ett svagt ärr inuti benvävnaden där den gamla tanden ersattes av en ny. Under varje tand fanns upp till fyra sådana ärr. Tänderna måste alltså ha bytts ut om och om igen under fiskens livstid, förklarar Donglei Chen. Till skillnad från hos oss männisskor utvecklades nya ersättningständer hos Andreolepis jäms med de gamla och inte under dem, på ett sätt som i dag ses hos till exempel bengäddor och andra primitiva benfiskar.

 Dinosaurie var effektivt kamouflerad
Illustrationsbild[18/9-16] Vissa dinosaurier undkom rovdjur tack vare ett effektivt kamouflage. Det framgår av en ny studie där forskare lyckats återskapa färgmönstret hos en dinosaurie. Arten, tillhörande släktet Psittacosaurus, var en liten, tvåbent växtätare med en kroppsvikt på cirka 20 kilo som levde i nordöstra Kina för drygt 120 miljoner år sedan. Vissa fossil av arten är så välbevarade att pigmenten i huden bevarats. Forskarna, vars rön presenteras i Current Biology, har granskat pigmenten hos ett av exemplaren och funnit ut hur djuret sannolikt såg ut i levande livet. Liknande studier har avslöjat färgerna på fjäderdräkten hos primitiva fåglar från dinosauriernas era. Den nya studien visar att Psittacosaurus var ganska enfärgat gulbrun men hade en ljus undersida och en mörkare ovansida. Forskarna drar slutsatsen att Psittacosaurus sannolikt levde i skuggiga miljöer i ganska tät skog. Arten var säkert sårbar och saknade i princip möjligheter att försvara sig vid en konfrontation med en köttätare. Därav behovet av ett bra kamouflage.

 Nya rön: Dinosaurier kan ha varit röda
[24/8-16] Den gen som gör att vissa fåglar får röda fjädrar och näbbar kan har funnits redan hos dinosaurierna. Enligt en nyligen publicerad studie kan "röd-genen" ha uppstått hos fåglars och sköldpaddors gemensamma reptilförfäder för 250 miljoner år sedan. Genen, som forskarna i våras identifierade hos zebrafink, är förklaringen till att en del fåglar kan omvandla gula karotenoider - födopigment - till röda. Forskargruppen från Cambridge och Göteborg har nu hittat samma gen hos en art av havssköldpadda med röda fläckar på skalet. Något som tyder på att genen är betydligt äldre än man tidigare trott. Alla dinosaurier, inte bara de som utvecklades till moderna fåglar, kommer från samma förfader. Det är möjligt att vissa dinosaurier använt genen till röda färger för att kanske skicka aggressiva hotsignaler, enligt forskargruppen. Mest troligt är att växtätande dinosaurier haft förmågan att bli röda. Det var i så fall de med vegetarisk diet som fick i sig mest gula karotenoider. Det som sedan kan omvandlas till röda pigment.

 Forskare varnar för dödlig mammutvirus
[18/8-16] Dödliga virus har frigjorts i samband med att den ryska permafrosten tinat. Nyligen dog ett barn och 1.200 renar i mjältbrand. Forskare varnar nu för spridning av mammutvirus, mjältbrand och smittkoppor. I slutet av juli dog ett barn och minst 25 människor insjuknade i mjältbrand på Jamalhalvön i västra Sibirien i Ryssland. Dessutom dog 1 200 renar i utbrottet. Orsaken till att smittan bröt ut tros vara en gammal begravningsplats för mjältbrandsdöda djur, som fram tills nu legat under permafrosten. Men på grund av klimatförändringar och det varma vädret har isen tinat, och till följd av det har mjältbrandsporerna frigjorts, rapporterar AFP. Nu varnar forskare för att andra dödliga smittor, som daterar ända tillbaka till istiden, kan spridas på nytt. Den stora skräcken är ett mammutvirus, men även den extremt smittsamma sjukdomen smittkoppor. Enligt AFP måste mammutviruset studeras mer innan man vet hur farligt viruset är. Men en sak är säker: klimatförändringar kommer att föra med sig många fler virus-överraskningar.

 Forskare har hittat 800 kilo fossila ben
[15/8-16] En forskargrupp som har grävt upp 800 kilo ben för ett projekt om ödlor på Svalbard, har antagligen hittat nya ödlearter. Jag är jättenöjd med säsongen. I sommar har vi hämtat ett fantastiskt stort material på ungefär 800 kilo ben från Flowerdalen. Bara att vi har kunnat samla in så stora mängder ben från Svalbard är unikt med det här ödlegrävprojektet, säger Jørn Hurum, paleontolog vid Universitetet i Oslo och utgrävningsledare. Projektet startade 2004, och i sommar har forskarna arbetat med utgrävningar i två veckor. 2007 hittades den så kallade "Monsterödlan från Svalbard". Benen förvaras på Oslos naturhistoriska museum. Källa: Nyhetsbyån NTB

 Ny dinosaurieart sätter fingret på evolutionsgåta
[14/7-16] En ny dinosaurieart har hittats vid utgrävningar i Argentina. En speciell sak med den är de korta armarna. Den nya dinosaurien har fått namnet Gualicho shinyae och var ett djur som gick på två ben. Precis som den kända rovdinosaurien Tyrannosaurus rex hade den väldigt korta armar med bara två klor. Men den är inte alls nära släkt med Tyrannosaurus. Enligt forskarna visar det här att de små armarna har utvecklats flera gånger under evolutionen. De hoppas nu att deras fossilfynd ska ge ledtrådar till varför armarna har utvecklats på det här sättet. Det vet man inte säkert idag. Källa: PLOS Biology

 Jättedinosaurier föddes ”vuxna”
[26/4-16] Djurungar ser oftast annorlunda ut jämfört med sina föräldrar. Men de allra största dinosaurierna, de långhalsade sauropoderna, tycks ha haft samma kroppsproportioner hela livet, enligt en ny studie som publiceras i Science, bygger på analyser av ett nyupptäckt fossil från nordvästra Madagaskar. Det rör sig om ett sällsynt fynd. Fossilet består av delar av skelettet — benen, skuldrorna, ryggraden — av en mycket ung sauropod, tillhörande arten Rapetosaurus krausei. rten, som kunde nå en längd på cirka 15 meter, var en medlem av familjen titanosaurier, de allra största av sauropoderna, och de största landdjur som någonsin levt på jorden. Några arter, som Argentinosaurus huinculensis och Puertasaurus reuili, nådde vikter på cirka 90 ton. Flera fossil av vuxna exemplar av Rapetosaurus har hittats tidigare i området. Men mycket lite har varit känt om ungdjuren, hur de såg ut när de kläcktes, och hur de sedan utvecklades. Detta är överhuvudtaget ett dunkelt forskningsfält. Många sauropoder är kända av vetenskapen, men nästan alla fossil utgörs av äldre individer.

 Frödiet räddade fåglarna från katastrofen
[21/4-16] Varför utplånades alla dinosaurier medan deras ättlingar fåglarna överlevde katastrofen för 66 miljoner år sedan? Svar: fåglarna kan ha klarat sig tack vare sin förmåga att äta frön. Det hävdar kanadensiska forskare i en ny studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Current Biology. Forskarna har analyserat de så kallade maniraptorernas utveckling i västra Nordamerika under de sista 18 årmiljonerna av dinosauriernas era. Maniraptorerna omfattar alla små rovdinosaurier, den grupp som fåglarna utvecklades från. Forskarna har granskat över 3 000 fossila tänder. De konstaterar att maniraptorerna var artrika och mångformiga ända upp till det ögonblick då jorden kolliderade med en främmande himlakropp för 66 miljoner år sedan. Därefter finns inga spår kvar efter dem. Detta har länge varit lite av en gåta. Varför dog samtliga små rovdinosaurier ut, medan deras evolutionära avkomma, fåglarna, överlevde? Enligt forskarna ger tänderna ett möjligt svar. Alla rovdinosaurier levde på kött, medan vissa fåglar vid den här tidpunkten hade utvecklat en tandlös näbb och gått över till att äta frön. I efterdyningarna av den katastrofala kollisionen kan detta ha varit avgörande. Alla köttätare var bundna till bytesdjur som i sin tur, i de flesta fall, var bundna vid näringskedjor som baserades på levande växter. Sådana var sannolikt mycket sällsynta omedelbart efter katastrofen. Resultatet blev svält. Frön däremot, kan bevaras under långa perioder, och fanns troligen tillgängliga ända fram tills ekosystemen börjat återhämta sig igen. De fröätande fåglarna bör med andra ord ha klarat sig igenom flaskhalsen. Forskarna misstänker att den sista gemensamma anmodern till dagens fåglar var en fröätare med en tandlös näbb.

 Forsilla urtidsdjur får vända hem
[6/4-16] USA har återlämnat ytterligare fossil från sex olika dinosauriearter till Mongoliet. Skelettdelarna hade smugglats ut ur landet och togs i beslag i New York och Utah. Det största föremålet är en skalle från en Alioramus, en extremt sällsynt dinosaurie som tros ha levt i Gobiöknen för uppemot 70 miljoner år sedan Bara två ytterligare fynd har rapporterats i vetenskapliga artiklar, bägge från Mongoliet. Skallen som nu återlämnas sägs vara den bäst bevarade som hittats hittills. Den beslagtogs av amerikanska tullen sedan den skeppats från Frankrike med falskt intyg om att det var en kopia. I Mongoliet är fossil nationell egendom som inte får exporteras. Under de senaste tre åren har USA lämnat tillbaka 23 dinosauriefossil till Mongoliet.

 Livet efter massdöden: kort och hårt
[5/4-16] Ett däggdjursliknande kräldjur var nästintill det enda djuret som överlevde jordens största massutdöende för miljontals år sedan. Nu har forskare fått bättre insikt om vad som gjorde just dessa djur så anpassningsbara. För 252 miljoner år sedan skakades jorden av massiva vulkanutbrott. Det enorma explosionerna orsakade det största massutdöendet i hela jordens historia, det så kallade Perm-utdöendet. I stort sett alla växter och djur dog ut i det relativt hårda klimatet som följde efter katastrofen. Men några få arter, de så kallade therapsiderna, överlevde. Hur dessa däggdjursliknande kräldjur kunde klara sig har länge varit en gåta. Nu har forskare med hjälp av fossilrester kunnat studera hur dessa djur anpassade sig till de nya livsförhållandena. Det visade sig att lösningen var ett att leva ett slags rock n’ roll liv – kort och hårt. Forskarna har studerat fossiler i ett område i Sydafrika känt för sina rester från tiden kring Perm-trias-perioden. Av alla de therapsider som överlevde den stora massutrotningen har forskarna varit särskilt intresserade av ett släkte med namnet Lystrosaurus. Efter massutdöendet var de överlägset flest. Trots att det har gått över 200 miljoner år sedan Lystrosaurus levde på jorden så kan kunskaper om just djurets enorma anpassningsförmåga ändå vara aktuellt för oss idag. Det menar en av forskarna bakom studien som nu publiceras i tidskriften Scientific reports.

 Historiska hundvalpar hittade i ryska i permafrosten
[28/3-16] Två hundvalpar från istiden, födda någon gång för 12 460 år sedan har hittats i permafrosten i Sacha i nord-östra Ryssland. Att hitta ett köttätande djur intakt med skinn, päls och inre organ, har inte inträffat tidigare, säger Sergei Fyodorov, chef för Mammutmuseet i regionshuvudstaden Yakutsk. Upptäckten av de tre månader gamla valparna, som har fått namnen "Tumat-hundarna" efter en närliggande by, har skett i omgångar. Den första hunden hittades 2011 och den andra förra året, men det är först nu som den senare valpens välbevarade hjärna har undersökts. Upptäckten av valparna är historisk och kan ge ledtrådar om att människans förfäder höll sig med tamhundar. Källa: Mail Online

 Tyrannosaurus rex könsbestämd
[16/3-16] Paleontologer har på molekylnivå lyckats fastställa att ett visst ben från en Tyrannosaurus Rex är ett så kallat medullärben som man kan hitta hos dagens honfåglar. Medullärbenet fungerar som en sorts kalciumkälla som honan hos fåglar använder för att göra sina ägg hårda. Man har länge misstänkt att benet bör ha funnits hos olika typer av dinosaurier men det är första gången man har bevisat det. Forskningen gör att man nu har en metod att kunna fastställa, om ett dinosauriefossil är från en hona eller hane vilket annars har varit nästintill omöjligt. På så sätt kan dra mer specifika slutsatser om hur dom olika könen skiljde sig åt. Det öppnar också upp dörren för vidare forskning om när och varför det här benet dök upp, och visar på ett tydligt sätt hur nära besläktade fåglar och dinosaurier är.

 Fossil från Gotland jordens äldsta landorganism
[2/3-16] Ett fossil som hittats på Gotland har upptäckts innehålla lämningar av en svamp som är jordens äldsta landlevande organism. Svampen som hittats i fosilet levde för 440 miljoner år sedan och ska ha haft stor betydelse för utvecklingen av jordens jordlager som gör det möjligt för växter och djur att leva på land. Arten, döpt till Tortotubus protuberans, såg inte mycket ut för världen - lämningarna består av tunna trådar, så kallat svampmycel, osynligt för blotta ögat. Men den var avgörande för livets erövring av torra land. Den omvandlade hela biosfären på jorden. Livet uppstod i havet och under miljontals år var bundet till den miljön. Kontinenterna var då helt livlösa. Det fanns inte heller några förutsättningar för växter och djur att etablera sig ovanför havsytan eftersom det inte fanns några tillgängliga näringsämnen på land. Svampar som Tortotubus förändrade allt detta genom att lagra och transportera näringsämnen och bygga upp ett näringsrikt jordlager på planeten. Fossilen hittades för över 30 år sedan, men då förstod ingen riktigt vad de var för någonting. Från början trodde man att de representerade delar av flera olika organismer. Det är först i och med den nya studien som det blivit klarlagt att alla tillhör en och samma art, Tortotubus protuberans, och att lämningarna helt enkelt är mycel, det vill säga de trådlika underjordiska delarna av en svamp.

 520 miljoner år gammalt djur med bra nerver
[1/3-16] Forskare har hittat ett mycket gammalt fossil av ett nervsystem. Fossilet är ett leddjur och förfader till dagens insekter och kräftdjur. Fossilet är 520 miljoner år gammalt och nervsystemet därmed det mest bevarade i världen. Fossilet har hittats av forskare från bland annat Cambridge University i södra Kina. eddjuren tillhör en djurstam som bland annat innefattar dagens insekter, spindlar och kräftdjur som härstammar från den tid då många sådana leddjur utvecklades. För att kunna undersöka fossil från den här tiden i detalj, måste man verkligen veta vad man letar efter. Fossilet måste dessutom vara väldigt välbevarat. I det här fallet grävde forskarna genom de yttre lagren på fossilet, och plockade ur små, små bitar som sedan analyserades i mikroskåp. Nervtrådarna kunde vara så små som fem tusendelar av en millimeter. Hos de här djuren är nervtrådarna mer utspridda i hela kroppen jämfört med många av dagens insekter, där de flesta nerverna är samlade i små knippen i olika delar av kroppen. Det är först de senaste 5-6 åren som man på allvar har börjat leta efter nervtrådar hos sådana här gamla fossil. Med hjälp av olika metoder försöker forskare ta reda på om nervsystemet hos alla ryggradsdjur och ryggradslösa djur, har ett gemensamt ursprung. Det är tidskriften Botanical Journal of the Linnean Society som skriver om upptäckten.

 Tyrannosaurus rex kan ha varit en invasiv art
[1/3-16] Enligt en ny studie kan tyrannosaurus rex ha varit invasiv art i Nordamerika, som orsakade flera andra arters utdöende. Släktet tyrannosaurus levde på jättekontinenten Pangea, som började brytas upp i mindre världsdelar för 200 milljoner år sedan. Då utvecklades släktets 28 arter i olika riktningar och när nuvarande Asien och Nordamerika fick en landförbindelse för 67 miljoner år sedan kan tyrannosaurus rex ha tagit sig över till Nordamerika. Teorin baseras bland annat på att arten har många likheter med asiatiska tyrannosaurus-arter. Tyrannosaurus rex hann leva i två miljoner år i Nordamerika innan en stor asteroid träffade jorden och gjorde slut på dinosaurier som inte kunde flyga. Under den här tiden tror forskarna att t-rex kan ha varit en bidragande faktor till att tidigare inhemska dinosaurier dog ut. Dels genom predation, dels genom att konkurrera ut dem om födan. Forskarna bakom rapporten medger dock att de behövs mer forskning på området för att de ska vara helt säkra på att tyrannosaurus rex verkligen var en invasiv art i Nordamerika. Källa: Live Science

 Ny dinosaurieart har upptäckts i Wales
[21/1-16] Brittiska paleontologer har hittat ett ovanligt välbevarat skelett från en ny art av en dinosaurie från allra tidigaste Juraperioden på en strand i södra Wales. Fynd från den här tidsperioden är extra intressanta eftersom de blir viktiga pusselbitar om hur utvecklingen av dinosaurier såg ut då Trias-eran slutade och Juraperioden började. Denna period var för ungefär 200 miljoner år sedan. Det var vid den här tiden som dinosaurier på allvar började dominera landlivet här på jorden. Den nya arten är en så kallad theropod som oftast livnärde sig på kött. Just den här arten kunde bli runt 70 centimeter hög och två meter lång. Den har döpt till Dracoraptor hanigani. Draco betyder nämligen drake, och just en drake är Wales nationalsymbol. IBTimes


 Kärlekskranka dinosaurier lämnade avtryck i Colorado
[9/1-16] Dinosaurier kan ha haft en parningslek som liknade den som vissa fåglar visar upp när de konkurrerar om honor. Det hävdar ett internationellt forskarteam som studerat en stor mängd dinosauriespår i Colorado, USA. På en av fyndplatserna har paleontologerna funnit ett 60-tal fossiliserade skrapmärken, som forskarna menar är spår efter dinosauriers parningslek. Avtrycken är upp till två meter långa, men varierar mycket i storlek. Forskarna tror att de kommer från flera olika arter inom gruppen theropoder, från mellan 66-145 miljoner år sedan. Det är formen på de tydliga skrapmärkena som gör att man drar slutsatsen att de uppstått när dinosaurier försökt attrahera honor med olika styrkeuppvisningar under parningssäsongen. Forskarna menar att skrapspåren liknar de märken som bland annat strutsar gör under sina parningslekar, när de ska visa hur duktiga de är på att gräva ett bo där honan kan lägga sina ägg. Om forskarnas teori stämmer borde dinosaurierna även ha lagt sina ägg i närheten, men än så länge har man inte funnit några sådana spår. Källa: Scientific Reports

 Dinosaurie "flög" fram i vattnet
[2015-12-18] Nu har forskare kommit fram till hur de havslevande jätteödlorna plesiosaurierna, simmade fram med sina fyra stora fenor i världshaven för hundratals miljoner år sedan. Genom att använda sig av datorsimulationer baserade på ett skelett av en plesiosaurie kom forskarna fram till att dinosaurierna troligen använda framfenorna i en flaxande rörelse som fick dem att i stort sätt flyga fram i vattnet med en väldig fart rapporterar nyhetsbyrån Reuters. Det här är en ovanlig simmetod som bland annat pingviner och havssködpaddor använder. Enligt forskarna borde detta vara slutet på en tvåhundraårig debatt om hur plesiosaurus egentligen simmade. Men man vet aldrig. Plesiosaurier kallas också för svanödlor och det mytologiska Loch Ness odjuret i Skottland porträtteras ofta som en svanödla.

 Dinosaurien sauropoder trivdes vid vattnet
[2015-12-03] Forskare från Universitetet i Edinburgh i Skottland, har hittat flera hundra fotavtryck av dinosaurien sauropoder på Isle of Skye i nordvästra Skottland. De många fynden av fotspår hittades i en lagun längs med havet på ön. De är ett teckan på att sauropoder verkade trivas i sådan miljö,och inte bara uppe på land, som man tidigare höll för mer troligt. Sauropoder levde under mellersta jura-perioden, 174-164 miljoner år sen, och tillhör den ordning av dinosaurier som är de största landdjur som någonsin funnits. En medelstor sauropod kunde väga lika mycket som en handfull elefanter. Bild: Sci-News.com.


 Dinosaurie med rekordstort gap
[2015-11-04] Nya fossilanalyser av käkmuskelaturen hos köttätaren Allosaurus visar att käken kunde öppnas i en vinkel mellan 79 och 92 grader. I sitt allra mest glupska ögonblick kunde alltså dinosaurien öppna sitt gap vidare än den räta vinkeln. Detta kan jämföras med Tyrannosaurus Rex som fick upp sin käke mellan 64 och 80 grader. Det innebär att Allosaurus som levde i Nordamerika för 150 miljoner år sedan och hade ett huvud på nästan en meter - hade ett 80 centimeter stort gap. De brittiska forskarna bakom analyserna säger till nyhetsbyrån Reuters att Allosaurus vidvinkliga gap helt enkelt gjorde det möjligt att äta större byten.Allosaurus had monstrously gaping jaws

 Åt tyrannosaurier sina egna?
[2015-11-02] Åt den ökända Tyrannosaurus rex sina egna artfränder? Ett 66 miljoner år gammalt fossil av en Tyrannosaurus rex som hittats i östra Wyoming i USA tyder på det. Fossilet, som är ett fragment av ett ben, stort som en mänsklig underarm ungefär, är nämligen full av bitmärken från ett stort köttätande djur. Ett av märkena är särskilt intressant, enligt forskarna, eftersom det har en typ av kanaler som utesluter djur med jämnare tänder, som krokodiler. Analysen, som presenteras vid ett möte för geologer i Baltimore, tyder på att angriparen var en stor köttätare. Och eftersom de enda stora köttätande djur som levde i det här området vid den här tiden var tyrannosauroider drar forskarna slutsatsen att de nog var kannibaler trots allt.

 Öra och päls i 125 miljoner år gammalt fossil
Illustrationbild[2015-10-15] Ett fossil av ett tidigare okänt däggdjur, som såg ut ungefär som en pungråtta, har hittats i Spanien. Det mest intressanta med det här fyndet är att det innehåller så många mjukdelar, fast det är 125 miljoner år gammalt. Det är dubbelt så gammalt som de äldsta mjukdelsfossil från däggdjur som man hittat tidigare. Förutom ett komplett skelett finns delar av pälsen, huden och ett ytteröra bevarade och till och med inre organ, som lungorna och levern. Oftast är det bara hårda rester av djur man hittar som fossil, som kotor eller käkdelar. Det är väldigt sällsynt att mjuka delar av kroppen bevaras. Av skelettet har forskarna kunnat utläsa att det här lilla däggdjuret hade starka framben och tassar, och de tror att den levde av insekter och larver som den hittade genom att klyva basen på palmblad. Fossilet hittades i kalkstenen i spanska Las Hoyas, där man tidigare hittat mycket välbevarade skelett av dinosaurier. Källa: Nature

 Bonde hittade nästan helt mammutskelett
[2015-10-04] En bonde hittade ett ben som han trodde var ett staket, det visade sig vara en gammal mammut. Bonden James Bristle och en vän till honom grävde på en åker i Michigan när det gjorde den oväntade upptäckten. Mitt i leran träffade de på ett skelett från en mammut. Det var förmodligen ett revben vi hittade. Vi trodde det var en böjd staketstolpe, det var täckt av jord, säger Bristle. Dan Fisher, Professor vid University of Michigan, säger i ett klipp upplagt av universitetet att det troligtvis var en hane, 40 år gammal som levde för mellan 10.000 och 15.000 år sedan. Enligt Fischer slaktades den av människor och därför hittade det inte alla delar av djuret, men bland annat skallen fanns kvar. Det är inte så lätt att hitta skelett av den här typen, enligt Mlive säger Fischer att det bara gjorts 10 liknande fynd i Michigan och det var många år sedan det senaste.

 Unikt dinosaurieskelett säljas till högstbjudande
[2015-09-17] I slutet av november auktioneras ett unikt dinosaurieskelett ut till högstbjudande på en brittisk auktions-firma. Slutpriset förväntas hamna runt 6,5 miljoner kronor, en prisklass där museer lätt blir omsprungna av privata samlare. Handel med fossil är på många håll i världen helt lagligt, och styrs då ofta av stora plånböcker. Marknaden ökar kraftigt just nu och vetenskapligt viktiga fossil och skelett riskerar i en allt högre grad att försvinna ut ur forskarnas och museernas räckvidd. Skelettet som snart kommer ut till försäljning i England är ett ovanligt komplett skelett av en ung Allosaurus, en rovdinosaurie som levde för 150 miljoner år sedan. Det är en släkting till Tyrannosaurus Rex och en länk i evolutionen till alla våra moderna fåglar. När skelett som det här, uppgrävda och sålda av kommersiella bolag, försvinner ut ur allmänhetens och vetenskapens räckvidd, förlorar alla kunskap, menar Benjamin Kear. Kunskap som inte kan värderas i pengar. Det handlar om att köpslå med vår ursprungliga och kulturella historia. Vad är det värt?


 Ny art av utdöd havsskorpion funnen
[2015-09-02]D et äldsta fossilet hittills av en havsskorpion har hittats i norra USA. I delstaten Iowa i norra USA har paleontologer upptäckt det hittills äldsta fossilet av en så kallad havsskorpion – cirka 460 miljoner år gammal. Fossilet var så pass välbevarat att man med hjälp av mikroskop kunde se spår av vad som kan ha varit känselhår på den en och en halv meter långa havsskorpionens ben. Havsskorpionerna, som numer är utdöda, var rovdjur som levde på botten av hav och sjöar och är besläktade med dagens spindeldjur. Namnet på den nya arten då? Jo, man döpte den till Pentecopterus decorahensis, efter en antik grekisk krigsskeppstyp, pentekonter. För att de liknar varandra lite till utseendet – och för deras rovgiriga egenskaper. Källa: Vetenskapsradion

 Fyrbent fossila orm hittad i Brasilien
[2015-07-24] Forskare har hittat fossil från en av de moderna ormarnas förfäder – den första ormen med fyra ben. Ormen levde för drygt hundra miljoner år sedan och hade en kropp som påminner om dagens ormar, men alltså med fyra korta ben. Den primitiva ormens form tyder på att den var anpassad för att ta sig ned i hålor grävda av till exempel däggdjur för att jaga. Fossilet hittades i Brasilien, som under perioden då ormen levde var en del av den sydliga superkontinenten Gondwana, så fossilet av den fyrbenta ormen ger därför stöd åt teorin att ormar först utvecklades på Gondwana, snarare än på en nordliga superkontinenten Laurasien. Det är tydligt att den slingrade sig fram, snarare än gick, eftersom benen är så korta och ryggradsbenen påminner om moderna ormars. Frågan är då vad den använde sina ben till. Hur fingerbenen i fötterna ser ut ger en ledtråd, de långa mellersta benen tyder på att fötterna användes till att greppa med..Read the original article!

 Världens största dinosaur med vingar upptäckt i Kina
[2015-07-17] Forskare i Kina har upptäckt fossil efter en två meter lång dinosaur med vingar – och sylvassa tänder. Den befjädrade dinosauriearten levde för 125 miljoner år sedan och är en avlägsen släkting till de Velociraptor-dinosaurier som blivit kända för allmänheten genom Jurassic Park-filmerna. Forskarna har gett den nya arten namnet Zhenyuanlong suni. Det rör sig om den största dinosaurie med vingar som någonsin hittats. I stora drag är den väldigt lik en fågel, men den är stor, och så har den de där korta armarna med fullt utvecklade vingar, säger Steve Brusatte, paleontolog på universitetet i Edinburgh till The Guardian. Fossilet, som hittats i nordöstra Kina, är så väl bevarad att det gått att rekonstruera fågelns ståtliga fjäderdräkt. Forskarna tror dock inte att den kunde flyga, utan misstänker att vingarna snarare användes vid parningslekar, som dagens påfåglar. I förlängningen väcker upptäckten frågor kring varför fjäderklädda vingar en gång i tiden utvecklades. .Källa: The Guardian

 Forsilla förfader till sköldpaddor hittad
[2015-06-26] Fossil från vad som kan vara en tidig förfader till sköldpaddor har hittats i Tyskland. Pappochelys rosinae har inte skal som en sköldpadda, men revbensstruktur som ser ut som ett mellanting mellan senare sköldpadds-föregångares skelett och tidigare ödlors. De benen kan senare ha utvecklats till skal.

 Mjukdelar funna i dinosauriefossil
[2015-06-10] Mjukdelar som troligen är lämningar efter proteiner och blodceller har hittats i 75 miljoner år gamla dinosauriefossil från Nordamerika. Upptäckten banar väg för nya insikter om dinosauriernas biologi och släktskap. Mjukdelar som troligen är lämningar efter proteiner och blodceller har hittats i 75 miljoner år gamla dinosauriefossil från Nordamerika. Upptäckten banar väg för nya insikter om dinosauriernas biologi och släktskap. Studien, som presenteras i Nature Communications, har utförts av forskare vid Imperial College i London i England.

 Hellboy” – en unik dinosaurie
[2015-06-06] Paleontologer i Kanada har under stor möda grävt fram ett mycket märkvärdigt fossil från en 68 miljoner år gammal dinosaurie. Formellt heter den Regaliceratops peterhewsi, men forskarna kallar den ”Hellboy”. Fossilet har i åratal grävts fram ur hård packad kalksten vid en flodbank i Kanada. Dinosaurien uppskattas ha varit cirka 5 meter lång, 1,5 meter hög vid höfterna och 1.500 kilo tung. Den beskrivs som en av de mest unika bland behornade dinosaurier. Detta nya djur är definitivt en av de mest konstiga behornade dinosaurierna. Hur konstigt det är blir helt uppenbart när man jämför det med dess närmaste släktingar då den verkligen sticker ut, säger paleonotologen Caleb Brown vid Royal Tyrrell Museum till Reuters. ”Regaliceratops” betyder ”kungligt behornat ansikte” och artepitetet ”peterhewsi” är för att hylla Peter Hews som hitta fossilet 2005. Att forskarna kallar det ”Hellboy” beror på att dess utseende påminner dem om den fiktiva figuren med samma namn och det anspelar också hur jobbigt det var att ta fram den ur stengrunden.Read the original article!

 Dinosaurier kläs av sina fjädrar
[2015-06-03] Nya välbevarade fossil med spår av fjädrar har förvandlat den gröna fjällbeklädda ödlan till en mer luden, färgglad och fjäderförsedd figur. Att köttätare som till exempel Velociraptor hade fjädrar är i stort sätt alla överens om - men att växtätare som Triceratops också hade fjädrar, eller potential att utveckla fjädrar, har varit omtvistat på senare tid. Men nu har en internationell forskargrupp samlat ihop all information som finns kring avtryck från dinosaurieskinn där antingen fjäll eller fjädrar syns. Därefter har de undersökt sannolikheten att dinosauriernas gemensamma förfäder hade fjädrar. Deras resultat visar att fjädrar var mindre förekommande bland dinosaurier än man tidigare trott och att dinosauriernas förfäder, som levde för omkring 250 miljoner år sedan, snarare var helt täckta av fjäll. Enligt forskarna bakom studien uppstod fjäderlika strukturer bara i enstaka fall hos de växtätande dinosaurierna. Fjädrarna berodde på plötsliga genetiska mutationer, snarare än ett gemensamt arv för alla dinosaurier. Källa: Tidskriften Biology Letters

 Forsilla fågel visar stjärtfjädrarna
[2015-06-03] Ett ovanligt välbevarat fågelfossil från den äldre Kritaperioden för mer än 100 miljoner år sedan har hittats i Brasilien. Det här fossilet kan ge oss en bättre bild av hur utvecklingen av fjädrar har sett ut, enligt forskarna som har grävt fram det. Speciellt är det de två långa, smala och skaftliknande stjärtfjädrarna som de tycker är intressanta, eftersom sådana fjädrar inte finns hos dagens fåglar. I tidigare fossil har man kunnat se platta avtryck men i det nya fossilet syns fjädrarna i tredimensionell form. Och det gör att forskarna kan få en mer noggrann bild av deras struktur. Själva fågeln utan sina långa stjärtfjädrar är bara sex centimeter lång.

 Fiskfossil visar ryggradsdjurens ursprung
[2015-05-19] Den fram till nu förhärskande teorin om att människan och andra ryggradsdjur härstammar från en hajliknande fisk kanske inte alls stämmer. Ett drygt 419 miljoner år gammalt fossilfynd i Kina tyder på att våra urfäder visserligen kom från havet, men knappast var några hajar. Upptäckten presenteras i nya numret av tidskriften Nature och är betydelsefull eftersom den överbryggar en period på flera miljoner år som vi tidigare inte vetat så mycket om. Just när det gäller arternas, i synnerhet människans uppkomst.

 Dinosaurie med fladdermusvingar
[30.04.15] En liten dinosaurie med vingar som påminner om de hos en fladdermus, det beskrivs i en ny artikel i Nature. Fossilfyndet gjordes i Kina, och är intressant eftersom djuret verkar ha haft en annan sorts vingar än vad man känner till från andra flygande dinosaurier. Det är långa ben som sticker ut från dinosauriens fingrar som forskarna tror var fäste för vingar. Dinosaurien bör ha vägt runt fyra hundra gram. I en kommenterande artikel skriver andra forskare att det är svårt att förstå, utifrån de ben som hittats, hur dinosaurien egentligen rörde sig och att det är mest troligt att den gled genom luften, snarare än flaxade.

 Växtätande dinosaurie var släkting till Tyranosaurus
[28.04.15] En ny dinosaurieart har hittats i Chile, som gör paleontologer fundersamma. Sydamerikanska paleontologer grävt fram en ny dinosaurieart i södra Chile. Den kallas för Chileosaurus diegosuarezi, var växtätare och ungefär tre meter lång. Dinosaurien utmanar tidigare teorier om släktskap eftersom forskarna fann att Chileosaurus skelett var en blandning av olika klassiska dinosauriegruppers. Skelettet liknar köttätande dinosauriers, som Tyrannosaurus, medan tänderna visar att den åt växter. Fyndet av Chileosaurus gör också att forskare tror att det var vanligare med växtätande dinosaurier och att de utvecklades tidigare än vad de trott. (Referens: Nature)

 Forskare kartlägger mammutens dna
[23.04.15] Svenska forskare har kartlagt den ullhåriga mammutens hela arvsmassa. Det är första gången någon gjort en fullständig genetisk kartläggning av en utdöd djurart från istiden. Resultaten visar att mammuten hade förlorat mycket av sin genetiska variation innan den försvann från jordens yta. Studien publiceras i Current Biology bygger på analyser av dna från två olika individer. Den ena, vars dna togs från ett stycke bevarad muskelvävnad, dog i nordöstra Sibirien för cirka 44.800 år sedan, mitt under den ullhåriga mammutens glansålder. Glansåldern upphörde abrupt för 12.000 år sedan då arten plötsligt dog ut över hela sitt utbredningsområde från Västeuropa till Alaska — med undantag av Wrangelön utanför Sibiriens kust där en liten stam på tusen djur överlevde ytterligare 8.000 år. Den andra individen, som dog för bara 4.300 år sedan, tillhörde denna lilla population. Varför arten dog ut, först på fastlandet i Eurasien och Nordamerika, och senare på Wrangelön, är oklart. Människan har setts som ansvarig av vissa forskare är osäker. Den försvinner ganska synkront från hela utbredningsområdet på fastlandet. Det tyder snarare på att orsaken var klimatförändringar. Vad gäller Wrangelön är det oklart när människan egentligen kom dit första gången. Den var därmed en av de allra sista av sin art. Dess dna, som extraherades från en kindtand, har långt mindre genetisk variation än den äldre individens dna. Det visar att arten drabbats av inavel strax innan den dog ut — en effekt av det lilla antalet kvarvarande individer. Forskarna upptäckte också att den ullhåriga mammuten minskade drastiskt i antal vid ett tidigare tillfälle i historien, för cirka 285.000 år sedan. Mmen den gången återhämtade den sig och blev åter en dominant art i ekosystemet. Även i detta fall är orsaken till minskningen okänd.

 Ny fossils terrorfågel hittad
[11.04.15] En fågel upp till tre meter hög, med köttkrokar på vingarna och ett yxliknande kranium. Så beskrivs gruppen terrorfåglar, som levde i Sydamerika under många miljoner år. Nu har paleontologer i Argentina identifierat en helt ny art av den skräckinjagande fågeln. Fyndet var exceptionellt välbevarat och kan berätta mycket om fågelns beteende och leverne. Terrorfåglar var Sydamerikas topprovdjur under nästan 60 miljoner år. De levde efter dinosauriernas tid och sida vid sida med de stora gräsätarna. Och de var skräckinjagande. Mellan en och tre meter höga, de kunde inte flyga, men sprang fort, och jagade kött. Nu har alltså en helt ny art av terrorfågel identifierats. Fyndet, som är strax över metern högt, gjordes i Buenos Aires-provinsen i östra Argentina, och skelettet har hänfört paleotologerna på grund av dess fantastiska skick. Över 90 procent av skelettet är fullständigt bevarat, och det gör det här nya exemplaret till den bäst bevarade terrorfågeln man någonsin hittat. Just på grund av det exceptionella skicket har forskarna nu kunnat lära sig mer om terrorfågelns anatomi, beteende och evolution. Bland annat var luftstrupen, struphuvudet och hörselbenen bevarade, vilket gör att man nu bättre kan förstå hur terrorfåglar kommunicerade och jagade. Källa; Journal of Vertebrate Paleontology

 Brontosaurus föreslås få sitt namn tillbaka
[08.04.15] Nu kan det ha skrivits ett nytt kapitel i historien om den berömda dinosaurien Brontosaurus. En europeisk forskargrupp har nämligen kommit fram till att det här kan ha varit ett eget släkte. När fossil från den jättestora dinosaurien med sin karaktäristiska långa smala hals först hittades i slutet av 1800-talet trodde paleontologer att det var ett eget släkte som skulle ha ett eget namn.vBrontosaurusMen sedan kom andra forskare fram till att det snarare var en art av släktet Apatosaurus, och att det aldrig funnits någon dinosaurie som skulle heta Brontosaurus. Men en europeisk forskargrupp ledd av portugisiska forskare föreslår nu att det kan vara dags att ge Brontosaurus sitt namn tillbaka. Det har de kommit fram till efter att ha analyserat nya fynd av fossil. Forskarna menar att deras analyser visat att det här verkligen kan ha varit ett eget släkte, skriver Science Daily.

 Kamel vittnar om turkisk storhetstid
[02.04.15] Ett komplett skelett av en kamel har sett dagens ljus i Österrike. Skelettet kommer från en tid då turkarna var en hårsmån från att förändra Europas historia för alltid. Skelettet hittades i staden Tulln i nordöstra Österrike i vad som en gång varit en avskrädeshög i källaren till ett hus. Djuret levde troligen i slutet på 1600-talet, då Osmanska riket försökte inta huvudstaden Wien. Belägringen inleddes 1683 och kunde brytas först efter att en tysk-polsk armé kommit till österrikarnas undsättning. Det efterföljande slaget brukar beskrivas som en historisk vändpunkt, eftersom det satte stopp för det osmanska rikets expansion i Centraleuropa. Dna-analyser av skelettet visar att djuret var en hybrid mellan en dromedar och en tvåpucklig kamel. Intressant nog hittades skelettet inne i staden Tulln som omringades, men aldrig intogs av fienden. Forskarna tror därför att kamelen antingen kom till staden efter byteshandel eller att den blev kvar när resterna av den osmanska armén flydde.

 Bisarra hovdjurens gåta löst
[30.03.15] Sydamerikas fauna dominerades en gång i tiden av en rad bisarra hovdjur som Charles Darwin ansåg vara de märkligaste däggdjur som skådats. Deras släktskap har varit ett mysterium. Men nu har forskare löst problemet genom att granska fossila proteiner från de säregna bestarna. Det visar sig att de är släkt med de nutida hästdjuren. Sydamerikas fauna dominerades en gång i tiden av en rad bisarra hovdjur som Charles Darwin ansåg vara de märkligaste däggdjur som skådats. Deras släktskap har varit ett mysterium. Men nu har forskare löst problemet genom att granska fossila proteiner från de säregna bestarna. Det visar sig att de är släkt med de nutida hästdjuren. Detta kommer som en överraskning för många som studerat de fossila lämningarna. Vissa har tyckt sig se en likhet med elefanterna. Andra har placerat dem i närheten av kamelerna. Orsaken till förvirringen är att Sydamerika var isolerat från övriga världen under enormt lång tid. Därefter utvecklades dess djurvärld på egen hand – och de inhemska hovdjuren kom att bli några av de underligaste djur som strövat fram på vår jord. En art såg ut som en korsning mellan en gasell och en ponny, en annan som en blandning mellan en tapir och en elefant. De härskade över den sydamerikanska kontinenten i minst 60 miljoner år, från början av däggdjurens tidsålder, nästan ända fram till vår tid. Totalt har fossila lämningar av 250 olika arter hittats i de sedimentära lagren. Men deras välde fick ett abrupt slut. För cirka 2,5 miljoner år sedan förenades Sydamerika med Nordamerika. Nordamerikanska djur vandrade in på den södra kontinenten – och detta blev ödesdigert för Sydamerikas fauna. Moderna rovdjur saknades i Sydamerika och när de inhemska hovdjuren mötte de nordliga kattdjuren och hunddjuren utplånades de flesta av dem. De sista överlevarna gjorde människan slut på för 12 000 år sedan. Det enda vi har kvar som talar om deras tidigare dominans är en uppsjö av fossil.

 Fossila jättesalamander upptäckt i Portugal
[26.03.15] Forskare har upptäckt ett tidigare okänt salamanderdjur under utgrävningar i södra Portugal. Och det är ingen liten groda det handlar om – nej, vi talar om en två meter lång best med stora tänder, rena rama monstret. Fyndet i Portugal för tankarna mer till krokodiler än grodor, inget att kela med med andra ord. Vilket inte heller är aktuellt då den försvann från denna värld för uppskattningsvis 220 miljoner år sedan. Forskarna menar att groddjuret levde mer krokodillikt än något annat, fångade fisk och utkämpade bataljer med rivaler på stranden. Under utgrävningar av en uttorkad sjöbotten har ben i massor efter salamandern påträffats. Man antar att när sjön försvann så innebar det slutet för djuren.Read the original article!

 Flodhästarnas förfader hittad
[23.03.15] Nya fossil som hittats i norra Kenya tros vara lämningar efter ett djur som kan vara de moderna flodhästarnas förfader. Fossilen, som består av delar av en käke samt ett antal tänder, är cirka 28 miljoner år gamla och visar tydligt att flodhästarna härstammar från anthracotherierna, en grupp utdöda, arkaiska hovdjur. Intressant nog har anthracotherierna också kopplingar till valarnas tidiga utveckling - valarna härstammar från landlevande hovdjur - vilket bekräftar en rad dna-studier som klart slagit fast att flodhästar och valar är varandras närmaste nu levande släktingar. Fossilfynden beskrivs i Nature Communications.

 Krokodilfarfar gick på två ben
[19.03.15] Som en krokodil, fast på två ben. Ungefär så går det att beskriva Carnuflex carolinensis, vars fossil nu har beskrivits för första gången. Det var för 230 miljoner år sedan, ungefär, som djuret levde i det som i dag är North Carolina i USA, men som då hade ett varmt, tropiskt klimat. Det var cirka tre meter långt och gick av allt att döma på bakbenen. Detta var under en tid innan de stora köttätande dinosaurierna fanns, åtminstone i den här delen av världen, varför forskarna tror att Carnuflex carolinensis var det främsta rovdjuret på sin tid. Fossil från den här tiden är extremt värdefulla för forskarna, eftersom de markerar uppkomsten av de första krokodilliknande djuren och rovdinosaurierna (theropoder) under triasperioden. Men medan theropoderna växte sig allt större mot slutet av denna period och fick namnkunniga medlemmar som Tyrannosaurus rex, gick de krokodilliknande djuren i motsatt riktning. De blev små och slanka. Men båda strategierna visade sig vara ett lyckokast. Studien presenteras i Scientific Reports.

 Nypremiär för dinosaurier på Naturhistoriska
Bild: Naturhistoriska[16.03.15] Äntligen är det nypremiär för Naturhistoriska riksmuseets mest populära utställning – den med dinosaurierna. Tisdagen den 31 mars 2015 öppnar Fossil och evolution efter ett års ombyggnad. Den handlar om hur djur och växter har kommit och gått under jordens historia. Här kan du lära mer om flygödlor, om hur månen bildades eller vilka konsekvenser djur- och växtliv fick när en asteroid krockade med jorden. Fossil och evolution bygger på den gamla utställningen 4½ Miljarder år - jordens och livets historia som stängde våren 2014. Den nya utställningen berättar hur djur och växter har kommit och gått sedan jordens bildande. Tidspannet spänner från 4,5 miljarder år sedan fram till för 65 miljoner sedan då dinosaurierna dog ut. För många besökare, stora som små, kommer de stora dinosaurieskeletten att utgöra besökets höjdpunkt. Utställningen innehåller fler fossil och modeller av utdöda djur än tidigare. Innehållet är uppdaterat med den senaste forskningen som presenteras på ett nytt sätt, vilket ger fördjupad kunskap om evolution och livets historia. Fossil och evolution är en av museets tio permanenta utställningar.

 Kvarlevor av en ullhårig noshörningsunge hittade Sibirien
[26.02.15] Ryska forskare har hittat kvarlevor av en ullhårig noshörningsunge som levde i slutet av pleistocen, det vill säga för över 10.000 år sedan. Det är den enda ullhåriga noshörningsungen i världen. Undersökningen av kvarlevorna ger svar på många frågor om noshörningarnas liv och föda samt om vilka djur som är deras närmaste släktingar. Noshörningsungen upptäcktes i september 2014, men fördes till Jakutsk i östra Sibirien först i februari 2015. Skallen, mjuka vävnader och några tänder har bevarats. Tidigare hittades endast vuxna ullhåriga noshörningar i Jakutien.

 Ny dinosaurie hittat i Qijiang i Kina
[03.02.15] Det var ett mycket speciellt fynd, som en grupp bönder hittade i Qijiang City i Kina i 2006 gjorde när de grävde ut till en fiskedam. Et jättestort dino-fossil. Enligt paleontologerna är fossila en ny typ av dinosaurie med en hals på ca 15 meter. Dinosaurien kommer att kallas "Dragon av Qijang" eller Qijianglong. Dinosauriens huvud satt fortfarande fast till kroppen, när fossilet hittades. Fyndet har publicerad i The Journal of Vertebrate Palaentology. Dinosaurie levde för ungefär 160 miljoner år sedan i den sena Jura-tiden. Den nya typen av dinosaurie tillhör gruppen mamenchisaurids, som är känd för sina långa halsar, som ibland sträcker sig över hälften av dinosaurens kroppen. Ett unikt inslag i den nya dinosaurie typ Qijianglong är att halsen hade Kotor fylld med luft, som gjorde dess hals relativt enkelt trots storleken.

 Fossil av orm kastar nytt ljus över ormarnas evolution
[28.01.15] Nya studier av mycket tidiga ormar ifrågasätter tidigare teorier om ormarnas evolution. I en studie nyligen så drog forskare slutsatserna att ormars huvud måste ha utvecklats efter det att kroppen funnit sin avlånga form. Men de här teorierna tillbakavisas alltså av forskare bakom en studie i Nature Communications där de har studerat fossil från fyra olika arter som har hittats i olika delar av världen. De här fossilen av orm är uppemot 170 miljoner år gamla. Och fynden gör att forskarna kan anta att ormar har funnits flera tiotals miljoner år längre på jorden än vad de tidigare trott. Fynden visar också att de här gamla ormarna har gemensamma drag med moderna ormar, som vassa bakåtpekande tänder. Men hur de här primitiva ormdjurens kroppar exakt kan ha tett sig, det är fortfarande något av ett frågetecken för forskarna.

 Ny teknik fångar DNA från kängurufossil
[26.01.15] Jättestora kängurur och wallabies levde i Australien för ungefär 40 000 år sedan. Eftersom få fossil finns bevarade från den här tiden har det varit svårt att reda ut hur de är släkt med sina ättlingar. Men nu kan ny DNA-teknik ge svar. DNA-molekylen är bräcklig och börjar brytas ned snabbt efter att ett djur har dött. Och att det skulle bevaras över någon längre tid är därför väldigt ovanligt. Bland fossil som legat nedfrysta i till exempel permafrost är bevaring-spotentialen högre, men i varma klimat sker nedbrytningen snabbt. Därför har forskningen kring gammalt DNA haft sina begränsningar. Men i den här studien, som publicerades i tidskriften Molecular biology and evolution använde forskarna nya tekniker som är speciellt bra på att hitta små delar av nedbrutet DNA. Bland annat har forskarna lockar fram gammalt DNA med hjälp av genetisk information från moderna släktingar till jättekängurun och jättewallabyn.

 Höftben från apa ledtråd till vår utveckling
[15.01.15] Ett fossil från Pakistan har visat sig vara ett mycket ovanligt fynd av ett höftben från en utdöd apa. Höftbens-fossilet kan hjälpa de paleontologer som försöker förstå både apors och människors utveckling på jorden. Hur kommer det sig att just människans tidiga förfäder började gå upprätt på två ben på marken på det här sättet i stället för att gå på alla fyra och klättra i träden? Och hur kommer det sig att förfäderna till andra sorts apor inte gjorde det? Det här är det många som funderar på. Och nu har några forskare i USA undersökt ett höftbens-fossil från den utdöda apan Sivapithecus indicus. Höftben kan berätta en hel del om hur kroppen är uppbyggd. Och i den amerikanska vetenskapsakademins tidskrift målar forskarna upp en bild av en cirka 25 kilo tung aphona som troligen gick på alla fyra och levde i träden.

 Gymnasieelev hittade Sveriges första rovdinosaurie
[02.01.15] För länge, länge sedan levde en tidigare okänd dinosaurie i området som nu är svenska Kristianstad. Nu har fossil från varelsen kommit till ytan, och gymnasieeleven Clarence Lagerstam är stolt upptäckare av Sveriges allra första kända köttätande dinosaurie. Dinosauriebenet ligger i en svart pappkartong, invirat i hushållspapper. Och även om det kanske inte ser mycket ut för världen är detta unika fynd den första svenska rovdinosaurien. Fossilet som Clarence Lagerstam hittade är delar av ett underarmsben som troligen kommer från mellanstor köttätande dinosaurie som levde i Kristianstadområdet, under kritaperioden, för omkring 80 miljoner år sedan.

 Fossilfynd ger ny bild av urtidsdäggdjur
[06.11.14] En mycket speciell däggdjursskalle har hittats på Madagaskar, skriver Nature. Skallen är ett fossil som skulle kunna ge nya ledtrådar för att förstå däggdjurens utveckling. Skallen kommer från ett djur som levde under samma tids-period som dinosaurierna, på den stora kontinenten Gondwanaland som fanns då. Hittills har man vetat relativt lite om den grupp av utdöda däggdjur som just det här djuret hör till. Men nu, med den nya skallen, så har paleontologer kunnat måla upp en mycket tydligare bild. juret tycks ha varit växtätare, haft stora ögon, ett känsligt luktsinne och vägt 9 kilo.

 Simmande dinosaurie övertygar inte
[16.09.14] En av de största köttätande dinosaurierna kan ha levt i vattnet, visar nya fynd. Men alla forskare gör inte samma tolkning av fynden. Femton meter lång med en jättelik kam på ryggen och långsmal mun. Spinosaurus var kanske den största rovdinosaurien som har funnits. Skelettdelar hittades redan för hundra år sedan, men benen förstördes under andra världskriget. Nya fynd gör nu att forskare tror att Spinosaurus levde mestadels i vatten, ungefär som en krokodil. Innan har forskare trott att den gick på land på två ben som en tyrannosaurus. I en ny artikel i tidskriften Science beskrivs hur Spinosaurus bakfötter, svans, tänder och benstruktur verkar bättre anpassade för ett liv i vatten än på land. ''Spinosaurus kan ses i filmen Jurassic Park 3 där den slåss mot en tyrannosaurus''.

 Gris-fossil döpt efter Mick Jagger
[12.09.14] Vad har ett utdött grisliknande afrikanskt träskdjur gemensamt med rockstjärnan Mick Jagger? Svar: De fylliga läpparna. Vad har ett utdött grisliknande afrikanskt träskdjur gemensamt med rockstjärnan Mick Jagger? Svar: De fylliga läpparna. Det tycker åtminstone Ellen Miller, docent i antropologi vid Wake Forest University i delstaten North Carolina i USA. I en avlägsen del av Egyptens öknar hittade hon och hennes kollegor fossila benrester av djuret. På grund av dess stora läppar döpte forskarna arten till ”Jaggermeryx naida”, eller ”Jaggers vattennymf”. Djuret, som levde i Afrika för 19 miljoner år sedan, beskrivs som en blandning av en långbent gris och en smal flodhäst. Deras upptäckt presenteras i senaste numret av den vetenskapliga tidskriften Journal of Paleontology.

 Dinosaurie tyngre än 12 fullvuxna elefanter.
[04.09.14] En ny jättedinosaurie har upptäckts i Argentina. Besten, som vägde 60 ton och var 26 meter lång, kan vara det största landlevande djur som någonsin levt. Det mest anmärkningsvärda är dock att kroppsskelettet är så välbevarat, konstaterar forskarna. Mer än 70 procent av benen finns bevarade, vilket ska jämföras med de mer fragmentariska rester man funnit från djur av denna storleksordning tidigare. Det har gjort att forskarna lyckats beräkna vikten och längden med en osedvanlig precision. Och resultatet imponerar. Dreadnoughtus schrani, som djuret kallas efter de brittiska slagskeppen i början av förra seklet, var 26 meter lång och vägde hela 59.300 kilogram – motsvarande tolv fullvuxna afrikanska elefanter. Fossilet upptäcktes redan 2005 i södra Patagonien i Argentina, men det är först nu som analyserna är klara. Bland annat har forskarna scannat alla skelettdelar och ”monterat” i hop dem med hjälp av datorer. Den växtätande Dreadnoughtus schrani tros ha levt för 77 miljoner år sedan.

 Oflax bakom dinosauriers död
[31.07.14] Att dinosaurierna dog ut helt berodde på otur, enligt nya rön. När jorden träffades av en asteroid eller komet var dinosaurierna redan i ett utsatt läge, enligt en ny studie som publicerats i tidskriften Biological Reviews. En kombination av förhöjda havsnivåer, temperaturförändringar och vulkanisk aktivitet gjorde att många dinosauriearter var extra känsliga vid tillfället. En av studiens författare, Stephen L. Brusatte, kallar det ”kolossal otur” och säger till BBC att dinosaurierna kunde ha överlevt om himlakroppen bara träffat jorden några miljoner år tidigare eller senare. Det hade då inte varit omöjligt att dinosaurierna hade kunnat återhämta sig och fortfarande vandra på jorden än i dag. Hade dinosaurierna varit kvar hade dock inte däggdjur kunnat frodas och i förlängningen inte heller människor, men Brusatte säger att det inte är omöjligt att dinosaurierna då i stället hade varit de som utvecklat högre intelligens.

 Alla dinosaurier kunde ha fjädrar
[25.07.14] Alla dinosaurier hade fjädrar, eller åtminstone potential att utveckla fjädrar. Det här enligt nya fossilfynd som publiceras i Science. Fram tills nu har forskare trott att fjädrar i stort sätt bara förekom hos de köttätande dinosaurierna som är släkt med dagens fåglar. Men upptäckten av ett 150 miljoner år gammalt fossil från Siberien avslöjar att den andra stora gruppen av växtätande dinosaurier, också hade fjädrar. Troligen uppstod fjädrarna som en form av isolering och dekoration, Och forskarna bakom upptäckten säger till BBC att fyndet "fullständigt förändrar vår syn på dinosaurierna". Så vi kanske får föreställa oss dinosaurierna lite mer ludna framöver.

 Fossila dinosaurie med fyra vingar funnen i Kina
[17.07.14] En fyrvingad fossil dinosaurie med extremt långa fjädrar har hittas i nordöstra Kina. Arten var stor som en kungsörn. Upptäckten beskrivs i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications. Fyndet gjordes i de berömda fossilförande berglagren i provinsen Liaoning. Där har forskarna under de senaste decennierna hittat en lång rad spektakulära dinosaurier, primitiva fåglar och däggdjur från början av krittiden för cirka 125 miljoner år sedan. Den nya arten, döpt till Changyuraptor yangi, är inte mindre exceptionell. Den tillhör dromaeosaurierna, en familj av små fågelliknande, fjäderbeklädda rovdinoar.

 Mongoliet återfick stulna fossiler dinosaurier
[11.07.14] USA återlämnade på torsdagen över 18 stulna skelett och fossiler från dinosaurier till Mongoliet. Kvarlevorna - bland annat två skelett av Tarbosaurus, kusin till den skräckinjagande Tyrannosaurus rex - hade stulits från Gobiöknen och smugglats till USA och andra länder. De återlämnade skeletten och fossilerna bildar grunden till ett dinosauriemuseum som den mongoliska regeringen planerar att bygga, säger landets kulturminister.

 Fossil mini-igelkott hittat i Kanada
[10.07.14] Fossil av en mini-igelkott, stor som en tumme, ger en bild av livet i det för 50 miljoner år sedan regnskogs-täckta nordvästra Kanada. Den hittills okända arten, Silvacola acares, har upptäckts av forskare i Driftwood Provincial Park i Ontario. Troligen åt krabaten insekter, växter och möjligen frön, men det är oklart om den hade taggar, enligt professor Jaelyn Eberle på University of Boulder, Colorado. Forskarna har i samma område också hittat fossil efter en heptodon - en urtapir, till hälften så stor som sin nutida släkting.

 Koloni med fossila flygödlor upptäckt
Illustrationsbild[28.06.14] Mängder av välbevarade fossil från hundratals flygödlor har upptäckts i Kina. Bland fossilen återfinns också flera tredimensionella ägg, vilket antyder att flygödlorna häckade i stora kolonier. Det är första gången som ett liknande fynd har gjorts. Flygödlorna, pterosaurierna, levde under samma tidsepok som dinosaurierna för 230 till 66 miljoner år sedan och många olika arter har beskrivits, men deras ekologi och sociala beteenden är mycket dåligt kända. Upptäckten av den väldiga kolonin är därför en guldgruva för paleontologerna. Fossilen, som beskrivs i Current Biology, har tillhört en art, Hamipterus tianshanensis, som inte varit känd tidigare. Den levde under den tidiga delen av krittiden för 145 till 100 miljoner år sedan i det som i dag är västligaste Kina.Flygödlorna varierade enormt i storlek. Några var små som sparvar medan de största hade en vingbredd på tolv meter. Den nya arten, som hade väldiga käkar försedda med sylvassa tänder, var medelstor och hade ett vingspann på uppemot 3,5 meter, lite mer än en nutida kondor eller albatross. Cirka 40 relativt intakta individer har hittats, men mängden ben antyder att det verkliga antalet på platsen är flera hundra. Intressant nog skiljer sig fossilen åt på ett sätt som antyder att hannar och honor var olika stora. Huvudet var försett med tuppkammar och dessa var också av olika storlek – ett tydligt exempel på sexuellt urval. Vilket av könen som var störst och hade störst tuppkam är givetvis okänt, men om man utgår från nutida djur var det troligen hannarna. Äggen, totalt fem stycken, verkar ha varit relativt mjuka, likt nutida orm- och krokodilägg. De är förvånansvärt små, bara cirka sex centimeter långa. Kombinationen av ägg och många vuxna individer antyder att fynden representerar lämningar efter en större koloni, vilket visar att vissa flygödlor häckade i grupp precis som nutida pelikaner och hägrar.

 Benmärg avslöjar dinosauriers temperatur
[13.06.14] Frågan om dinosaurierna var varmblodiga eller kallblodiga har varit omtvistat i forskarkretsar. Men nu pekar en ny studie på att dinosauriernas kroppstemperatur var "mellanvarm". Att dinosaurierna var just mellanvarma, ger forskarna en tydligare bild av hur dinosaurierna kunde klara av de temperaturskillnader under allt från ett dygn till de 180-miljoner år som de dominerade på jorden. Svaret är alltså att dinosaurierna var någonstans mittemellan, ungefär som nu levande havssköldpaddor och tonfisk, som till viss del höjer sin kroppstemperatur tack vare sin högre ämnesomsättning.

 Kylan dödade dinosaurierna
[20.05.14] Himlakroppen som utplånade dinosaurierna för 66 miljoner år sedan förändrade helt klimatet på jorden. Temperaturerna sjönk dramatiskt vilket sannolikt bidrog till massutdöendet. Det framgår av en ny studie som publiceras i Proceedings of the National Academy of Sciences. Forskarna bakom studien har granskat marina sediment i Texas i USA. Sedimenten ligger inte långt från Chicxulub vid Yucatan-halvön i Mexiko där den främmande himlakroppen slog ned och härrör från tidpunkten strax före och efter kollisionen.

 Pinocchio rex var en snabbfotad dinosaurie
[09.05.14] En ny köttätande dinosaurie som är nära släkt med Tyrannosaurus rex har upptäckts i Kina. En ovanligt lång nos har gjort att djuret fått det inte fullt så skräckinjagande smeknamnet Pinocchio rex. Men den som tror att den var lika ofarlig som en sagofigur begår ett allvarligt misstag, säger Steve Brusatte vid University of Edinburgh, en av forskarna bakom upptäckten. Den kanske såg lite komisk ut, men den lär ha varit minst lika farlig som vilken tyrannosaurier som helst, fast snabbare. Djuret, som levde för 66 miljoner år sedan, var cirka nio meter långt. Betydligt kortare än Tyrannosaurus rex alltså. Dessutom var tänderna tunnare och skelettet lättare, vilket gör att forskarna tror att Pinocchio rex (vars vetenskapliga namn är Qianzhousaurus sinensis) jagade mindre och mer snabbfotade byten än sin större kusin. Varför nosen var så lång vet dock forskarna inte, skriver Nature Communications.

 Ormbunke på 180 miljoner år hittad i Skåne
[21.03.14] Fossil från en ovanligt välbevarad ormbunke har hittats i Skåne. Växten är 180 miljon år gammal och under den långa tidsperioden har nästan ingen genetisk förändring skett. Ormbunken är en kungsbräken och har hittats i Korsaröd i Skåne. Ormbunken fanns på dinosauriernas tid, och blev inkapslad i ett kraftigt vulkanutbrott. Geologer vid Lunds universitet har kunnat analysera växten genom att genomlysa den med hjälp av synkrotron ljuskällor. Det innebär att man kan se enskilda celler och kromosomer i växten utan att förstöra fossilet. Vid jämförelse med samma sort ute i naturen visar studien, som publiceras i tidskriften Science, att antalet kromosomer är oförändrade.

 ”Hönan från helvetet” upptäckt av amerikanska forskare
[20.03.14] Vetenskap. En fyra meter stor hönsfågel – från helvetet. Så beskriver amerikanska forskare en nyupptäckt fågelliknande dinosaurie som skrämde livet ur sina byten för 66 miljoner år sedan. Det var en stor raptor-dinosaurie med ett hönsliknande huvud, som antagligen hade fjädrar också. Så det är en ganska bra beskrivning, säger Emma Schachner vid University of Utah, en av forskarna bakom studien. Djuret, som var nästan fyra meter långt och vägde runt 300 kilo, hade flera karakteristiska drag som påminner om dagens fåglar. Förutom sylvassa klor och en kraftig näbb hade den även en stor utväxt på huvudet, precis som de strutsliknande hjälmkasuarer har som lever i dag i Australien och på Nya Guinea. Dinosaurien levde i vad som i dag är North och South Dakota i USA för 66 miljoner år sedan, det vill säga i samma trakter som Tyrannosaurus rex framlevde sina dagar, ända tills de alla dog på grund av den asteroid som kolliderade med jorden för 65 miljoner år sedan. Den nya dinosauriens namn är Anzu wyliei, där förnamnet refererar till en fågelliknande demon från den mesopotamiska mytologin, medan efternamnet syftar på Wylie, ett dinosaurieälskande barnbarn till en av dem som stöttat utgrävningarna.

 Europas största köttätande dinosaurie
[06.03.14] Europas hittills största köttätande fossila dinosaurie har grävts upp i Portugal. Tio meter lång och med en skalle på över en meter, är det här en av de största landlevande köttätarna någonsin. Den nya arten, som tillhör släktet Torvosaurus levde i Portugal för 150 miljoner år sedan. Torvosaurus liknar Tyrranosaurus rex, som dock levde senare. Dinosauriernas tio centimeter långa knivformade tänder gör att forskarna har dragit slutsatsen att den uråldriga besten var högst i näringskedjan.

 Fåglarna ärvde allt från dinosaurier
[26.02.14] Fåglarna skiljer sig från andra djur genom sin märkliga form – en liten kropp i kombination med extremt långa armar. Nu visar en studie att de ärvde detta, som så mycket annat, från små rovdinosaurier. Sedan länge har det stått klart att de moderna fåglarnas verkliga adelsmärke, fjädrarna, utvecklades först hos dinosaurierna. Till och med sådana monster som Tyrannosaurus rex kan ha haft fjädrar på kroppen. Den nya studien, som publiceras i tidskriften Evolution, ger bevis för att även den unika kroppsformen hos fåglarna är ett arv från dinosaurier, närmare bestämt rovdinosaurier inom familjerna Troodontidae och Dromaeosauridae. Inom den sistnämnda återfinns berömda arter som Velociraptor och Microraptor känd från filmen Jurassic Park. Paleontologer vid University of Bristol i England gick igenom alla kända arter inom de berörda grupperna och deras inbördes släktskap.

 Forskare har hittat nyckeln till dinosauriernas fjädrar
[13.02.14] Studien gick ut på att se vilka färger dinosauriers fjädrar hade. Men forskarna upptäckte någonting mer: Strax innan dinosaurierna blev fjäderklädda förändrades deras kroppar markant. Studien gick ut på att se vilka färger dinosauriers fjädrar hade. Men forskarna upptäckte någonting mer: Strax innan dinosaurierna blev fjäderklädda förändrades deras kroppar markant. Fossila fynd tyder på att många – om inte alla – dinosaurier kan ha haft någon sorts fjädrar. Upptäckten har omvälvt forskningsvärlden och förändrat synen på hur dessa forntida bestar såg ut. Men mycket med dinosauriernas fjäderdräkter är fortfarande oklart. Nu har en studie publicerad i Nature tagit oss ett steg närmre svaren. Genom att studera forntida lämningar av melanin (kroppens färgpigment) har forskarna sett att färguttrycket plötsligt ändrades i maniraptorer. Det var en stor grupp köttätande dinosaurier som fåglar tros ha utvecklats från. När fossil från maniraptorer jämfördes med krokodiler och ödlor, visade det sig att de påminde mer om fåglar i det avseendet. Till exempel hittade forskarna de första spåren efter mönstrade fjädrar – något som andra dinosaurier inte hade.

 Världens äldsta förlossning
[13.02.14] Forskare vid University of California har hittat fossilrester av en fisködlehona med en unge som verkar vara halvvägs på väg ut genom hennes bäcken. De fossila resterna av fisködlan (Ichthyosaurus) har hittas i Kina. Forskarna tolkar det som att det är en hona med tre ungar. En är fortfarande kvar inne i honan, den andra är utanför hennes kropp och den tredje är halvvägs på väg ut genom hennes bäcken. Den avbrutna förlossningen ska ha skett för ungefär 248 miljoner år sedan.

 Område med fossil upptäckt i Kanada
[11.02.14] Ett nytt område med fossil har upptäckts i Kanada. Fyndet gjordes i närheten av Burgess Shale som anses vara en av de viktigaste platserna på jorden för fossilerade växter och djur. Det nya området tros bli minst lika betydelsefullt, skriver representanter för ett flertal kanadensiska universitet i tidskriften Nature Communications. Det nya området upptäcktes 2012 av en grupp forskare. Först nu offentliggörs fyndet, även om den exakta platsen fortfarande är hemlig. I en första kartläggning hittades 50 olika fossilerade djurarter på bara 15 dagar. Fynden visar att den så kallade kambriska explosionen, då antalet djurarter ökade dramatiskt, troligen var mycket mer omfattande än man hittills trott. I Burgess Shale, som upptäcktes för exakt 100 år sedan och som ligger i närheten, har ett flertal avgörande fynd gjorts genom åren, däribland en mycket tidig släkting till människan.

 Forskare jagar ledtråd till mammutarnas död
[06.02.14] Varför dog egentligen mammutarna och tundrans andra stora däggdjur ut för cirka 10 000 år sedan? En omfattande forskningsstudie avslöjar nya rön om den vegetation som de stora djuren levde av under förra istiden. Med hjälp av DNA-teknik kan forskarna visa att den dominerande växtligheten förändrades från näringsrika örter till närings-fattigare gräs. Den aktuella forskningsstudien har undersökt vilka växter som har varit dominerande under de senaste 50 000 åren i de arktiska landområdena i norra Ryssland, Kanada och Alaska. Även om stora inlandsisar bredde ut sig för cirka 18 000-25 000 år sedan så fanns i denna arktiska region också isfria områden, den så kallade mammutstäppen. I dessa kalla och torra tundraområden fanns det gott om mammut, ullhårig noshörning, stäppbison, häst och myskoxe. Den aktuella forskningsstudien har undersökt vilka växter som har varit dominerande under de senaste 50 000 åren i de arktiska landområdena i norra Ryssland, Kanada och Alaska. Studien publiceras nu i tidskriften Nature.

 Fossila pigment avslöjar färgen hos utdöda havsmonster
[2014-01-09] Unika fynd av uråldriga färgämnen i fossilt skinn från havslevande jättereptiler väcker nu uppmärksamhet i forskarvärlden. Pigmenten visar att djuren helt eller delvis var mörkt färgade, något som troligtvis bidrog till effektivare reglering av kroppstemperaturen, kamouflage och UV-skydd. Forskare från bland annat Lunds universitet står bakom den spektakulära upptäckten. Fossilen som analyserats består av skelett, men även av mörka skinnpartier innehållande mikrometerstora, avlånga strukturer. Dessa har tidigare antagits vara förkolnade rester av de bakterier som en gång i tiden bidrog till kadavrens nedbrytning. Men genom att undersöka fossilens kemiska sammansättning kan nu Lindgren och hans kollegor visa att det i själva verket är djurens egna färgämnen, melanin, som finns bevarade och att de mikrometerstora strukturerna är rester av så kallade melanosomer, eller pigmentorganeller.

 Forskare kan avla fram dinosaurier
[2013-12-23] Forskare tror att det är teoretiskt möjligt att återskapa dinosaurier genom att avla på deras nutida släktingar. De flesta dinosauriearter dog ut redan för 65 miljoner år sedan. I filmsuccén Jurassic Park återskapar forskare jättedjuren genom att använda sig av dna som hittats i blodsugande insekter. I verkligheten skulle man kunna klona utdöda djur – till exempel mammutar – om man hittar intakta celler. Eftersom dna inte klarar sig mer än 6,3 miljoner utan att förstöras är det inte möjligt att använda samma teknik för att återskapa dinosaurier. Men nu föreslår forskarna att man i stället skulle kunna använda sig av kunskapen om hur fåglarna är genetiskt besläktade med jättedjuren. Men forskarvärlden är kluven över det etiska i att återskapa utdöda djurarter.

 Dinosaurie hade tuppkam
[2013-12-13] För första gången har forskare upptäckt mjuk vävnad på huvudet av en dinosaurie, en slags huvudprydnad, som man aldrig har sett förut. Det är ett nytt fynd av arten Edmontosaurus, vars huvud man trodde var slätt, men som nu visar sig ha haft något som påminner om en tuppkam på toppen av huvudet. På de bilder som finns av arten Edmontosaurus, har de här dinosaurierna platta, släta huvuden. Men det var alltså inte så de såg ut. Forskare har hittat rester av en edmontosaurus i ett sandstensblock, i Alberta, Kanada. På vissa delar av det mumifierade skelettet fanns hudavtryck och mjuk vävnad bevarad, något som är väldigt sällsynt. Det här visar något helt nytt som ingen har vetat om tidigare; edmontosaurusen hade en liten kudde högst upp på huvudet, en slags mjuk kam. Edmontosaurusen tillhör släktet anknäbbsödlor och levde för 70 miljoner år sedan. De var växtätare, väldigt stora djur som levde i flock, kunde gå på både två och fyra ben och blev upp till tolv meter långa. Avtrycken av de bevarade mjukdelarna visar nu en heltny inblick i hur djuret faktiskt såg ut.

  Världens äldsta "toalett" hittats Argentina
Teckning av en Dinodontosaurus. [2013-11-30] Det kan låta som en riktig skitnyhet men fyndet av den uråldriga bajsgropen har redan blivit uppmärksammad i forskarvärlden. I en artikel i Scientific Reports konstaterar forskarlaget nöjt att man inte bara hittat världens äldsta "toalett", utan också kunnat svara på en fråga som forskarvärlden länge brottats med: bajsade dinosaurier ensamma eller tillsammans? I den 240 miljoner år gamla skitgropen hittade de argentinska forskarna nämligen fossilerad spillning från ett flertal storvuxna växtätande dinosaurier. Fyndet visar att dessa dinosaurier samlades och uträttade sina behov tillsammans. På sju olika fyndplatser låg spillningsfossil som vägde flera kilo styck. Forskarna hittade också benbitar och kunde på så sätt konstatera vilken dinosaurie det var som som låg bakom avföringshögarna: en drygt två meter lång växtätare som heter dinodontosaurus. Dinosaurier är inte de enda djur som uträttar sina behov tillsammans. Både kameler, elefanter och noshörningar har liknande beteenden. Anledningen till att vissa djur träffas för att göra "tvåan" tros vara ett sätt för djuren att markera revir och minska risken för spridning av parasiter.

 Djuret som T-rex fruktade
[2013-11-23] Ett nyligen identifierat dinosauriefynd svarar på flera frågor om jordens historia. Siats meekorum, som arten kallas, var ett topprovdjur som troligen även tyrannosaurier fruktade. Den här varelsen är gigantisk. Det finns helt enkelt inget i det här ekosystemet som ens i närheten kan mäta sig med detta djur vilket leder en till att tro att det var ett topp-rovdjur, säger paleontologen Lindsay Zanno. Fossilfyndet gjordes i Utah 2008. Trots sin likhet med tyrannosaurier är det en carcharodontosaur – den hittills känt yngsta.

 Stora katter äldre än väntat
[2013-11-19] De stora kattdjuren har en längre historia än vad många trott. Nya fossil från Tibet antyder att de uppstod för nästan elva miljoner år sedan. Urhemmet låg sannolikt i Asien, inte Afrika som ofta antagits. Till de stora kattdjuren, storkatterna, räknas alla nutida arter inom släktet Panthera – snöleopard, tiger, jaguar, leopard och lejon – samt deras utdöda släktingar. Deras ursprung har länge varit höljt i dunkel. De fossila vittnesbörden är mycket få och mycket fragmentariska. Det mest intressanta är att forskarna placerar den nya arten, som döpts till Panthera blytheae, nära den nu levande snöleoparden. Forskarna har redovisar sina rön i Proceedings of the Royal Society, har gjort en ny analys där släktet Panthera uppkommer för 10,72 miljoner år sedan. Det innebär att splittringen mellan snöleopard och tiger ligger ännu längre bakåt än så, och att hela linjen är av mycket äldre datum än vad de flesta trott. Faktum är att hela släktträdet i och med detta måste flyttas bakåt i tiden. Inkluderar man de mer avlägset besläktade trädleoparderna hamnar vi vi ännu längre tillbaka. Då ser storkattslinjen dagens ljus för 16,4 miljoner år sedan.

> Två insekter som parar sig fångat i fossil
A fossil of two ancient insects in a love clinch has been unearthed in China. The fossil is the oldest example of insect sex ever found.[2013-11-08] Kinesiska forskare har hittat det hittills äldsta fossilet efter två insekter som parar sig, skriver PLoS ONE. De två insekterna levde för 165 miljoner år sedan. Då fanns många av de stora dinosaurierna, och skogarna dominerades av barrträd och ormbunkar. Vi den här tiden utvecklades också de allra första däggdjuren. Insekterna, som är släkt med dagens halvvingar levde i det som idag är norra Kina och är tillräckligt välbevarade för att visa att den här insektsgruppens parning har förändrats mycket lite sedan dess. Att hitta fossil efter insekter som parar sig är mycket ovanligt, och det nya fyndet är ungefär tjugo miljoner år äldre än tidigare fynd. Arten som de två insekterna tillhörde är inte känd sen tidigare och de kinesiska forskarna har döpt den till perpetua efter det latinska ordet för evig kärlek.

 Gigantiskt fossilt näbbdjur har hittats i Australien
Foto: en.wikipedia.org[2013-11-05] Forskare i Australien har hittat ett fossilt avtryck av ett gigantiskt näbbdjur som levde för flera miljoner år sedan. Forskarna anser att djuret är likt nutida näbbdjur, fastän var dubbelt så stort- cirka en meters långt. En fossil tand har hittats i öknen i delstaten Queenslands nordliga del. Det gigantiska näbbdjuret anses ha levt där för 5-15 miljoner år sedan, då territoriet fortfarande var täckt med skog.

 Blod hittat i fossila mygga
[2013-10-16] Redan för 46 miljoner år sedan fanns det myggor som stack sina offer och sög deras blod. Ett fynd, som samlat damm i en källare i 30 år av en mygga inbäddad i sten, gjordes egentligen för mer än 30 år sedan av en fossiljägare men har blivit liggande i en källare i Montana fram till nu. För en tid sedan donerades den tillsammans med en del andra fossil till Smithsonianmuseet där myggan upptäcktes av den pensionerade biokemisten arbetade med att katalogisera materialet. Forskarna vid Smithsonian har alltså kunnat visa att myggan är full av blod vilket gör fyndet till det första i sitt slag. Blodet är 46 miljoner år gammalt, från en tid då det varken fanns människor eller dinosaurier på jorden. Vilket djur myggan bet innan den mätt och nöjd slutade sina dagar vet forskarna inte och kan heller inte ta reda på. En sak vet forskarna dock med säkerhet: Myggorna har förpestat livet på jorden i minst 46 miljoner år.

 Fossiler av ett okänd val-djur hittad i Peru
[2013-09-15] 40 miljoner år gamla fossiler av ett valdjur har hittats i Peru. Djuret tros vara en viktig länk mellan moderna havslevande däggdjur och deras landlevande förfäder.

 ”Klimatförändringar tog död på mammutarna”
[2013-09-11] En ny omfattande studie pekar på att klimatförändringar blev slutet för mammutarna, nyhetsbyrån skriver AFP. Ett team forskare har undersökt 88 dna-prover från mammutars ben, tänder och betar. På så sätt byggde de upp ett ”familjeträd” som omfattar djurens släktskap över 200.000 år över hur antalet djur har utvecklats och förändrats genom historien. Tidigare har man också trott att klimatförändringar slagit hårt mot populationen men att människornas framfart var spiken i kistan för djuren. Enligt den nya studien tyder allt mer på att det var ett varmare klimat som stod för nådastöten.

 Terrorfågeln var troligen vegetarian
[2013-09-02] Terrorfåglar kallas en grupp väldiga marklevande och flygoförmögna fåglar tillhörande släktet Gastornis som fanns i Europa under eocentiden för 55 till 40 miljoner år sedan. De hade väldiga näbbar och det har allmänt antagits att de var aktiva jägare och levde på mindre däggdjur som de sprang ifatt och sedan dödade med ett par rejäla hugg. Nya rön antyder emellertid att detta kanske inte stämmer. Tyska forskare som analyserat kalciumisotoper i fossil från arten hävdar att sammansättningen av isotoperna från Gastornis liknar sammansättningen hos växtätande dinosaurier och däggdjur, inte hos rovdinosaurier och rovdäggdjur. Forskarna drar slutsatsen att Gastornis, trots sin imponerande näbb, var en fredlig vegetarian.

  Unikt fossil kastar nytt ljus över tidiga däggdjur
[2013-08-16] I nordöstra Kina har paleontologer hittat ett nästan komplett fossil efter en ny art av en av de äldsta kända däggdjursgrupperna. Djuret, som har döps till Rugosodon, levde för 160 miljoner år sen, samtidigt som dinosaurierna, och fyndet ökar förståelsen för hur tidiga däggdjur levde.

> Fossil av forntida noshörning hittat i Ural
Illistrationsbild[2013-07-24] Ryska forskare har gjort ytterligare ett sensationellt fynd i Ural. De lyckades gräva upp kvarlevorna av forntida ullhårig noshörning, som levde för några miljoner år sedan. Fyndet kan komma att överskugga fjolårets lyckliga upptäckt, då en tand till forntida piggsvin hittades i samma område. ven om mammutar regelbundet grävas upp från den ryska eviga tjälen, så är Mercs noshörning mycket sällsynt, framför allt för Urals del. Oftast påträffas dessa djurs kvarlevor i södra Västeuropa, som på den tiden hade ett lämpligare klimat för dessa värmegillande djur. Under varma månader brukade de dock vandra österut och komma ända fram till Sydsibirien, om vilket enskilda upptäckter vittnar om. Fyndet uppskattas vara 120.000 år gamla, något som får forskarna att tro att Urals klimat då var mycket annorlunda från det nuvarande, uppger RIA Novosti.

 Välbevarade dinosaurie svans hittat i Mexico
[2013-07-23] En fem meter lång svans från en dinosaurie som levde för 72 millioner år siden har hittas i Mexico. Fossilen är ovanligt bra bevarat, och är den första som har hittas i Mexico, skriver nyhetsbyrån Reuters. Arbetet med att frilägga den fem meter långa svansen med 50 svanskotar har tagit 20 dagar. Runt svansen har man också funnit andra fossiler av dinosaurieben - bland annat delar av en höft. Ägaren av svansen har också identifierad. Den tillhörde en hadrosauria, som levde för 72 miljoner år sedan. Hadrosaurian var växtätare. Den gick på alle fyra ben medan den åt. Om den skulle springa sprang den på sina två stora bakben.

 Jättedinosaurier bytte tänder på löpande band
[2013-07-18] Dinosaurier av typen Sauropoder var de största växtätarna som någonsin har gått på land. För att överleva var de tvungna att äta enorma mängder mat, något som slet på tänderna - men de hade ordentliga reservlager. Ny forskning visar att jätteödlorna kunde byta ut sina tänder, upp till en gång i månaden. I fossil från vissa dinosaurier fanns fem reservtänder under varje tand i käkarna. Till skillnad från dagens stora växtätande däggdjur satsade alltså dinosaurierna på kvantitet istället för kvalitet när det gäller tänderna. Hastigheten på dinosauriernas tandslitage kan vara ett sätt for forskarna att förstå djurens matvanor, skriver PLoS ONE.

 Tyrannosaurus rex jagade sitt byte
[2013-07-16] Ett nyupptäckt fossil kanske kan sätta punkt för en långdragen tvist mellan dinosaurieforskare. Det handlar om hurvida den jättelika kött-ätande dinosaurien Tyrannosaurus Rex jagade sitt byte eller var en asätare. De nya fynden tyder på att tyrannosaurus faktiskt jagade sitt byte. Forskare har studerat fossil från en hadrosaur, som hade en skadad svans. Mellan två av kotorna i svansen kunde forskarna se en del av en tand från en tyranno-saurus. Eftersom benet runtom hade läkt, kunde de dra slutsatsen att hadrosauren överlevde attacken och att tyrannosaurus alltså gav sig på levande byte.

 DNA-kartläggning av urhästens arvsmassa
Två bitar av det 700-tusen år gamla hästbenet.[2013-06-27] Ett internationellt forskarlag med några danskar i spetsen har kartlagt generna på den hittills äldsta organism som fått sina gener kartlagda. Det är generna på en urgammal hästsläkting som nu analyserats. Själva fossilet hittades 2003 under en expedition vid den nordkanadensiska perma-frosten, som är 700-tusen år gammal. Först efter några år kunde forskarna inse att fossilet innehöll DNA, som var tillräckligt välbevarat för att kunna analyseras och kartläggas. I och med den här analysen har de tagit ett stort tidssprång jämfört med tidigare kartläggningar. Forskarna som analyserat urhästens arvsmassa har också kartlagt och jämfört DNA:t hos en rad olika hästar, både utdöda och levande, och bland annat kommit fram till att den utrotningshotade asiatiska vildästen, Przewalsis häst, är på en egen del av hästarnas stamträd och att den skiljdes från andra hästar för 50.000 år sen.

 Välbevarade fossil av muskler
[2013-06-15] Fossil har hittats från ett antal urtida så kallade pansarhajar, bepansrade fiskar som dog ut för 360 miljoner år sen och det är alltså inte bara skelettet som bevarats i förstenad form, utan även musklerna. Musklerna är dessutom tredimensionellt bevarade vilket är mycket sällsynt, för mjukdelar i fossil form brukar annars vara tillplattade som pressade blommor. Även om pansarhajarna återfinns på stammen till vårt eget släktträd, så betyder inte det här att våra magmuskler är ett direkt arv från dem, eftersom musklerna har försvunnit hos dagens fiskar. Snarare visar det att den här typen av muskler har uppstått minst två gånger i evolutionen, tror forskarna. Hos de trubbansiktade pansarhajarna kunde magmusklerna kanske behövas för att röra kroppen i förhållande till den bepansrade och stela främre delen av djuret. Det är ett dussintal fiskar på runt en halvmeter som nu har undersökts, andra sorters pansarhajar kunde bli upp till 8 meter, skriver Science.

 Ny dinosaurie hittad på museum i Berlin
[2013-05-22] Att arkeologer upptäcker nya dinosaurier vid stora utgrävningar stämmer inte alltid. På Berlins historiska museum gjorde man förra veckan ett nytt dinosauriefynd av ben i en gammal låda. Det var i förre veckan som en gammal låda fylld med dinosaurieben undersöktes. Lådan hade stått bortglömd på museet i över 100 år utan att någon riktigt analyserat innehållet. Fyndet förbluffade personalen på museet då det visade sig vara ben från en Gronausaurus wegneri, en relativt liten dinosaurie som levde för 137 miljoner år sedan Att en ny dinosaurie hittas i en låda på ett museeum är dock inte så ovanligt som man kan tro. Tusentals fossiler finns samlade runt om i världen sedan många år tillbaka utan att någon större analys har gjorts.

 Nya fossila fynd avslöjar apornas ursprung
[2013-05-17] Forskare har funnit de hittills äldsta fossilen av både människo- och markattartade apor. Fossilen, som hittats i Östafrika, visar att de båda grupperna hade en gemensam anmoder för drygt 25 miljoner år sedan. Fynden innebär att ursprunget för vår egen familj förskjuts bakåt i tiden. Människoaporna, Hominoidea, är den grupp vi själva tillhör, medan de markattartade aporna, markattor, babianer, makaker, langurer, med flera, är den artrikaste och på sätt och vis mest framgångsrika grenen på primaternas träd. Att de båda familjerna är varandras närmaste släktingar har varit känt länge, och molekylära studier har pekat mot att deras gemensamma anmoder levde i Afrika för 25-30 miljoner år sedan, under den geologiska epok som går under namnet oligocen.

 Fossila fisk med anusfinner hittat
Euphanerops har en kroppsplan, som icke är set hos någon annan fisk.[2013-05-04] "Trial and error''-metoden dominerade, da de förste djuren blev till. Det visar fyndet av en fossil fisk, som i stället för finner längst fram på kroppen havde finnarna placerad bakom anus, lika före svansfinnen. Tre brittiska forskare har nu analyserat den 370 miljoner år gamla fossila fisken. Fisken, som kallas Euphanerops, kan ha varit bland de första som utvecklade extremiteterna parvis. Det uppsiktsväckande med Euphanerops är platsen för finnarnas placering, enligt studien som publiceras i Biology Letters. Finnarna finns inte på framsidan av fisk, men bakom anus, precis framför stjärtfenan. Detta syntes inte hos några andra fiskar. Dagens fisk kan ha en analfinne, även känd som analfenan, bakom anus. Men inte två i par. Det är svårt att föreställa sig hur människor och resten av världens ryggradsdjur skulle set ut om denna placering hade vunnit inpass i jordens förhistoria. Det finns mycket vi inte vet om hur evolution har fungerat i dessa tidiga djur. Var det en anfader, som utvecklats i en rak linje till de mer avancerade livsformerna? Den nye studie tyder på, att det kanske mera var en mängd av olika former för kroppen som blev avprovat.

 Dinosaurier var aktiva redan i ägget
[2013-04-11] En rad spektakulära fossila embryon av dinosaurier har upptäckts i Kina. Fynden har gjort det möjligt att studera tillväxten hos djuren. De visar också att dinosaurierna var aktiva inuti ägget, innan de kläcktes. Fossilen, som beskrivs i Nature, hittades i Yunnan i södra Kina. Embryon kan vara svåra att artbestämma men i det här fallet härrör benen med stor sannolikhet från en art inom släktet Lufengosaurus, en långhalsad, åtta meter lång växtätare från början av juraperioden. Benens ålder är anmärkningsvärd

 Nioåriga flicka gav namn åt en dinosarie
[2013-03-20] Brittiska forskare påstår att kvarlevor av en dinosaurie, hittade av en då femårig flicka på stranden i landets södra del, tillhör en helt ny art. Daisy Morris hittade den urtida reptilens kvarlevor, vilkas ålder är cirka 150 miljoner år, på stranden på Isle of Wight år 2009. Senare visade det sig att detta var en ny art av flygödlor som uppkallades efter upptäckaren - Vectidraco daisymorrisae. Reptilen är inte större än en kruka eller en mås.

 Forntidens fåglar flög med fyra vingar
[2013-03-16] Fossila fynd avslöjar nu att många tidiga urfåglar hade fyra vingar istället för två. Och kanske kan verkligheten ha sett ut nästan som i filmen Avatar, där himlen emellanåt fylls av färgsprakande flygande ödlor med fyra vingar. Men med ett viktigt tillägg - även många fåglar hade fyra vingar. Det var när kinesiska forskare undersökte stenavtryck från olika arter av urfåglar som de kunde dra slutsatsen att många fåglar från början hade fyra vingar och inte två. Forskarna hittade nämligen avtryck efter långa fjädrar som liknar vingpennor, på bakbenen. Och fjädrarnas placering gjorde det tydligt att de bildade riktiga vingar, skriver Science.

 Första däggdjuret såg ut som en råtta
[2013-02-08] Bilden av däggdjurens tidigaste släkting uppdateras i en ny studie som presenteras i veckans nummer av den vetenskapliga tidskriften Science. Studiens resultat pekar på att däggdjuren uppkom efter dinosaurierna dog ut och att det första såg ut som en liten råtta. Forskningsresultaten är ett inlägg i en pågående debatt om när däggdjuren uppkom; före, under eller efter den stora massdöden för 65-miljoner år sen, när bland andra dinosaurerna dog ut. Enligt den här studien så var det efteråt. Och det första däggdjuret som då sprang omkring på marken var en liten råttlik varelse som vägde någonstans mellan 6 g som en liten näbbmus och 245 g, som en ekorre ungefär. I andra tidigare studier så pekar det fossila materialet på en ganska sen uppkomst av däggdjuren medan tidigare genetiska resultat visar att mångfalden av däggdjur var stor, långt innan den avgörande perioden för omkring 65 miljoner år sedan. Den nya studien som inkluderar data från båda, landar i det fossila lägret, alltså efter massutdöendet för 65-miljoner år sen.

 Dinosaurieägg till salu i Indien
[2013-02-04] Dinosaurieägg vilka har ett marknadsvärde på 190 000 dollar säljs i den centralindiska delstaten Madhya Pradesh för nio dollar styck. Äggen från kritaperioden (för ungefär 145 – 66 miljoner år sedan) kan plockas fritt på ett 89-hektarsområde i distriktet Dhar, där dinosauriebon tidigare fanns. Området blev känt år 2007 och har sedan dess inte avgränsats. Lokalinfödingar, vilka inte är medvetna om äggens äkta värde, avyttrar de nästan gratis till smugglare.

 Nyfunnet fossil förklarar örats utveckling
Att vårt öra ursprungligen satt fast i käken, har varit känt bland forskare, men hur vägen därifrån till dess nuvarande plats och funktion har sett ut har vi inte vetat mycket om. Ett nyfunnet fossil av ett litet däggdjursöra visar samma utveckling som idag levande pungdjur går igenom under sin livstid. Fyndet består av ett litet till hälften frikopplat mellanöra, det sitter inte längre fast i käken, utan på en separat liten "pinne" av ben, som håller fast det vid käkens bakända. Det radikala steget från att en bit av underkäken, tuggapparaten, befriades från sin uppgift och i stället utvecklades till en förstärkare av ljuden från omgivningen - vår hörsel - har länge diskuterats bland forskare.

 Rysk pojke hittade välbevarad mammutkadaver
En 11-årig rysk pojke vid namn Jevgenij Salinder har hittat ett ovanligt välbevarat mammutkadaver i norra Sibirien, rapporterar The Moscow Times. Päls, muskler, fett och organ är intakta. Fyndet ses som anmärkningsvärt - senast ett lika välbevarat mammutkadaver hittades i Ryssland var 1901. Mammuten ska ha varit 15 eller 16 år gammal när den dog för omkring 30 000 år sedan. Planen är att visa upp mammuten på ett lokalt museum.

 Dinosaurien matvanor avslöjad
Nya fossil av en rovdinosaurie i Kina har gett en sällsynt ögonblicksbild av djurets beteende. I magtrakten finns rester efter byten som visar att den jagade flygande djur, små befjädrade dinosaurier och fåglar. Fynden, som beskrivs i Public Library of Science, har gjorts i sediment från krittiden i nordöstra Kina. Området är den kanske största skattkammaren från dinosauriernas era och har under lång tid frambringat en rad fantastiskt välbevarade fossil av dinosaurier, fåglar och däggdjur. De nya fossilen, som har en ålder på cirka 125 miljoner år, är inget undantag. De utgörs av två intakta exemplar av den fjäderbeklädda rovdinosaurien Sinocalliopteryx gigas. Arten var medelstor, med en längd på cirka 2,3 meter, och gick som alla rovdinosaurier på två ben. Det anmärkningsvärda är att rester efter byten finns bevarade i magtrakten hos båda exemplaren. Hos det ena finns benbitar och fjädrar efter en Sinornithosaurus, en meterlång, befjädrad rovdinosaurie som sannolikt hade flygförmåga. Hos den andra finns bitar efter minst två individer av den primitiva, kråkstora fågeln Confuciusornis sanctus. Det är mycket sällsynt att hitta den här typen av måltidsrester hos fossil, och än mer ovanligt att kunna artbestämma dem. De två fossilen har på så vis gett oss en ögonblicksbild från krittiden där vi kan se djuren röra sig som i levande livet.

 Mammutben i Düsseldorfs tunnelbana
Mammutbete i Düsseldorfs tunnelbana En mammutbete har hittats på 12 meters djup av arbetare som schaktade en ny tunnelbanelinje i tyska Düsseldorf, uppger stadens ämbetsverk för skydd av arkeologiska värdesaker. Beten väger 34 kilo och är 1,2 meter lång och uppskattas ha tillhört mammuten som levde i nordvästra Europa mellan 10 och 30.000 år sedan. Forskare spår enligt Yahoo! News UK att fossilen högst antagligen hade hamnat i Düsseldorftrakterna med högvatten till följd av glaciärernas smältning, eftersom djurets skelett inte hittades.

 Uråldrig sköldpadda hade jätteskal
Fossil efter sköldpaddan Puentemys grävs fram Paleontologer i Chile har hittat fossil av en sköldpadda, som levde för ungefär 60 miljoner år sedan. Det mest slående med den är det nästan exakt cirkelrunda skalet, som var lika stort som ett större bildäck. Att ha ett perfekt runt skal, av den här storleken, kan ha gett sköldpaddan flera fördelar tror forskarna. Dels ger det en så stor yta som möjligt som kan värmas av solen, dels kan det ha gjort det extra svårt för de enorma ormar, som levde samtidigt, att svälja den.

 En ny dinosaurie upptäckt i Rio Negr
På Argentinas Museum of Natural Science presenterades under gårdagen den nya dinosauriearten Bicentinaria Argentina. Forskarna säger att det köttätande djuret troligtvis mätte upp till 2,50 - 3 meter lång och att den var slank och kvick. Paleontologerna berättar att dinosaurien representerar en ny linje som leder till utvecklingen av dagens moderna fåglar. Bicentinaria är inte en av de största dinosaurierna, den är ungefär 2,50 meter lång, men den tillhör gruppen gigantiska varelser som härstammar från Tyrannosaurus och andra som inte är lika stora, som Velociraptor och de befjädrade dinosaurierna med långa armar. Det betyder att Bicentenaria är en avlägsen förfader till existerande fåglar idag. Benen upptäcktes i Rio Negro i Argentinas Patagonien och tros vara cirka 90 miljoner år gammal.

 75 miljoner års gammal dino på auktion
Illustrationsbild Auktionshistoriens äldsta föremål säljs från på en auktion i New York. Det är ett dinosaurieskelett, vars ålder är över 75 miljoner år. Dinosauriens kvarlevor hittades för sju år sedan i Gobiöknen. Arkeologer satte ihop skelettet av enstaka ben, som tillhörde världens största hittade tyrannosaurus. Sedan transporterades skelettet till England för förvaring. Skelettets utropspris blir cirka 2 miljoner dollar. Det blir den andra tyrannosauren som säljs på auktionen. Den första såldes 1997 för 8 miljoner.

 Tyrannosaurie med fjädrar hittad i Kina
Kinesiska forskare har hittat fossila spår av fjädrar hos en stor rovdinosaurie. Det här betyder att den mest kända rovdinosaurien, Tyrannosaurus rex, kan ha haft fjädrar. Bilden av tyrannosaurus rex som en stor ödlelik best kan behöva ritas om. Den kan lika gärna ha varit mer lik en gullig kyckling. Enligt forskarna är det ett sensationellt fynd. Hittills har endast små dinosaurier hittats med fjädrar. Fjädrarna var inte bara till för att flyga med utan andra typer av fjädrar utvecklades också både som utsmyckning, kamouflage och som i det här fallet med tyrannosaurusen, antagligen för att reglera kroppstemperaturen. De fossil som kinesiska forskare nu har analyserat har hittats i ett fyndtätt område i nordöstra Kina. Dinosaurien tillhör alltså samma familj som Tyrannosaurus rex och har fått artnamnet Yutyrannus Huali. Det är en blandning av latin och mandarin och kan ungefär översättas till "den vackra och befjädrade tyrannen".

 Gigantisk dinosaurie hittad på Antarktis
Illustrationsbild av en Titanosaurus Ett argentinskt forskarteam har hittat ett benfossil från en Titanosaurus på Antarktis, vid Sydpolen, skriver The Telegraph. Titanosaurien tillhör en typ av växtätande dinosauriesläkte, med långa halsar och svansar, och var de största djur som någonsin vandrat på Jorden. Titanosaurien levde mot slutet av Kritaperioden för ungefär 70 miljoner år sedan, när jordens landyta var rik på växtlighet. Den nyfunna individens släktingar har hittats på olika ställen över världen, men är det första beviset på att dinosaurier även funnits på Sydpolen. Det upphittade benet är ungefär 20 cm lång och tros ha utgjort mittenparten av titanosauriens kraftiga svans. Titanosaurien inkluderade arten Argentinosaurus, som kan ha blivit 30 meter.

 Jättedinosaurier vandrade långt efter föda
Illustrationsbild De långhalsade dinosaurierna var de största landdjur som levt på jorden — men de var ändå extremt rörliga. Analyser av deras tänder avslöjar att de vandrade långa sträckor årligen för att hitta mat och vatten. Bakom analyserna står forskare i USA som använt sig av helt nya metoder för att finna ut hur de kolossala djuren, som vägde uppemot 100 ton, bar sig åt för att överleva växlingarna mellan torrtid och regntid under juratiden för drygt 150 miljoner år sedan. Resultatet ger en sällsam inblick i den tidens ekosystem. De långhalsade jättarna, eller sauropoderna som de kallas på fackspråk, var de dominerande växtätarna på många ställen på jorden under mycket lång tid. De måste ha konsumerat kopiösa mängder växtföda och ha haft ett stort behov av pålitliga dricksvattenkällor. Ändå levde de i savannområden som årligen torkade ut. I vår tid löser många växtätare detta genom att vandra till våtare marker under torrtiden — och den nya studien visar att sauropoderna, trots sin storlek, gjorde på samma sätt. Forskarna, som publicerar sina rön i Nature, har granskat fossila tänder från sauropoder tillhörande släktet Camarasaurus. Tänderna kommer från två fyndplatser Wyoming och Utah i USA i en region som under juratiden var ett låglandsområde där vatten blev en bristvara under torrtiden.

 Sabeltandade katter kunde inte döda stora djur
Med hjälp av långa sabeltänder kunde förhistoriska kattdjur döda sitt byte med ett punkterande bett. Men till skillnad mot vad många trott, var de stora tänderna inte till för att döda stora djur, tvärtom. Det visar ny forskning vid Naturhistoriska riksmuseet. Nyttan med sabeltänder är en gammal gåta för paleontologer. Och även om nyttan skulle ha varit stor, så har av någon orsak alla sabeltandade djur dött ut. Utgångspunkten har varit att större tänder inneburit större bytesdjur. Den nya forskningen visar att sabeltändernas längd och gapets storlek gjorde det möjligt att bita djupare och därmed dödligare. Men analysen visar samtidigt att ju större bytesdjur, desto ytligare och ofarligare bett. Ett bett mot en mammut skulle i bästa fall bara orsakat ytliga rivsår. Istället tycks sabelkatterna ha varit anpassade till att, liksom dagens lejon och leoparder, döda medelstora hovdjur som sebror och antiloper. Genom att mäta fossila skallar har forskarna kunnat se att sabeltandade kattdjur hade de bästa möjliga tänder och käke för att döda medelstora bytesdjur. Därmed får sabeltändernas extrema evolutionära utveckling en rimlig förklaring där varje förlängning av hörntänderna inneburit en fördel för rovdjuret förutom vid jakt av riktigt stora bytsedjur.

 Människans skuld till massutrotning stärks
Foto: Center for the Study of the First Americans, Texas A&M University Efter den senaste istiden fanns det bland annat elefanter, kameler och stora trögdjur i Nordamerika. Men inga av de här stora djuren finns kvar. Ny forskning, som publiceras i Science, tycks stärka teorin att de utrotades av de första människorna. För 13.800 år sedan var det någon som kastade ett spjut mot en mastodon, ett stort elefantdjur i Nordamerika. Det visar ny dateringen av skelettrester av en mastodon i Washington där själva spjutspetsen sitter inkilad i ett revben. Dateringen av spjutspetsen tillsammans med andra jaktfynd av mammut från samma tid visar att storviltjakt bedrevs omkring tusen år tidigare än man tidigare trott, och det har betydelse för förklaringen till att de idag är utrotade.

 Världens äldsta fossila val funnen
Illustrationsbild Argentinska forskare har hittat vad som hittills är det äldsta fossila fyndet av en val - en 49 miljoner år gammal val. Det stora djuret - som tros vara föregångare till dagens valar, delfiner och späckhuggare - simmade omkring i haven för nästan 50 miljoner år sedan och var försedd med ett enormt gap med sylvassa tänder. Det rör sig om en väldigt primitiv val som tros vara en av föregångarna till dagens valar och fyndet kan kasta ny kunskap om hur dagens lungförsedda havslevande valdjur en gång utvecklades. Tidigare fossila fynd av så gamla valsläktingar har handlat om amfibier, dvs djur som levde både på land och i vatten. Det nya fyndet visar ett djur som helt och hållet levde i vatten, enligt forskarna.

 Fossil av hårig noshörning upptäckt
Ett fossil som tros tillhöra världens äldsta kända exemplar av hårig noshörning, har hittats i Tibet. ”Den är minst en miljon år äldre än tidigare kända exemplar”, uppger forskarn. Upptäckten, som presenteras i tidskriften Science, stödjer teorin om att den sedan länge utdöda noshörningsarten uppstod på Himalayas snötäckta bergssluttningar. Den håriga noshörningen lär ha levt för nära 3.6 miljoner år sedan, långt tidigare än liknande djur vandrade omkring i de norra delarna av Asien och Europa under istiden. Fossilet hittades i området Zanda i Tibet, känt för sin fossila rikedom, och upptäckten förklarar enligt forskarna hur noshörningens senare motsvarigheter kunde överleva i det hårda klimatet under istiden.

 Äldsta fossilet av högre däggdjur hittat i Kina
Kinesiska forskare har hittat det hittills äldsta fossilet av ett högre däggdjur, alltså gruppen av däggdjur som har utvecklat moderkaka. Forskarna tror att fossilet är 160 miljoner år gammalt, och det tyder på att grenarna av däggdjur med moderkaka, dit människan hör, och pungdäggdjuren, som känguruer, delade på sig betydligt tidigare än man tidigare trott. Arten har fått namnet Juramaia sinensis, enligt Nature.

 Är det här världens första rovdjur?
Fyndet av en ny forssil i Marocko indikerar att världens första rovdjur hade tentakler eller fångstarmar för lätta att hitta födan.
Det meterlånga djuret, som beskrivs i det nyaste numer av Nature, ingick i en grupp vattenlevande djur med ett mycket bisard utseende, såkallat Anomalocaridider. Det var de största djuren i den kambriske perioden från omkring 540 till 500 miljoner år seden. Man har tidigare trodd att Anomalocarididerne utdog i slutet av den kambriske perioden. Men det nya fossilfyndet dokumentera att dessa seglivade djur levde i många miljoner år längre än antagit - helt in i den ordoviciske perioden för 490 miljoner år sedan.

 Forskare har upptäckt världens största spindel
Et fossilfynd i gammal vulkaniskt aske i Mongoliet har avslöjad en imponerande förhistorisk spindel som var stor nock till att fånga fåglar och fladdermus i sitt silkeliknande spindelväv. Spindeln som levde för 165 miljoner år seden har fåt namnet Neephila Jurassica och är den största fossila spindel som har påträffats någonsin, skriver Live Science. Fläckar av hår kan ses på spindelns ben som har ett omfång på 15 centimeter Forskarna tror att spindeln har levt i skogsområden. Fossilet hittades nära en gammal vulkan och det är möjligen naturkatastrof som är orsaken till att forskarna överhuvudtaget har hittat det forsla djuret. Fossilet hittades i vulkanisk aska på bunden av något som en gång var en sjö. Spindeln har troligen hamnat där efter ett omfattande vulkanutbrott. Spindlarna är det mesta utbredda rovdjur på jorden och de hjälper till med att hålla antalet av insekter i skak.

 Japanska forskare vill väcka mammut till liv
Japanske forskare vid ved Kyoto-universitetet Japanska forskare ska försöka klona en mammut. Om de lyckas med den bedriften kommer en elefant att föda en mammutunge om kanske fem år. Förberedelserna för att nå det här målet har gjorts, enligt tidningen Yomiuri Shimbun. Försök att klona mammutar har gjorts också tidigare, men de har misslyckats. Vid kloningen använder man vävnad från en mammut. Vävnaden kommer från mammut-lämningar som hittats i en glaciär i Ryssland. En cellkärna ska tas loss från en mammutcell för att placeras i en äggcell från elefanten. På så sätt ska det bildas ett embryo med mammutens gener. Embryot förs sedan in i elefantens livmoder. Ska bara en skapas eller blir det flera av de stora djur? Frågan är bara var man ska få plats med det stora djuret om det återskapas? Många mindre djurarter har ju utrotades på grund av platsbrist. Mammuten levde i Nordeuropa, Ryssland, Asien og Amerika fram till senaste istid. Man har hittat otalliga fossila rester av djuren på dessa ställen.

 Utdöd fågel slogs med vingarna
Paleontologer har upptäckt en numera utdöd vadarfågel som använde sina vingar på ett unikt sätt. Den yttersta delen av vingen fungerade som en ledad klubba, som användes för att puckla på rivalerna. Fågeln som har döpts till Xenicibis var släkt med dagens ibisfåglar. Den kunde inte flyga och levde bara på Jamaica. Forskarna från bland annat Yale University upptäckte att skelettdelarna längst ut på Xenicibis vingar var kraftigt förtjockade. När fågeln svingade sin överarm gjorde lederna i vingen att yttersta delen av vingen slungades framåt med stor kraft, ungefär som när en bonde svingar en slaga. Forskarna har hittat flera fall där fåglarnas skelettdelar splittrats, vilket tyder på att de kunde slå med stor kraft. Vingklubborna användes sannolikt vid strider om territorium, och kanske för att avskräcka rovdjur.

 Forskare söker svar på varför mammutarna utdog?
Mammutarna i de arktiske nejderna som utdog för över 10.000 år seden och är kända på deras långa pälsar och de mycket stora snygga och snodda betorna. Men varför utdog de? Ett forskarlag från Western Ontario Universitetet i Canada har studerad tänderna hos babymammutar i det västliga Arktis, och de har funnit att babymammutarna i motsättning till nutidens babyelefanter, inter åt någon solid mat innan de var i tvåårsåldern. I stället blev ungarna vid med att dia hos deras mamma. Och det gjorde de kanske därför att det att hälla sig nära inpå mamman höll dem varma i den arktiska vinter. Men det kan också ha varit därför det inte fanns någon annan föda i den hårda snöiga vintern. Oavset vilket så har amningen av ungen också tärda på mamman som fick använda mycket energi för att hålla ungen vid liv, säger en av forskarna, Jessica Metcalfe, till BBC News. Mammutbabyer och deras mammor måste därför ha varit mera sårbara över dåtidens förändringar i klimatet och samtidigt mindra motståndsduktiga än moderne elefanter. Forskarna hoppas deras arbeta kan bidra till att förklara betydning av förändringarna i klimatet för däggdjuren och vara med till at besvara den stora frågan. Varför de arktiska mammutarna utdog då för 10.000 år sedan?

 Jätteödlor flög lugnt och fint jorden runt
De enorma flygödlorna som regerade luftrummet på dinosauriernas tid, var känsliga och mer långsamma flygare än vad man tidigare trott menar brittiska forskare som för första gången rekonstruerat vingarna hos en jätteödla. Genom att utgå ifrån välbevarade fossil från jätteödlor rekonstruerades vingarna i tunna lager av kolfiber och komposit material, för att sedan testas i en vindtunnel. Hur det kunde vara fysiskt möjligt med upp till 20 meter i vingbredd och samtidigt ha så spröda ben som de största jätteödlorna hade, har länge förvånat forskarna. Men de nya resultaten tyder på att det var vingarnas glidflygande effekt, som också krävde vänliga vindar där ödlorna flög, som gjorde att jätteödlorna kunde flyga och landa väldigt långsamt och mjukt och således gjorde det möjligt för flygödlorna att ha en så stor och bräcklig kropp, enligt studien publiserad på webbplatsen Proceedings of the Royal Society.

 Första aporna kom inte från Afrika
De första aporna, människans allra tidigaste förfäder, utvecklades i Asien och inte i Afrika som man tidigare trott. Allt fler forskare sluter upp bakom teorin att de första aporna i själva verket utvecklades i Asien, och först senare invandrade till Afrika. Nu ger nya fossilfynd som presenteras i tidskriften Nature ytterligare stöd åt den teorin. Fynden i sig ser kanske inte mycket ut för världen – det handlar om ett antal millimetersmå tänder, som har silats fram i ökensanden i Libyen i norra Afrika. Fossilen är de äldsta från antropoider, alltså den överfamilj som alla apor och även människan hör till, som någonsin hittats i Afrika. Dessutom kommer tänderna från flera olika antropoidarter – och det gör fyndet särskilt intressant. Om det stämmer att de nya fynden kommer från några av de första antropoider som fanns i Afrika då måste de små aporna alltså ha utvecklats någon annanstans, och sedan invandrat till Afrika därifrån. Den plats är framför allt Kina.

 Dinosaurfossil såld för 1,3 miljoner euro
Det var inte kostbara smycken eller sälsynts konstverk som auktionshuset Sothersby i Frankrike hade under hammaren i på onsdagen. Det var däremot sten och gamla ben i form av 86 fossilen och skeletter som utbjöds på auktionen. Huvudattraktionen var ett 70 procent komplett skelett av en dinosaur som levde för omkring 135-150 miljoner år sedan. Det är ytterst sälsynt att ett så stort och komplett exemplar av en dinosaur säljas. Dinosauren hade värderats till att inbringa cirka 800.000 euro men blev slutligen såld för 1,3 millioner euro. Fast det är mycket pengar för en gammal benhög är det inte rekord. I 1997 blev Tyrannosaurus-fossil såld för 6 millioner euro.

 Fossilt fotavtryck av dinosaurus hittat på Bornholm
Fotto: Natur Bornholm Nu har man igen hittat spår av dinosaur på Bornholm. En fritidsfiskar och hans fru som är naturförmedlar på upplevelsescentret ''Natur Bornholm'' fant på den Bornholms kust ett förstenat fotavtryck, avsatt för 170 miljoner år sedan. år siden, i en 30 kilo tung sandsten. Avtrycket är lik det avtryck som hittades i 2004 och som är utställd på Natur Bornholm, var paret har inlämnat den tunge sandstenen. En dansk paleontologen bekräftar att där är tala ett 25 centimeter långt fotavtryck från en rovdinosaurier. På den bakgrunden tror man att dinosauren har varit en meter hög i höfthöjde mät omkring tre meter från nos till svansspets och haft en vikt på cirka 200 kilo.

 Kattkrokodil - nytt djursläkte upptäckt
Paleontologer har funnit ett tidigare okänt djursläkte i en flodbädd i Tanzania, skriver Nature. Fossilfyndet var i så pass gott skick att man kunnat rekonstruera hela djuret. Det är en reptil men har fått namnet kattkrokodil, därför att det en gång i tiden (för ca 100 miljoner år sen) hade däggdjurslika kännetecken. Det nyupptäckta djursläktet har döpt till Pakasouchus, vilket är swahili/grekiska för katt-krokodil. Släktet kan mycket väl bestå av flera arter, som ännu inte upptäckts. Det hör till en större grupp reptiler kallade notosuchus, samtida med en annan mycket mera känd reptilgrupp, dinosaurierna.

 Urfågeln Archaeopteryx kunde inte flyga
De allra första fåglarna hade förmodligen riktigt imponerande fjäderskrudar – men var riktigt dåliga på att flyga. Det visar en ny studie, där man undersökt fossil från urfåglarnas fjädrar. I studien, som publiceras i tidskriften Science, konstateras att skaften på fåglarnas fjädrar var alldeles för tunna för att inte böjas eller brytas, om fåglarna skulle ha försökt flaxa sig upp i luften. På sin höjd kunde fåglarna glidflyga korta sträckor, till exempel från ett träd till ett annat. Slutsatserna dras av en grupp brittiska forskare, som undersökt fjäderfossil från urfåglarna Confuciusornis och Archaeopteryx, som fanns på jorden för ungefär 120 miljoner respektive 145 miljoner år sen. Genom sina beräkningar konstaterar forskarna att fjädrarna, även om de inte var ihåliga som dagens fågelfjädrar, förmodligen bara nätt och jämnt klarade av att låta fåglarna glidflyga. Den faktiska flygförmågan hos fåglar uppstod i stället först långt senare i evolutionen, enligt studien.

 Urtida orm åt dinosaurieungar
Ett mycket ovanligt fossil av en 67 miljoner år gammal orm i Indien avslöjar nya fascinerande detaljer från tidsåldern då dinosaurierna vandrade omkring på jorden. Världens största djur som funnits på land, Sauropoderna, tjänade nämligen som föda åt ormar som levde samtidigt. Fossilet av ormen hittades lindad kring ett krossat ägg i ett dinosauriebo med ägg och nykläckta ungar. Det handlar om ett mycket välbevarat fossil av en nästan intakt orm, samt rester av ägg och ben från dinosaurieungar. Det var en sån upplevelse, som att upptäcka ett fruset ögonblick i tiden, berättar en av forskarna bakom studien av fossilet, Dhananjay Mohaby. Resultaten av forskningen publiceras i PLoS Biology.

 Färgen på dinosauriefjädrar avslöjad
Nu kan vi för första gången veta vilken färg vissa av dinosaurierna hade. Det är ett internationellt forskarlag, som har lyckats identifiera färgen på dinosauriefjädrar. De har bland annat tittat närmare på den lilla köttätande dinosaurien Sinosauropteryx och kan säga att den var brun med en brunvitrandig svans. Fossil av Sinosauropteryx och svepelektronbild över de färgbärande strukturerna i fjädrarna. Det forskarna har gjort är att med hjälp av svepelektronmikroskop kunnat identifiera olika strukturer som innehåller själva färgpigmenten och jämfört de med samma strukturer hos nu levande fåglar. En av slutsatserna i forskningsrapporten är att det nu ska kunna bli lättare att se när och varför fjädrarna uppstod.

 Nya rön om "giftdinosaurien"
Foto:  University of Kansas Biodiversity Institute. För cirka 125 miljoner år sedan existerade en liten dinosaurie med långa giftiga tänder som kunde förlama sitt byte med ett enda bett, enligt nya forskarrön från University of Kansas Biodiversity Institute. Den väldigt fågellik dinosaurie kommer från Kina. Den hade antagligen fjun och fjädrar på kroppen. Man har också tolkat in att den har haft tänder och körtlar för att producera giftenligt den nya studie av ett helt fossil från Kina, kunde sannolikt förlama sina byten med gift som strömmade genom smala rännor i dess långa tänder. Dessa rännor i tänderna har forskarna kunnat se i fossilet, likaså tecken på giftkörtlar i huvudet. De här nya rönen lär oss ännu mer om hur djurlivet och jaktbete-endena såg ut för mer än 100 miljoner år sen, långt före Tyrannosaurus rex. Och hon tycker att den giftiga dinosaurien är något nytt, ovanligt och spännande.

 Archaeopteryx - dinosaurien som inte var en fågel
I årtionden har forskar redovisat nya fynd av fågelliknande dinosaurier och dinosaurieliknande fåglar, det är glidande övergångar mellan de stora utvecklingsstegen. Men nu har man konstaterat en rejäl skillnad och det är tillväxttakten. Fåglar växer enormt fort, något som syns i benets lätta struktur. Dinosaurierna växer däremot långsamt, de får skelettben som är täta och tunga. Detta har plötsligt flyttat den tidigare "urfågeln" Archaeopteryx till dinosauriesidan; de långsamväxande benen med få blodkärl vittnar om släktskapet med dinosaurier, trots de fågelliknande attributen som fjädrar. Man kan hitta sådana drag även på dinosaurier, men det är tillväxttakten som är skillnaden. Artikeln publiceras i Library of Science, som presenterar all forskning gratis för allmänheten.

 Här gick en dinosaurus förbi
Där levde också dinosaurer i Frankrike visar ett nytt spännande fynd. Fotspåren som mäter 1,5 till 2 meter i diameter, har skickat forskare i extas. Spåren är 150 miljoner år gamla och har funnits i Pagne i det östra Frankrike av forskare vid universitetet i Lyon, skriver Reuters. Det är en exceptionell upptäckt, säger geologi professor Pierre Hantzpergue om den 150 meter sträcka som fotspår hittades på. Spåren kommer från en typ av sauropod dinosaurie. De var cirka 30 meter lång, väger upp till 40 ton och var ett karakteristiskt djur med lång hals och lång svans. Spåren blev i tidernas morgon avsatt i gyttja och sedan täcktes med ett nytt mudderlag som så småningom blev stenhårda och på så sätt blev bevarad för eftervärlden.

 Mammutunge avslöjar uråldriga hemligheter
I 40.000 år låg den lilla mammutungen Lyuba begravd under tjälen i Sibiren. För tre år sedan hittades hon av renskötare. Den djupfrusna sibiriska tundran med den ständiga tjälen hade bevarat ungen på ett nära mirakulöst sätt. Trots att det var dryga 40.000 år sedan hon levde hade hon fortfarande mycket av pälsen kvar, hennes inre organ och ögon var intakta och i hennes mage kunde forskarna till och med hitta spår av mammans mjölk, skriver Times. Lyuba var en månad gammal och fullt frisk när hon dog. Hon drunknade i en lerflod, något som forskarna kunnat se av lerspår i hennes mun och hals. När Lyuba dog vägde hon 55 kilo och var i storleken av en stor hund. Forskarna hoppas att Lyuba ska kunna hjälpa dem att förstå varför mammuten dog ut för 10.000 år sedan.

 30 miljoner år gamla fossila dyngbollar funna
Forskare från Argentina har hittat 30 miljoner år gamla fossil av dyngbollar från den tidens dyngbaggar. Ur dem kan man utläsa en hel del om den tidens djurliv. I Sydamerika för 30 miljoner år sedan levde gräsätare i jätteformat, bältdjur stora som bilar och hovdjur stora som elefanter, så det blev en del dynga för dem att ta hand om. Och de här urgamla fossilerade bajsbollarna, stora som tennisbollar, är en sorts fossilerat ekosystem som kan lära oss en hel del om djurlivet då. Till exempel att det fanns andra skalbaggar, flugor och daggmaskar som stal av dyngbaggens undangömda mat. Det kan man utläsa av spåren i fossilen trots att djuren själva inte finns bevarade.

 Enorma forsilla trilobiter funna i Portugal
Geologer har hittat gigantiska fossil av trilobiter i norra Portugal. Trilobiter är de gråsuggeliknande fossilen man kan se i stentrappor. De vanligaste trilobitfossilen i Portugal är bara en decimeter långa, men de forskarna nu har hittat i 465 miljoner år gamla skifferavlagringar är enorma. De nyupptäckta trilobitfossilen är över en halvmeter, mellan 50 och 70 centimeter långa. De har även hittat två svansdelar av trilobiter som kan ha varit upp till 90 centimeter långa. Det blir då de största trilobiterna som någonsin har hittats. Den idag största trilobitfossilen upptäckes i Kanada för nio år sedan och är 72 centimeter lång. Trilobitfossilen fanns även i uppseendeväckande stora grupper om tusentals individer vilket ger forskarna ledtrådar om trilobiternas sociala beteenden som hur de gömde sig från rovdjur. Forskarna menar att trilobiternas sociala beteenden kan vara en förklaring till varför den här djurgruppen blev så framgångsrik. Trilobiter är en utdöd djurgrupp som fanns under den tidsperiod i jordens historia som sträcker sig från kambrium till slutet av perm.

 Fossila pussel gav nytt urtida rovdjur
För 500 miljoner år sedan, alltså långt före dinosaurierna, dominerade andra rovdjur världen. Leddjur med många vassa tänder som levde i haven. Ett av dem var Hurdia victoria som hittades första gången 1912 i Kanada, men vars utseende fram till nu varit en gåta för forskarna. Olika fossildelar har nämligen funnits utspridda i museisamlingar runt om i världen, och tolkats helt olika, till exempel som kräftdjur, manet eller sjögurka. Men nu har forskare från bland annat Uppsala byggt ihop detta urtidspussel och kommit fram till att Hurdia var en helt annan sorts djur, mellan 20-40 centimeter långt, och släkt med ett annat samtida havsrovdjur. Med den tidens mått var de gigantiska, de största djur som fanns, fast de bara var stora som en hummer ungefär. Men det som gör Hurdia unik är en underlig spetsig huvudsköld som stack ut från pannan. Kanske ett vapen, kanske ett ätverktyg – något liknade har forskarna inte sett på några andra leddjur, varken fossila eller nutida.

 Fler dinosaurier hade fjädrar
Dagens fåglar härstammar från köttätande dinosaurier som gick på två ben. Men forskning visar nu att befjädrade dinosaurier fanns långt före utvecklingen av fåglarnas närmsta förfäder. Forskare har nämligen hittat fjädrar på en dinosaurie som tillhör en helt annan grupp, en grupp där de flesta växtätande dinosaurier ingår, till exempel dinosurier som Stegosaurus och Triceratops. Det betyder att fjädrar måste ha uppstått och härstamma från en gemensam dinosaurieförfader som levde för över 200 miljoner år sedan, 50 miljoner år tidigare än man trott förut. (Källa:Nature)

 Fossila fynd av unga dinosaurier i flock
Så här tror forskarna att dinosaurierna som fastnat i leran såg ut I norra Kina har kinesiska och amerikanska forskare hittat bevis för att en fågelliknande dinosaurie, som levde för 90 miljoner år sedan, höll ihop i flockar, men bara under den tiden djuren var unga. De spår man hittat tidigare har varit från vuxna djur som levt i par eller ensamma, det som förvånar forskarna är att de under en del av sitt liv levt i grupper. I ett område med lera har man hittat rester av tjugofem unga dinosaurier av arten Sinornithomimus dongi som fastnat i leran vid ett och samma tillfälle och dött, alla individer som hittades var mellan ett och fem år gamla. Upptäckten är extra intressant eftersom det är ovanligt att man hittar en hel flock djur från denna tid som dessutom är så välbevarade.

 Fossil av tropisk jätteorm upptäckt
I en kolgruva i Cerrejon i nutidens Colombia har forskare hittat ryggkotor och andra rester från en orm vars tidigare existens på jorden hittills har varit okänd. Ormen i fråga, Titanoboa cerrejonensis som hon har döpts till, var av allt att döma fullkomligt enorm och saknar motstycke i modern tid. Enligt forskarnas beräkningar av djurets storlek visar att hon måste ha varit minst 13–14 meter lång och vägt cirka 1.140 kilo. Utan mat i magen – krokodiler och jättesköldpaddor stod på matsedeln enligt fynden från utgrävningarna – nådde hon en vuxen man till höften, hon hade bara med största möda lyckats pressa sig igenom en normalstor dörröppning. Titanoboa levde för cirka 60 miljoner år sedan, och borde alltså ha uppkommit cirka fem årmiljoner efter det att dinosaurierna hade lämnat planeten. Problemet är att hon egentligen var för stor för dåtidens beräknade temperatur.

 Rovgiriga dinosauriepappor hade en mjuk sida!
Illustrationsbild Ny forskning visar att de hannarna hos de tvåbenta, rovgiriga små dinosaurierna Oviraptor, Citipati och Troodon även de här dinosauriepapporna tog hand om ägg och ungar. Alla dessa tre fågellika dinosauriearter har hittats på äggreden. Studier visar alltså att även hanarna skötte ungvårdnaden. Hos levande släktingar som krokodiler är det endast honorna som vårdar äggen, medan det hos fåglar varierar stort beroende på arten. Tidigare ansågs vårdande pappor vara en unik egenskap som uppstod hos fåglar, men nu visar det sig att fågel-dinosaurierna är mer lika sina närmsta släktingar än man tidigare trott.

 Hundratals dinosauriespår upptäckt i USA
Geologer i Usa, har upptäckt ett enormt stort antal dinosaurie-fotspår i vildmarken mellan Utah och Arizona. Över tusen olika fotspår har identifierats, och geologerna kallar därför platsen för ett dinosaurie-dansgolv.Området med fotspåren var för 190 miljoner år sedan en oas i en sandöken, och där samlades dinosaurier av alla dess former. Dinosauriespår benämns efter deras form eftersom man inte identifierat de djur som gjorde spåren. Åtminstone fyra olika dinosauriearter har man funnit spår från, och geologerna tror att de också sett spår från honor med ungar. Geologerna har även funnit ett spår från en dinosauriesvans som dragits i marken, vilket är väldigt ovanligt. Färre än ett dussin svansspår har identifierats världen över. Studien har publicerats i tidskriften Palaios.

 Amerikanska mammutar dog i Sibirien
De rester av mammutar som hittats i Sibirien var egentligen från Nordamerika. Mammutarnas liv har länge fascinerat forskare då de tros vara de enda djur som överlevde istiden. När isen låg som tjockast försvann art efter art och de jättelika djuren blev ensamma överlevare på det norra halvklotet. Nu har kanadensiska forskare genom att undersöka de Sibiriska mammutarnas DNA, konstaterat att de inte alls var Sibirier, utan förmodligen kom från Nordamerika. De 160 DNA-proven sägs vara från djur mellan 4.000 och 40.000 år gamla. Resultaten visar att mammutarna vandrat över Berings sund, under den period när isen låg tjock. Upptäckten blev en överraskning för forskarna som nu spekulerar i varför mammutarna flyttade. De sibiriska mammutarna försvann. Om de dog ut av sig själva eller om de kanske konkurrerades ut av sina amerikanska släktingar – blir nästa nöt för forskarna att knäcka.

 Dansk fossila papegoja ändra naturhistorien
Illustrationsbild En dansk förstening pekar på att det har levat papegojor i Skandinavien för 55 miljoner år sedan. Fossilet, som hittades i ett stenbrott på ön Mors är det handgripliga. Fyndet, som paleontologerna kallar det äldste kände fossil av en papegoja har publicerads i brittiska tidsskriften Palaeontology. Den danska papegoja har fåt namnet ''Myiopsitta tanta'' Den har även fåt smeknamnet ''Danish Blue'' inspirerat av den kände Monty Python-sketch om en död papegoja. Det är den irske paleontologen David Waterhouse som under ett besök Danmark for tre år seden på ett museum på Mors som upptäckte fossilet som hittades i et stenbrott på Mors i 2003. Fossilet är 55 millioner år gammalt och det första beviset på att fornhistoriske papegojor har levat så långt mot nord.

 Fossila dino-lort såld på aktion i New York
En lille hög lortar från en dinosaurie såldes för 1000 dollar på en auktion i New York. Den fossila lorten är omkring 130 miljoner år gammal och blev köpt av Steve Tsengas från Fairport Harbor i Ohio. Den 71-åriga mannen ägnar sig åt att utveckla nya maskiner och metoder för att tar bort lämningarna från hundar och katter. Tsengas köpte den ''gamla lorten'' med hoppat om att den kan motivera hans anställda till att använda mera kreative metoder når de i framtiden ska marknadsföra och utställa hans produkter. ''Lort'', säger Tsengas, är en lönsam affär i keldjursindustrin.

 Sällsynt skräcködla såld i Paris
Auktionsfirman Christie's i Paris har sålt skelettet av en noshornsdinosaurie för 5,7 miljoner kronor. Den jättelika trehorniga dinosaurien av arten Triceratops vandrade runt på jorden för cirka 65 miljoner år sedan. Det nu aktuella exemplaret hittades år 2004 i stenöknen i den amerikanska delstaten North Dakota. Vid själva auktionen tidigare i veckan, då utropspriset var 4,6 miljoner kronor, misslyckades Christie's med försäljningen men efter auktionen gick försäljningen bättre. Säljare är en västeuropeisk samlare som haft det sällsynta skelettet utställt tillsammans med två andra dinosaurier i sitt privata museum vid ett slott. Köparen är ännu så länge anonym. Endast en gång tidigare har ett dinosauriefossil av den här storleken bjudits ut på auktion. Det var 1997, då Chicago Field Museum ropade in en Tyrannosaurus rex i New York.

 Urtida släkting till elefanter levde i havet
En teckning av hur Moeritherium kan ha sett ut Ett 37 miljoner år gammalt fossil av Moeritherium en ursläkting till elefanten som ger en fingervisning om varf Moeritherium, som elefanter tros stamma från, levde nämligen i huvudsak i vatten liksom flodhästar och såg ut som en tapir enligt brittiska och amerikanska paleontologer som sökt kemiska spår i fossila tänder från djuret. Tidigare har man antagit att elefanter utvecklats ur landdjur. I elefanternas dna kan man utläsa att deras idag närmast levande släktingar är två havslevande däggdjur nämligen sjökor, och dugonger, och de kaninstora landlevande dassarna.

 Fossilerna från Siriuspasset vises fram
Ett 520 miljoner år gamle fossilerna från Nordöstgrönland vises fram på Geologisk Museum i Köpenhamn i ny spännande utställning. På utställningen berättas om en fantastisk vällbevarad fossil som hittat i Sirius Passet. Detta allra första djur på jorden var mycket olika än de senare välkända formar som fisk, dinosaurier, fåglar med flera och de märkvärdiga väsen som liknar något från en science fiction-film. I utställningen visas modeller av dessa märkliga djur, baserad på rekonstruktioner av fossilerna. (Källa:)

 Fossila dinosaurier funnit i en buss
Passagerna i en peruansk buss gjorde stora ögon när polisen hittade ett fossil från en dinosaurier. Polisen i Peru kunde för en kort stund kalla sig arkeologer när de i bagageutrymmet på en bus, på väg till huvudstaden Lima, grävde fram en dinosauriefossil på 8,5 kilo från en misstenkelig paket. Polisen hade alarmerats da personer i bussen fann en tung, brun paket lite för misstänkelig. Förrän kvarlevarna av den resande triceratops-dinosaurier blev hittat på bussen har den tre-hornet jätten haft sin gång på den sydamerikanske kontinenten for omkring 65 miljoner år sedan.

 Jättelikt fossil av havsmonster hittat på Svalbard
Så kan ödlan ha sett ut. De funna skelettdelarna markerade i rött. Monstret – så kallas en över 15 meter lång pliosaurier som hittats i Svalbard. "De här djuren var fruktansvärt starka rovdjur", säger paleontologen Richard Forrest till brittiska BBC. Rena skattkistan av fossiler – forskare jublar nu över upptäckten på Spetsbergen i ögruppen Svalbard. Fossilerna efter 40 reptiler hittades 2006 och nu börjar betydelsen av fyndet stå klart. I måndags sattes benen från det så kallade Monstret samman på Naturhistoriska museet i Oslo – och forskarna häpnade. Aldrig förr har en lika stor pliosaurier – ett dinosaurieliknande djur som levde under vatten – hittats. Pliosaurien är 15 meter lång, med vingar som mäter tre meter från spets till spets. Kroppsformen liknande en droppe, och dess muskler var enormt starka, rapporterar BBC. BBC rapporterar att djuren efter att de dött sjönk till botten i en kallt och grunt hav för 150 miljoner år sedan och sedan täcktes med lera. Den syrefria och alkaliska sammansättningen på leran gjorde att fossilerna bevarades ovanligt bra.

 Ny art av fossilt kräldjur upptäckt i Kina
Paleontologerna har upptäckt en ny art av ett lilla fornhistorisk flygande kräldjur i i Liaoning provinsen i nordöstra Kina. Det lilla kräldjuret levde för omkring 120 miljoner år sedan och var på storlek med en sparv. Djuret hade ingen tänder och hade några helt unika anatomiska formar. Bland annat hade det krumma klor som troligen har använt till att haka sig fast på grenar. Djuret har troligen levt av insekten uppe i träden i Kinas fornhistoriska skogar. Fyndet förvånar på olika sätt förde det är ytterst sälsynt att man hittar fossiler av flygödlor - och här år det även tala om en helt ny art. Det är också överraskande därför att det öppnar för en ny insikt av flygödlans utveckling. Flygödlan dog ut för 65 miljoner år seden.

Du får gärna kopiera bilder och texter om du skriver: Källa: Sundweb Online och länkar till oss!
Sundweb är en icke-kommersiell webbplats - på Internet sedan augusti 1996.
Data och information tillhandahålls enbart som informationsmaterial.
Vi tar inte ansvar för eventuella felaktigheter i denna information.